Light-Bulb icon by Till Teenck.svg Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn(at)su.se. Mer information: Huvudsidan.

Nyttiggörande: Skillnad mellan sidversioner

Från Samsyn
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 1: Rad 1:
'''Nyttiggörande''' är ett samlat begrepp för aktiviteter som genomförs för att kunskap och forskningsresultat, som skapats genom den forskning och utbildning som bedrivs vid lärosätet, ska tillgängliggöras för samhället och därigenom komma samhället till gagn. 
'''Nyttiggörande''' är ett samlat begrepp för aktiviteter som genomförs för att kunskap och forskningsresultat, som skapats genom den forskning och utbildning som bedrivs vid lärosätet, ska komma samhället till gagn. 


Nyttiggörande av forskningsbaserad kunskap inkluderar bland annat kommersialisering, sociala innovationer och socialt entreprenörskap, hantering av immateriella rättigheter och samverkan av olika slag men utesluter inte andra former av spridning av forskningsresultat, forskningssamverkan, informationsutbyte eller andra åtgärder som innebär att forskningsresultat i en vid bemärkelse kommer till nytta i samhället. 
Nyttiggörande av forskningsbaserad kunskap inkluderar bland annat kommersialisering, sociala innovationer och socialt entreprenörskap, hantering av immateriella rättigheter och samverkan av olika slag men utesluter inte andra former av spridning av forskningsresultat, forskningssamverkan, informationsutbyte eller andra åtgärder som innebär att forskningsresultat i en vid bemärkelse kommer till nytta i samhället. 
Rad 8: Rad 8:
I forskningspropositionen "[https://www.regeringen.se/4adad0/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft]” finns ett än tydligare fokus på samverkan och nyttiggörande t.ex. genom att ha som utgångspunkt att "nya resurser måste tillföras på ett ansvarsfullt sätt i syfte att långsiktigt höja kvaliteten på svensk forskning och högre utbildning, stärka innovationsförmågan och öka nyttiggörandet" samt att "samverkan mellan universitet och högskolor, näringsliv och samhälle och instituten kan bidra till nyttiggörande och kommersialisering av forskning"<ref>{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/4adad0/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf|titel=Regeringen|hämtdatum=16 aug. 2018|utgivare=Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft}}</ref>.
I forskningspropositionen "[https://www.regeringen.se/4adad0/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft]” finns ett än tydligare fokus på samverkan och nyttiggörande t.ex. genom att ha som utgångspunkt att "nya resurser måste tillföras på ett ansvarsfullt sätt i syfte att långsiktigt höja kvaliteten på svensk forskning och högre utbildning, stärka innovationsförmågan och öka nyttiggörandet" samt att "samverkan mellan universitet och högskolor, näringsliv och samhälle och instituten kan bidra till nyttiggörande och kommersialisering av forskning"<ref>{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/4adad0/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf|titel=Regeringen|hämtdatum=16 aug. 2018|utgivare=Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft}}</ref>.


Hur de primära formerna för nyttiggörande ter sig, skiljer sig mellan vetenskapliga områden men även mellan lärosäten. Innovationskontor, som finns på de större svenska universiteten arbetar med lärosätets nyttiggörande i form av verksamhetsstöd till forskare och anställda. Sådant stöd kan till exempel vara avtalshantering med externa parter, framtagning och revidering av styrdokument för lärosätets nyttiggörande, juridiskt stöd, it-stöd och kommunikationsstöd med mera.   
Att nyttiggöra avgränsas inte till kommersialisering. Innovationer och forskningsresultat som sprids i form av produkter och lösningar tenderar att uppmärksammas framför ''utbildning'' som är den vanligaste formen av nyttiggörande av vetenskap. Att nyttiggöra vetenskapligt producerad kunskap kan innebära att ett nytt synsätt eller ny metod anammas i organisationer och samhälle.
 
Former för nyttiggörande skiljer sig åt mellan vetenskapliga områden men även mellan lärosäten. Innovationskontor, som finns på de större svenska universiteten arbetar med lärosätets nyttiggörande i form av verksamhetsstöd till forskare och anställda. Sådant stöd kan till exempel vara avtalshantering med externa parter, framtagning och revidering av styrdokument för lärosätets nyttiggörande, juridiskt stöd, it-stöd och kommunikationsstöd med mera.   


== Engelsk översättning ==
== Engelsk översättning ==

Versionen från 30 oktober 2018 kl. 22.09

Nyttiggörande är ett samlat begrepp för aktiviteter som genomförs för att kunskap och forskningsresultat, som skapats genom den forskning och utbildning som bedrivs vid lärosätet, ska komma samhället till gagn. 

Nyttiggörande av forskningsbaserad kunskap inkluderar bland annat kommersialisering, sociala innovationer och socialt entreprenörskap, hantering av immateriella rättigheter och samverkan av olika slag men utesluter inte andra former av spridning av forskningsresultat, forskningssamverkan, informationsutbyte eller andra åtgärder som innebär att forskningsresultat i en vid bemärkelse kommer till nytta i samhället. 

Tillämpningar

Nyttiggörande är en del av svenska lärosätenas uppdrag och ålägganden som statliga organisationer definierat i Högskolelagen 1992:1434, kap 1, § 2, där det står ”I högskolans uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta"[1]. Att verka för nyttiggörande tillkom efter riksdagsbeslut med anledning av 2008 års forskningsproposition (Ett lyft för forskning och innovation, prop. 2008/09:50 där det tydliggjordes att samverkan och att verka för att forskningsresultat nyttiggörs ska vara naturligt integrerade i forsknings- och utbildningsverksamheterna.

I forskningspropositionen "Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft” finns ett än tydligare fokus på samverkan och nyttiggörande t.ex. genom att ha som utgångspunkt att "nya resurser måste tillföras på ett ansvarsfullt sätt i syfte att långsiktigt höja kvaliteten på svensk forskning och högre utbildning, stärka innovationsförmågan och öka nyttiggörandet" samt att "samverkan mellan universitet och högskolor, näringsliv och samhälle och instituten kan bidra till nyttiggörande och kommersialisering av forskning"[2].

Att nyttiggöra avgränsas inte till kommersialisering. Innovationer och forskningsresultat som sprids i form av produkter och lösningar tenderar att uppmärksammas framför utbildning som är den vanligaste formen av nyttiggörande av vetenskap. Att nyttiggöra vetenskapligt producerad kunskap kan innebära att ett nytt synsätt eller ny metod anammas i organisationer och samhälle.

Former för nyttiggörande skiljer sig åt mellan vetenskapliga områden men även mellan lärosäten. Innovationskontor, som finns på de större svenska universiteten arbetar med lärosätets nyttiggörande i form av verksamhetsstöd till forskare och anställda. Sådant stöd kan till exempel vara avtalshantering med externa parter, framtagning och revidering av styrdokument för lärosätets nyttiggörande, juridiskt stöd, it-stöd och kommunikationsstöd med mera.

Engelsk översättning

Utilisation

Referenser