|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Personrörlighet: Skillnad mellan sidversioner
(Lag till gränsgångare som benämning på personrörlighet) |
mIngen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Personrörlighet inom forskning''' innebär att en person under delar av sin arbetstid eller under en period på heltid rör sig mellan akademi och extern verksamhet som inte är andra lärosäten, såsom privat sektor, offentlig sektor eller idéburen sektor. Personrörlighet kan innebära att en person anställd vid lärosätet fysiskt befinner sig och är delaktig i verksamheten hos den externa parten, alternativt att en person anställd vid extern part är verksam inom akademin. Benämningen på dessa typer av anställningar kan vara [[adjungerad professor]], [[adjungerad lektor]], [[adjungerad adjunkt]], [[adjungerad doktorand | '''Personrörlighet inom forskning''' innebär att en person under delar av sin arbetstid eller under en period på heltid rör sig mellan akademi och extern verksamhet som inte är andra lärosäten, såsom privat sektor, offentlig sektor eller idéburen sektor. Personrörlighet kan innebära att en person anställd vid lärosätet fysiskt befinner sig och är delaktig i verksamheten hos den externa parten, alternativt att en person anställd vid extern part är verksam inom akademin. Benämningen på dessa typer av anställningar kan vara [[adjungerad professor]], [[adjungerad lektor]], [[adjungerad adjunkt]], [[adjungerad doktorand]] och gästföreläsare, eller i organisationer utanför akademin expert, projektledare, forskare med flera benämningar. | ||
En annan form för personrörlighet inom forskning rör externa representanter i styrelser och nämnder inom akademin, liksom i centrumbildningar, forskarskolor och ledningen för enskilda forskningsprojekt. Det kan handla om representanter för näringsliv, offentlig sektor eller idéburen sektor. | En annan form för personrörlighet inom forskning rör externa representanter i styrelser och nämnder inom akademin, liksom i centrumbildningar, forskarskolor och ledningen för enskilda forskningsprojekt. Det kan handla om representanter för näringsliv, offentlig sektor eller idéburen sektor. | ||
Versionen från 23 januari 2019 kl. 13.56
Personrörlighet inom forskning innebär att en person under delar av sin arbetstid eller under en period på heltid rör sig mellan akademi och extern verksamhet som inte är andra lärosäten, såsom privat sektor, offentlig sektor eller idéburen sektor. Personrörlighet kan innebära att en person anställd vid lärosätet fysiskt befinner sig och är delaktig i verksamheten hos den externa parten, alternativt att en person anställd vid extern part är verksam inom akademin. Benämningen på dessa typer av anställningar kan vara adjungerad professor, adjungerad lektor, adjungerad adjunkt, adjungerad doktorand och gästföreläsare, eller i organisationer utanför akademin expert, projektledare, forskare med flera benämningar.
En annan form för personrörlighet inom forskning rör externa representanter i styrelser och nämnder inom akademin, liksom i centrumbildningar, forskarskolor och ledningen för enskilda forskningsprojekt. Det kan handla om representanter för näringsliv, offentlig sektor eller idéburen sektor.
Tillämpning
Personrörlighet mellan akademi och annan verksamhet sker på många olika sätt idag och med varierande frekvens och systematik hos olika lärosäten. Program för personrörlighet till extern part finns hos ett fåtal forskningsfinansiärer. De allra flesta universitet använder sig av möjligheten att adjungera personer till sin verksamhet. Enskilda individer utgör ofta den nödvändiga bryggan mellan olika organisationer för att initiera ett samarbete och därför är det av intresse för både akademi och samverkanspart att hitta lösningar som underlättar och stimulerar individer att röra sig mellan organisationerna.
En jämförelse gjord inom KLOSS-projektet 2015 mellan Kungliga tekniska högskolan, Stockholms universitet, Statens lantbruksuniversitet och Umeå universitet, visade att 20,7% av professorerna vid KTH var adjungerade, i jämförelse med mellan 1,4-5,0% för övriga. Av lektorerna var 9,2% adjungerade, jämfört med 1,6-2,9% för övriga. Bland doktoranderna var fördelningen jämnare hos de undersökta lärosätena, med Stockholms universitet som har radikalt färre adjugerade doktorander. Siffrorna illustrerar en stark skillnad i användningen av adjungerade tjänster som idag finns mellan olika lärosäten.[1]
Personer som rör sig mellan akademin och andra sektorer kallas även i vissa sammanhang gränsgångare, vilket kan innebära speciellt inrättade tjänster med delad finansiering eller att anställd arbetar deltid i akademin och för en extern aktör.[2][3]
Motsvarighet i engelskan
Intersectoral mobility of researchers
Referenser
- ↑ Elmroth, B et al (2015) Villkor och former för personrörlighet mellan akademi och omvärld. Projektraport, delrapport 1c inom KLOSS
- ↑ ISU Malmö, "Nya gränsgångare på ISU", hämtat 2019-01-23
- ↑ KK-stiftlesen, "Gränsgångare mellan närlingsliv och högskola", hämtat 2019-01-23
Bienenstock, A. et al. (2014) Utbildning, forskning, samverkan : vad kan svenska universitet lära av Stanford och Berkeley?
Elmroth, B. et al. (2015), Villkor och former för personrörlighet mellan akademi och omvärld. Projektraport, delrapport 1c inom KLOSS
Vandevelde, K. (2014), Intersectoral Mobility