|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Populärvetenskap: Skillnad mellan sidversioner
m (→Tillämpningar) |
m (→Tillämpningar) |
||
| Rad 6: | Rad 6: | ||
Vad gäller skrivna populärvetenskapliga texter, skiljer denna genre sig från traditionella vetenskapliga texter, på flera sätt: "Medan en vetenskaplig text ska innehålla så mycket information att någon annan kan återupprepa ett experiment, ska en bra populärvetenskaplig text istället kunna återberättas [...] En annan skillnad är naturligtvis den vetenskapliga textens krav på objektivitet och avpersonifiering. Den populärvetenskapliga texten får gärna vara personligt berättad [...] Till sist ska den vetenskapliga texten innehålla en teori som ska beläggas, medan den populärvetenskapliga texten istället vinner på att lägga fokus på att sätta in resultaten i ett sammanhang." <ref>{{Bokref|efternamn=Klepke|förnamn=Birgitta|medförfattare=Susanne Rydell|titel=Skriv populärvetenskapligt|hämtdatum=2018-08-28|år=2014|sid=110}}</ref> | Vad gäller skrivna populärvetenskapliga texter, skiljer denna genre sig från traditionella vetenskapliga texter, på flera sätt: "Medan en vetenskaplig text ska innehålla så mycket information att någon annan kan återupprepa ett experiment, ska en bra populärvetenskaplig text istället kunna återberättas [...] En annan skillnad är naturligtvis den vetenskapliga textens krav på objektivitet och avpersonifiering. Den populärvetenskapliga texten får gärna vara personligt berättad [...] Till sist ska den vetenskapliga texten innehålla en teori som ska beläggas, medan den populärvetenskapliga texten istället vinner på att lägga fokus på att sätta in resultaten i ett sammanhang." <ref>{{Bokref|efternamn=Klepke|förnamn=Birgitta|medförfattare=Susanne Rydell|titel=Skriv populärvetenskapligt|hämtdatum=2018-08-28|år=2014|sid=110}}</ref> | ||
Populärvetenskap kan också spridas genom föreläsning och presentationer, till exempel genom de vetenskapsfestivaler som anordnas av, eller tillsammans med högskolor och universitet. Ett exempel är [http://vetenskapsfestivalen.se/hem/ Vetenskapsfestivalen] i Göteborg som anordnats sedan 1997: "Festivalen kommunicerar vetenskap på ett lättillgängligt och kreativt sätt och skapar mötesplatser för skola, allmänhet, forskarsamhället och näringslivet." | Populärvetenskap kan också spridas genom föreläsning och presentationer, till exempel genom de vetenskapsfestivaler som anordnas av, eller tillsammans med högskolor och universitet. Ett exempel är [http://vetenskapsfestivalen.se/hem/ Vetenskapsfestivalen] i Göteborg som anordnats sedan 1997: "Festivalen kommunicerar vetenskap på ett lättillgängligt och kreativt sätt och skapar mötesplatser för skola, allmänhet, forskarsamhället och näringslivet." <ref>{{Webbref|url=https://www.scifest.uu.se/|titel=Vetenskapsfestivalen SciFest|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Uppsala universitet}}</ref> | ||
== Populärvetenskapens ställning i Sverige == | == Populärvetenskapens ställning i Sverige == | ||
Versionen från 22 oktober 2018 kl. 10.06
Populärvetenskap innebär vetenskaplig information som i sin språkliga form riktar sig till den som inte är expert inom just det område som berörs.
Tillämpningar
Populärvetenskap är ett sätt för forskare inom akademin att informera om forskningsrön inom olika fält, på ett sätt som gör de vetenskapliga rönen tillgängliga för en intresserad allmänhet. Populärvetenskapen är således en del av Högskolelagens uppdrag att "att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta".[1]
Vad gäller skrivna populärvetenskapliga texter, skiljer denna genre sig från traditionella vetenskapliga texter, på flera sätt: "Medan en vetenskaplig text ska innehålla så mycket information att någon annan kan återupprepa ett experiment, ska en bra populärvetenskaplig text istället kunna återberättas [...] En annan skillnad är naturligtvis den vetenskapliga textens krav på objektivitet och avpersonifiering. Den populärvetenskapliga texten får gärna vara personligt berättad [...] Till sist ska den vetenskapliga texten innehålla en teori som ska beläggas, medan den populärvetenskapliga texten istället vinner på att lägga fokus på att sätta in resultaten i ett sammanhang." [2]
Populärvetenskap kan också spridas genom föreläsning och presentationer, till exempel genom de vetenskapsfestivaler som anordnas av, eller tillsammans med högskolor och universitet. Ett exempel är Vetenskapsfestivalen i Göteborg som anordnats sedan 1997: "Festivalen kommunicerar vetenskap på ett lättillgängligt och kreativt sätt och skapar mötesplatser för skola, allmänhet, forskarsamhället och näringslivet." [3]
Populärvetenskapens ställning i Sverige
Populärvetenskapens ställning har varierat i Sverige. Under 1940- och 1950-talen var populärvetenskapen en viktig del av strävan efter folkbildning. Under 1970- och 1980-talen betraktades populärvetenskap med skepsis inom en stor del av akademin, inte minst inom det naturvetenskapliga området. [4] Det talades om att man riskerade att "begå akademiskt självmord" om man som seriös forskare skrev populärvetenskapligt,[5] men denna inställning har numera svängt.[6][7][8] Kungliga Vetenskapsakademin, i samarbete med förlaget Fri Tanke, instiftade 2009 det så kallade Pi-priset "för främjandet av populärvetenskaplig litteratur inom det naturvetenskapliga området".[9] (Notera att prissumman är 314 159 kr.)
Även om populärvetenskapens ställning har stärkts och numera ses som en del av gängse forskningskommunikation, har det inte nödvändigtvis fått genomslag inom hela akademin. Enligt en enkätundersökning genomförd av forskare vid Högskolan Jönköping år 2006, fanns skillnader mellan olika discipliner och olika åldrar vad gäller att publicera sig populärvetenskapligt. Av de knappt 10 000 som svarade på enkäten var det vanligast med populärvetenskaplig publikation inom det samhällsvetenskapliga/juridiska området (39 procent) medan det var minst vanligt inom det naturvetenskapliga (20 procent). Äldre hade publicerat sig i betydligt högre utsträckning än yngre (71 procent) av personerna i åldern 56+ jämfört med 44 procent av personerna i åldern 23-35 år).[10]
Engelsk motsvarighet
"Popular science"/"education and outreach".
Referenser
- ↑ ”Högskolelag 1992:1434”. Utbildningsdepartementet. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434. Läst 23 september 2018.
- ↑ Klepke, Birgitta; Susanne Rydell (2014). Skriv populärvetenskapligt. sid. 110
- ↑ ”Vetenskapsfestivalen SciFest”. Uppsala universitet. https://www.scifest.uu.se/. Läst 23 september 2018.
- ↑ Kärnfelt, Johan (2000). Mellan nytta och nöje: Ett bidrag till populärvetenskapens historia i Sverige. Göteborg
- ↑ ”Ulf Ellervik: Var inte rädd att axla expertrollen”. http://skrivpopularvetenskapligt.se/ulf-ellervik-var-inte-radd-att-axla-expertrollen/. Läst 28 augusti 2018.
- ↑ ”Nå ut med din forskning”. Göteborgs universitet. https://medarbetarportalen.gu.se/Communication/forskningskommunikation;jsessionid=2buh3lpj5jjox4z5c679r5k5?skipSSOCheck=true&referer=https%3A%2F%2Fwww.google.com%2F. Läst 23 september 2018.
- ↑ ”Medel till forskningskommunikation för byråer och forskar”. Formas. http://www.formas.se/sv/Press-Nyheter/Nyheter/Medel-till-forskningskommunikation-for-byraer-och-forskare/. Läst 23 september 2018.
- ↑ ”Ny doktorandkurs om forskningskommunikation”. Umeå universitet. https://www.aurora.umu.se/nyheter/2018/1/ny-doktorandkurs-om-forskningskommunikation-i-host/. Läst 23 september 2018.
- ↑ ”Pi-priset - nytt pris för populärvetenskapligt författarskap”. https://www.kva.se/sv/pressrum/pressmeddelanden/pi-priset-nytt-pris-for-popularvetenskapligt-forfattarskap. Läst 28 augusti 2018.
- ↑ Wahlbin, Clas; Wigren, Caroline (2007). Samverkan i det akademiska vardagslivet En undersökning av svenska forskare och lärares deltagande i och inställning till samverkan med det omgivande samhället. Nutek. sid. 16