|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Sampublicering: Skillnad mellan sidversioner
m (→Tillämpning) |
m (→Tillämpning) |
||
| Rad 2: | Rad 2: | ||
== Tillämpning == | == Tillämpning == | ||
Ett sätt att mäta exempelvis internationalisering eller samverkan med externa aktörer är genom en sampubliceringsanalys, där information om vilka som skrivit en artikel och var individerna var aktiva när de skrev den söks i en databas, exempelvis Web of science.<ref>Eriksson, A. (2016) "Nordiska universitet populärast", ''[https://issuu.com/universityofgothenburg/docs/guj1-2016 GU-journalen]'', nr 1 februari 2016, s 4-5</ref><ref>van der Woude, I. (2013), [https://liu.se/io/statistik/1.556281/Statistiksammanstllning2011-2012versionmars14.pdf Internationalisering vid Linköpings universitet 2011/2012. Statistiksammanställning April 2013.] Linköpings universitet, s 28f</ref> | Ett sätt att mäta exempelvis internationalisering eller samverkan med externa aktörer är genom en sampubliceringsanalys, där information om vilka som skrivit en artikel och var individerna var aktiva när de skrev den söks i en databas, exempelvis Web of science.<ref>Eriksson, A. (2016) "Nordiska universitet populärast", ''[https://issuu.com/universityofgothenburg/docs/guj1-2016 GU-journalen]'', nr 1 februari 2016, s 4-5</ref><ref>van der Woude, I. (2013), [https://liu.se/io/statistik/1.556281/Statistiksammanstllning2011-2012versionmars14.pdf ''Internationalisering vid Linköpings universitet 2011/2012. Statistiksammanställning April 2013''.] Linköpings universitet, s 28f</ref><ref>Lunds universitet (2016), [https://www.lu.se/sites/www.lu.se/files/lunds-universitets-arsredovisning-2015.pdf ''Årsredovisning 2015''], Lunds universitet, s 57</ref> | ||
Analysen kan vara användbar för att hitta potentiella organisationer för ett formaliserat samarbete, eller för att utvärdera redan aktiva samarbetsavtal.<ref>[https://kib.ki.se/vad-ar-en-sampubliceringsanalys Karolinska institutet, Vad är en sampubliceringsanalys?]</ref> | Analysen kan vara användbar för att hitta potentiella organisationer för ett formaliserat samarbete, eller för att utvärdera redan aktiva samarbetsavtal.<ref>[https://kib.ki.se/vad-ar-en-sampubliceringsanalys Karolinska institutet, Vad är en sampubliceringsanalys?]</ref> | ||
Versionen från 18 oktober 2018 kl. 13.01
Sampublicering innebär att mer än en person står som författare till en publikation. Inom fältet samverkan avser det vanligtvis en publicering som involverar minst en person som inte är anställd av en akademisk institution.
Tillämpning
Ett sätt att mäta exempelvis internationalisering eller samverkan med externa aktörer är genom en sampubliceringsanalys, där information om vilka som skrivit en artikel och var individerna var aktiva när de skrev den söks i en databas, exempelvis Web of science.[1][2][3]
Analysen kan vara användbar för att hitta potentiella organisationer för ett formaliserat samarbete, eller för att utvärdera redan aktiva samarbetsavtal.[4]
Motsvarighet i engelskan
Co-write, co-publication, co-authorship
Co-publication används dock oftast för att hänvisa till samfinansiering av en publikation mellan förlag och författare.
Referenser
- ↑ Eriksson, A. (2016) "Nordiska universitet populärast", GU-journalen, nr 1 februari 2016, s 4-5
- ↑ van der Woude, I. (2013), Internationalisering vid Linköpings universitet 2011/2012. Statistiksammanställning April 2013. Linköpings universitet, s 28f
- ↑ Lunds universitet (2016), Årsredovisning 2015, Lunds universitet, s 57
- ↑ Karolinska institutet, Vad är en sampubliceringsanalys?