|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Intressent: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
m (added Category:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7) using HotCat) |
(Språk) |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
En intressent är en person eller definierad grupp som är både engagerad i och har intressen av en viss verksamhet. | En intressent är en person eller definierad grupp som är både engagerad i och har intressen av en viss verksamhet. | ||
== Tillämpningar == | ==Tillämpningar== | ||
En väsentlig aspekt på definitionen av en intressent är att den ska kunna både ''påverka'' och ''påverkas av'' en verksamhet. Det räcker alltså inte med ett enkelriktat engagemang, att bara vara engagerad i eller bara ha intressen av en verksamheten.<ref>{{Webbref|url=https://www-ne-se.ezp.sub.su.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/intressent|titel=Nationalencyklopedin, Intressent|hämtdatum=2018-08-27}}</ref> | En väsentlig aspekt på definitionen av en intressent är att den ska kunna både ''påverka'' och ''påverkas av'' en verksamhet. Det räcker alltså inte med ett enkelriktat engagemang, att bara vara engagerad i eller bara ha intressen av en verksamheten.<ref>{{Webbref|url=https://www-ne-se.ezp.sub.su.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/intressent|titel=Nationalencyklopedin, Intressent|hämtdatum=2018-08-27}}</ref> | ||
Intressenter kan ha helt olika intresseingångar och målsättningar med det gemensamma sammanhanget. De kan benämnas interna eller externa och de kan grupperas olika beroende på kontext. Anställda, ägare och lokalsamhället är exempel på ett företags intressenter, som på olika sätt kan påverka och påverkas av det. Några andra varianter på intressenter: arbetsgivare, stat, studenter, kunder, leverantörer, forskarsamhället eller allmänheten. Begreppet intressent har främst använts inom ekonomiska sammanhang och i företagsekonomiska teorier sedan 1950-talet. På 1980-talet utvecklade R. Edward Freeman intressentmodellen som har fått stort genomslag, i såväl praktik som teori.<ref>{{Webbref|url=https://sv.wikipedia.org/wiki/Intressentmodellen|titel=Intressentmodellen, Wikipedia|hämtdatum=2018-08-27}}</ref> <ref>{{Webbref|url=https://en.wikipedia.org/wiki/Stakeholder_(corporate)|titel=Wikpedia Stakeholder|hämtdatum=2018-08-27}}</ref> | Intressenter kan ha helt olika intresseingångar och målsättningar med det gemensamma sammanhanget. De kan benämnas interna eller externa och de kan grupperas olika beroende på kontext. Anställda, ägare och lokalsamhället är exempel på ett företags intressenter, som på olika sätt kan påverka och påverkas av det. Några andra varianter på intressenter: arbetsgivare, stat, studenter, kunder, leverantörer, forskarsamhället eller allmänheten. Begreppet intressent har främst använts inom ekonomiska sammanhang och i företagsekonomiska teorier sedan 1950-talet. På 1980-talet utvecklade R. Edward Freeman intressentmodellen som har fått stort genomslag, i såväl praktik som teori.<ref>{{Webbref|url=https://sv.wikipedia.org/wiki/Intressentmodellen|titel=Intressentmodellen, Wikipedia|hämtdatum=2018-08-27}}</ref> <ref>{{Webbref|url=https://en.wikipedia.org/wiki/Stakeholder_(corporate)|titel=Wikpedia Stakeholder|hämtdatum=2018-08-27}}</ref> | ||
Inom universitets- och högskolevärlden återkommer ofta begreppet ''intressent'' främst om parter att samarbeta eller samverka med eller få synpunkter från. Den 2017/2018 aktuella Styr- och resursutredningen (U 2017:05) skriver till exempel inledningsvis att de ska utforma en kommande modell | Inom universitets- och högskolevärlden återkommer ofta begreppet ''intressent'' främst om parter att samarbeta eller samverka med eller få synpunkter från. Den 2017/2018 aktuella Styr- och resursutredningen (U 2017:05) skriver till exempel inledningsvis att de ska utforma en kommande modell med stöd av tre saker: eget utredningsarbete, forskning och "''med stöd av synpunkter från högskolans intressenter''".<ref>{{Webbref|url=http://www.sou.gov.se/wp-content/uploads/2017/06/%C3%96vergripande-modellf%C3%B6rslag-180104.pdf|titel=Utredningen om styrning för starka och ansvarfulla lärosäten (Strut), PM 2018-01-04|hämtdatum=2018-08-27}}</ref> | ||
Det finns tankar om att offentlig verksamhet och särskilt universitet och högskolor har ovanligt många intressenter att interagera med eller ta hänsyn till.<ref><nowiki>http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:290891/FULLTEXT01.pdf</nowiki> </ref> Trots det finns det inte någon allmänt vedertagen och bekräftad sammanställning av vilka som kan betraktas som intressenter generellt för universitet och högskolor. Begreppet används inte heller i högskolelagen<ref>{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434|titel=Högskolelagen|hämtdatum=2018-08-27}}</ref> och bara en gång i högskoleförordningen, då på detaljnivå i en enskild examensordning, Studie- och yrkesvägledarexamen<ref>{{Webbref|url=http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskoleforordning-1993100_sfs-1993-100|titel=Högskoleförordningen|hämtdatum=2018-08-27}}</ref>. Universitets- och högskolerådet har en sammanställning på sin hemsida, men då av några av sina egna intressenter (och/eller målgrupper).<ref>{{Webbref|url=https://www.uhr.se/om-uhr/detta-gor-uhr/intressenter-och-malgrupper/|titel=Universitets- och högskolerådets intressenter och målgupper|hämtdatum=2018-08-27}}</ref> | Det finns tankar om att offentlig verksamhet och särskilt universitet och högskolor har ovanligt många intressenter att interagera med eller ta hänsyn till.<ref><nowiki>http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:290891/FULLTEXT01.pdf</nowiki> </ref> Trots det finns det inte någon allmänt vedertagen och bekräftad sammanställning av vilka som kan betraktas som intressenter generellt för universitet och högskolor. Begreppet används inte heller i högskolelagen<ref>{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434|titel=Högskolelagen|hämtdatum=2018-08-27}}</ref> och bara en gång i högskoleförordningen, då på detaljnivå i en enskild examensordning, Studie- och yrkesvägledarexamen<ref>{{Webbref|url=http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskoleforordning-1993100_sfs-1993-100|titel=Högskoleförordningen|hämtdatum=2018-08-27}}</ref>. Universitets- och högskolerådet har en sammanställning på sin hemsida, men då av några av sina egna intressenter (och/eller målgrupper).<ref>{{Webbref|url=https://www.uhr.se/om-uhr/detta-gor-uhr/intressenter-och-malgrupper/|titel=Universitets- och högskolerådets intressenter och målgupper|hämtdatum=2018-08-27}}</ref> | ||
Det finns två närliggande ord. '''Avnämare''' är en person eller organisationen som är ''mer enkelriktad mottagare,'' exempelvis av ett forskningsresultat. '''Målgrupp''' är en definierad grupp som ett ''anpassat budskap eller satsning riktar sig till,'' som en studentrekryteringskampanj.<ref>{{Webbref|url=https://www-ne-se.ezp.sub.su.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/m%C3%A5lgrupp|titel=Målgrupp i Nationalencyclopedin|hämtdatum=2018-10-23|utgivare=NE Nationalencyklopedin AB|sid=}}</ref> <ref>{{Webbref|url=https://www-ne-se.ezp.sub.su.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/avn%C3%A4mare|titel=Avnämare i Nationalencyclopedin|hämtdatum=2018-10-23|utgivare=Nationalencyclopedin AB|sid=}}</ref> | |||
== Engelsk motsvarighet == | ==Engelsk motsvarighet== | ||
Den engelska motsvarigheten är '''stakeholder'''.{{Åtgärd behövs}} | Den engelska motsvarigheten är '''stakeholder'''.{{Åtgärd behövs}} | ||
== Källor och referenser == | ==Källor och referenser== | ||
<references /><references /> | <references /><references /> | ||
Versionen från 8 januari 2019 kl. 13.34
En intressent är en person eller definierad grupp som är både engagerad i och har intressen av en viss verksamhet.
Tillämpningar
En väsentlig aspekt på definitionen av en intressent är att den ska kunna både påverka och påverkas av en verksamhet. Det räcker alltså inte med ett enkelriktat engagemang, att bara vara engagerad i eller bara ha intressen av en verksamheten.[1]
Intressenter kan ha helt olika intresseingångar och målsättningar med det gemensamma sammanhanget. De kan benämnas interna eller externa och de kan grupperas olika beroende på kontext. Anställda, ägare och lokalsamhället är exempel på ett företags intressenter, som på olika sätt kan påverka och påverkas av det. Några andra varianter på intressenter: arbetsgivare, stat, studenter, kunder, leverantörer, forskarsamhället eller allmänheten. Begreppet intressent har främst använts inom ekonomiska sammanhang och i företagsekonomiska teorier sedan 1950-talet. På 1980-talet utvecklade R. Edward Freeman intressentmodellen som har fått stort genomslag, i såväl praktik som teori.[2] [3]
Inom universitets- och högskolevärlden återkommer ofta begreppet intressent främst om parter att samarbeta eller samverka med eller få synpunkter från. Den 2017/2018 aktuella Styr- och resursutredningen (U 2017:05) skriver till exempel inledningsvis att de ska utforma en kommande modell med stöd av tre saker: eget utredningsarbete, forskning och "med stöd av synpunkter från högskolans intressenter".[4]
Det finns tankar om att offentlig verksamhet och särskilt universitet och högskolor har ovanligt många intressenter att interagera med eller ta hänsyn till.[5] Trots det finns det inte någon allmänt vedertagen och bekräftad sammanställning av vilka som kan betraktas som intressenter generellt för universitet och högskolor. Begreppet används inte heller i högskolelagen[6] och bara en gång i högskoleförordningen, då på detaljnivå i en enskild examensordning, Studie- och yrkesvägledarexamen[7]. Universitets- och högskolerådet har en sammanställning på sin hemsida, men då av några av sina egna intressenter (och/eller målgrupper).[8]
Det finns två närliggande ord. Avnämare är en person eller organisationen som är mer enkelriktad mottagare, exempelvis av ett forskningsresultat. Målgrupp är en definierad grupp som ett anpassat budskap eller satsning riktar sig till, som en studentrekryteringskampanj.[9] [10]
Engelsk motsvarighet
Den engelska motsvarigheten är stakeholder.[Åtgärd behövs]
Källor och referenser
- ↑ ”Nationalencyklopedin, Intressent”. https://www-ne-se.ezp.sub.su.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/intressent. Läst 27 augusti 2018.
- ↑ ”Intressentmodellen, Wikipedia”. https://sv.wikipedia.org/wiki/Intressentmodellen. Läst 27 augusti 2018.
- ↑ ”Wikpedia Stakeholder”. https://en.wikipedia.org/wiki/Stakeholder_(corporate). Läst 27 augusti 2018.
- ↑ ”Utredningen om styrning för starka och ansvarfulla lärosäten (Strut), PM 2018-01-04”. http://www.sou.gov.se/wp-content/uploads/2017/06/%C3%96vergripande-modellf%C3%B6rslag-180104.pdf. Läst 27 augusti 2018.
- ↑ http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:290891/FULLTEXT01.pdf
- ↑ ”Högskolelagen”. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434. Läst 27 augusti 2018.
- ↑ ”Högskoleförordningen”. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskoleforordning-1993100_sfs-1993-100. Läst 27 augusti 2018.
- ↑ ”Universitets- och högskolerådets intressenter och målgupper”. https://www.uhr.se/om-uhr/detta-gor-uhr/intressenter-och-malgrupper/. Läst 27 augusti 2018.
- ↑ ”Målgrupp i Nationalencyclopedin”. NE Nationalencyklopedin AB. https://www-ne-se.ezp.sub.su.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/m%C3%A5lgrupp. Läst 23 oktober 2018.
- ↑ ”Avnämare i Nationalencyclopedin”. Nationalencyclopedin AB. https://www-ne-se.ezp.sub.su.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/avn%C3%A4mare. Läst 23 oktober 2018.