Light-Bulb icon by Till Teenck.svg Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn(at)su.se. Mer information: Huvudsidan.

Intressent: Skillnad mellan sidversioner

Från Samsyn
Hoppa till navigering Hoppa till sök
(Första rev efter respons.)
Rad 1: Rad 1:
En intressent är en person eller definierad grupp som är både engagerad i och har intressen i en viss verksamhet, ofta ekonomiska intressen men inte nödvändigtvis.  
En intressent är en person eller definierad grupp som är både engagerad i och har intressen i en viss verksamhet.  


== Tillämpningar ==
== Tillämpningar ==
En väsentligt aspekt på definitionen av en intressent är att den ska kunna både påverka och påverkas av en verksamheten. Det räcker alltså inte med att ha ett enkelriktat engagemang.<ref>{{Webbref|url=https://www-ne-se.ezp.sub.su.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/intressent|titel=Nationalencyklopedin, Intressent|hämtdatum=2018-08-27}}</ref> Intressenterna kan däremot ha helt olika intresseingångar och målsättningar. De kan benämnas interna eller externa och de kan grupperas olika efter sammanhang, exempelvis som ägare, ledning, arbetsgivare, stat, anställda, studenter, kunder, leverantörer, forskarsamhället  eller allmänheten. Begreppet intressent har främst använts inom företagsekonomisk teori sedan 1950-talet. På 1980-talet utvecklade R. Edward Freeman intressentmodellen som har fått stort genomslag, i såväl praktik som teori och olika sammanhang. <ref>{{Webbref|url=https://sv.wikipedia.org/wiki/Intressentmodellen|titel=Intressentmodellen, Wikipedia|hämtdatum=2018-08-27}}</ref> <ref>{{Webbref|url=https://en.wikipedia.org/wiki/Stakeholder_(corporate)|titel=Wikpedia Stakeholder|hämtdatum=2018-08-27}}</ref>   
En väsentlig aspekt på definitionen av en intressent är att den ska kunna både ''påverka'' och ''påverkas av'' en verksamhet. Det räcker alltså inte med ett enkelriktat engagemang.<ref>{{Webbref|url=https://www-ne-se.ezp.sub.su.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/intressent|titel=Nationalencyklopedin, Intressent|hämtdatum=2018-08-27}}</ref> Intressenter kan ha helt olika intresseingångar och målsättningar i ett visst sammanhang, ofta ekonomiska intressen men inte nödvändigtvis. De kan benämnas interna eller externa och grupperas olika beroende på kontext, exempelvis som ägare, ledning, arbetsgivare, stat, anställda, studenter, kunder, leverantörer, forskarsamhället eller allmänheten. Begreppet intressent har främst använts inom företagsekonomisk teori sedan 1950-talet. På 1980-talet utvecklade R. Edward Freeman intressentmodellen som har fått stort genomslag, i såväl praktik som teori och olika sammanhang.<ref>{{Webbref|url=https://sv.wikipedia.org/wiki/Intressentmodellen|titel=Intressentmodellen, Wikipedia|hämtdatum=2018-08-27}}</ref> <ref>{{Webbref|url=https://en.wikipedia.org/wiki/Stakeholder_(corporate)|titel=Wikpedia Stakeholder|hämtdatum=2018-08-27}}</ref>   


Inom universitets- och högskolevärlden återkommer ofta begreppet intressent främst om parter att samarbeta eller samverka med eller få synpunkter från. Den 2017/2018 aktuella Styr- och resursutredningen (U 2017:05) skriver till exempel inledningsvis att de ska utforma en kommande modell “med stöd av synpunkter från högskolans intressenter" förutom av "forskning och eget utredningsarbete".<ref>{{Webbref|url=http://www.sou.gov.se/wp-content/uploads/2017/06/%C3%96vergripande-modellf%C3%B6rslag-180104.pdf|titel=Utredningen om styrning för starka och ansvarfulla lärosäten (Strut), PM 2018-01-04|hämtdatum=2018-08-27}}</ref>  
Inom universitets- och högskolevärlden återkommer ofta begreppet intressent främst om parter att samarbeta eller samverka med eller få synpunkter från. Den 2017/2018 aktuella Styr- och resursutredningen (U 2017:05) skriver till exempel inledningsvis att de ska utforma en kommande modell “med stöd av synpunkter från högskolans intressenter" förutom av "forskning och eget utredningsarbete".<ref>{{Webbref|url=http://www.sou.gov.se/wp-content/uploads/2017/06/%C3%96vergripande-modellf%C3%B6rslag-180104.pdf|titel=Utredningen om styrning för starka och ansvarfulla lärosäten (Strut), PM 2018-01-04|hämtdatum=2018-08-27}}</ref>  


Det finns tankar om att offentlig verksamhet och särskilt universitet och högskolor har ovanligt många intressenter att interagera eller ta hänsyn till. <ref><nowiki>http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:290891/FULLTEXT01.pdf</nowiki> </ref> Trots det finns det inte någon allmänt vedertagen och bekräftad sammanställning av vilka som kan betraktas som intressenter generellt för universitet och högskolor. Begreppet används inte heller i högskolelagen<ref>{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434|titel=Högskolelagen|hämtdatum=2018-08-27}}</ref> och bara en gång i högskoleförordningen (då på detaljnivå i en enskild examensordning, Studie- och yrkesvägledarexamen])<ref>{{Webbref|url=http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskoleforordning-1993100_sfs-1993-100|titel=Högskoleförordningen|hämtdatum=2018-08-27}}</ref>. UHR har en sammanställning på några av sina egna intressenter (och/eller målgrupper).<ref>{{Webbref|url=https://www.uhr.se/om-uhr/detta-gor-uhr/intressenter-och-malgrupper/|titel=Universitets- och högskolerådets intressenter och målgupper|hämtdatum=2018-08-27}}</ref>
Det finns tankar om att offentlig verksamhet och särskilt universitet och högskolor har ovanligt många intressenter att interagera med eller ta hänsyn till.<ref><nowiki>http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:290891/FULLTEXT01.pdf</nowiki> </ref> Trots det finns det inte någon allmänt vedertagen och bekräftad sammanställning av vilka som kan betraktas som intressenter generellt för universitet och högskolor. Begreppet används inte heller i högskolelagen<ref>{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434|titel=Högskolelagen|hämtdatum=2018-08-27}}</ref> och bara en gång i högskoleförordningen, då på detaljnivå i en enskild examensordning, Studie- och yrkesvägledarexamen<ref>{{Webbref|url=http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskoleforordning-1993100_sfs-1993-100|titel=Högskoleförordningen|hämtdatum=2018-08-27}}</ref>. Universitets och högskolerådet har en sammanställning på sin hemsida, men då av några av sina egna intressenter (och/eller målgrupper).<ref>{{Webbref|url=https://www.uhr.se/om-uhr/detta-gor-uhr/intressenter-och-malgrupper/|titel=Universitets- och högskolerådets intressenter och målgupper|hämtdatum=2018-08-27}}</ref>


Närliggande ord är ''avnämare'' (en person eller organisationen som är mer enkelriktad mottagare, exempelvis av ett forskningsresultat) och ''målgrupp'' (en definierad grupp som ett anpassat budskap eller satsning riktar sig till). // {{Åtgärd behövs}}Målgrupp: https://www-ne-se.ezp.sub.su.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/m%C3%A5lgrupp Avnämare: https://www-ne-se.ezp.sub.su.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/avn%C3%A4mare  
Närliggande ord är '''avnämare,''' en person eller organisationen som är ''mer enkelriktad mottagare'' exempelvis av ett forskningsresultat och '''målgrupp,''' en definierad grupp som ett ''anpassat budskap eller satsning riktar sig till''. // {{Åtgärd behövs}}Målgrupp: https://www-ne-se.ezp.sub.su.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/m%C3%A5lgrupp Avnämare: https://www-ne-se.ezp.sub.su.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/avn%C3%A4mare  


== Engelsk motsvarighet ==
== Engelsk motsvarighet ==

Versionen från 23 oktober 2018 kl. 14.49

En intressent är en person eller definierad grupp som är både engagerad i och har intressen i en viss verksamhet.

Tillämpningar

En väsentlig aspekt på definitionen av en intressent är att den ska kunna både påverka och påverkas av en verksamhet. Det räcker alltså inte med ett enkelriktat engagemang.[1] Intressenter kan ha helt olika intresseingångar och målsättningar i ett visst sammanhang, ofta ekonomiska intressen men inte nödvändigtvis. De kan benämnas interna eller externa och grupperas olika beroende på kontext, exempelvis som ägare, ledning, arbetsgivare, stat, anställda, studenter, kunder, leverantörer, forskarsamhället eller allmänheten. Begreppet intressent har främst använts inom företagsekonomisk teori sedan 1950-talet. På 1980-talet utvecklade R. Edward Freeman intressentmodellen som har fått stort genomslag, i såväl praktik som teori och olika sammanhang.[2] [3]

Inom universitets- och högskolevärlden återkommer ofta begreppet intressent främst om parter att samarbeta eller samverka med eller få synpunkter från. Den 2017/2018 aktuella Styr- och resursutredningen (U 2017:05) skriver till exempel inledningsvis att de ska utforma en kommande modell “med stöd av synpunkter från högskolans intressenter" förutom av "forskning och eget utredningsarbete".[4]

Det finns tankar om att offentlig verksamhet och särskilt universitet och högskolor har ovanligt många intressenter att interagera med eller ta hänsyn till.[5] Trots det finns det inte någon allmänt vedertagen och bekräftad sammanställning av vilka som kan betraktas som intressenter generellt för universitet och högskolor. Begreppet används inte heller i högskolelagen[6] och bara en gång i högskoleförordningen, då på detaljnivå i en enskild examensordning, Studie- och yrkesvägledarexamen[7]. Universitets och högskolerådet har en sammanställning på sin hemsida, men då av några av sina egna intressenter (och/eller målgrupper).[8]

Närliggande ord är avnämare, en person eller organisationen som är mer enkelriktad mottagare exempelvis av ett forskningsresultat och målgrupp, en definierad grupp som ett anpassat budskap eller satsning riktar sig till. // [Åtgärd behövs] Målgrupp: https://www-ne-se.ezp.sub.su.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/m%C3%A5lgrupp Avnämare: https://www-ne-se.ezp.sub.su.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/avn%C3%A4mare

Engelsk motsvarighet

Den engelska motsvarigheten är stakeholder.

Källor och referenser