emailconfirmed
639
redigeringar
|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Intressent: Skillnad mellan sidversioner
Nya STRUT-betänkandet.
(Länkat avnämare) |
(Nya STRUT-betänkandet.) |
||
| Rad 6: | Rad 6: | ||
Intressenter kan ha helt olika intresseingångar och målsättningar med det gemensamma sammanhanget. De kan benämnas interna eller externa och de kan grupperas olika beroende på kontext. Anställda, ägare och lokalsamhället är exempel på ett företags intressenter, som på olika sätt kan påverka och påverkas av det. Några andra varianter på intressenter: arbetsgivare, stat, studenter, kunder, leverantörer, forskarsamhället eller allmänheten. Begreppet intressent har främst använts inom ekonomiska sammanhang och i företagsekonomiska teorier sedan 1950-talet. På 1980-talet utvecklade R. Edward Freeman intressentmodellen som har fått stort genomslag, i såväl praktik som teori.<ref>{{Webbref|url=https://sv.wikipedia.org/wiki/Intressentmodellen|titel=Intressentmodellen, Wikipedia|hämtdatum=2018-08-27}}</ref> <ref>{{Webbref|url=https://en.wikipedia.org/wiki/Stakeholder_(corporate)|titel=Wikpedia Stakeholder|hämtdatum=2018-08-27}}</ref> | Intressenter kan ha helt olika intresseingångar och målsättningar med det gemensamma sammanhanget. De kan benämnas interna eller externa och de kan grupperas olika beroende på kontext. Anställda, ägare och lokalsamhället är exempel på ett företags intressenter, som på olika sätt kan påverka och påverkas av det. Några andra varianter på intressenter: arbetsgivare, stat, studenter, kunder, leverantörer, forskarsamhället eller allmänheten. Begreppet intressent har främst använts inom ekonomiska sammanhang och i företagsekonomiska teorier sedan 1950-talet. På 1980-talet utvecklade R. Edward Freeman intressentmodellen som har fått stort genomslag, i såväl praktik som teori.<ref>{{Webbref|url=https://sv.wikipedia.org/wiki/Intressentmodellen|titel=Intressentmodellen, Wikipedia|hämtdatum=2018-08-27}}</ref> <ref>{{Webbref|url=https://en.wikipedia.org/wiki/Stakeholder_(corporate)|titel=Wikpedia Stakeholder|hämtdatum=2018-08-27}}</ref> | ||
Inom universitets- och högskolevärlden återkommer ofta begreppet ''intressent'' främst om parter att samarbeta eller samverka med eller få synpunkter från. Den 2017/2018 aktuella Styr- och resursutredningen (U 2017:05) skriver till exempel | Inom universitets- och högskolevärlden återkommer ofta begreppet ''intressent'' främst om parter att samarbeta eller samverka med eller få synpunkter från. Den 2017/2018 aktuella Styr- och resursutredningen (U 2017:05) skriver till exempel under utredningsarbetet att de ska utforma en kommande modell med stöd av tre saker: eget utredningsarbete, forskning och "''med stöd av synpunkter från högskolans intressenter''".<ref>{{Webbref|url=http://www.sou.gov.se/wp-content/uploads/2017/06/%C3%96vergripande-modellf%C3%B6rslag-180104.pdf|titel=Utredningen om styrning för starka och ansvarfulla lärosäten (Strut), PM 2018-01-04|hämtdatum=2018-08-27}}</ref> I slutbetänkandet, februari 2019, används begreppet flitigt (48 gånger). Det finns flera uppräkningar av vilka intressenter som beaktas i olika sammanhang, men inte en regelrätt definition eller avgränsning. En intressent kan vara alltifrån en arbetsgivare till näringsliv, studenter, forskningsfinansiärer eller ett lärosäte för att ta ett axplock.<ref>Styr- och resursutredningens betänkande ''En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan'' (SOU 2019:6)</ref>. | ||
Det finns tankar om att offentlig verksamhet och särskilt universitet och högskolor har ovanligt många intressenter att interagera med eller ta hänsyn till.<ref><nowiki>http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:290891/FULLTEXT01.pdf</nowiki> </ref> Trots det finns det inte någon allmänt vedertagen och bekräftad sammanställning av vilka som kan betraktas som intressenter generellt för universitet och högskolor. Begreppet används inte heller i högskolelagen<ref>{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434|titel=Högskolelagen|hämtdatum=2018-08-27}}</ref> och bara en gång i högskoleförordningen, då på detaljnivå i en enskild examensordning, Studie- och yrkesvägledarexamen<ref>{{Webbref|url=http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskoleforordning-1993100_sfs-1993-100|titel=Högskoleförordningen|hämtdatum=2018-08-27}}</ref>. Universitets- och högskolerådet har en sammanställning på sin hemsida, men då av några av sina egna intressenter (och/eller målgrupper).<ref>{{Webbref|url=https://www.uhr.se/om-uhr/detta-gor-uhr/intressenter-och-malgrupper/|titel=Universitets- och högskolerådets intressenter och målgupper|hämtdatum=2018-08-27}}</ref> | Det finns tankar om att offentlig verksamhet och särskilt universitet och högskolor har ovanligt många intressenter att interagera med eller ta hänsyn till.<ref><nowiki>http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:290891/FULLTEXT01.pdf</nowiki> </ref> Trots det finns det inte någon allmänt vedertagen och bekräftad sammanställning av vilka som kan betraktas som intressenter generellt för universitet och högskolor. Begreppet används inte heller i högskolelagen<ref>{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434|titel=Högskolelagen|hämtdatum=2018-08-27}}</ref> och bara en gång i högskoleförordningen, då på detaljnivå i en enskild examensordning, Studie- och yrkesvägledarexamen<ref>{{Webbref|url=http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskoleforordning-1993100_sfs-1993-100|titel=Högskoleförordningen|hämtdatum=2018-08-27}}</ref>. Universitets- och högskolerådet har en sammanställning på sin hemsida, men då av några av sina egna intressenter (och/eller målgrupper).<ref>{{Webbref|url=https://www.uhr.se/om-uhr/detta-gor-uhr/intressenter-och-malgrupper/|titel=Universitets- och högskolerådets intressenter och målgupper|hämtdatum=2018-08-27}}</ref> | ||
Det finns två närliggande ord. '''[[Avnämare]]''' är en person eller organisationen som är ''mer enkelriktad mottagare,'' exempelvis av ett forskningsresultat. '''Målgrupp''' är en definierad grupp som ett ''anpassat budskap eller satsning riktar sig till,'' som en studentrekryteringskampanj.<ref>{{Webbref|url=https://www-ne-se.ezp.sub.su.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/m%C3%A5lgrupp|titel=Målgrupp i Nationalencyclopedin|hämtdatum=2018-10-23|utgivare=NE Nationalencyklopedin AB|sid=}}</ref> <ref>{{Webbref|url=https://www-ne-se.ezp.sub.su.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/avn%C3%A4mare|titel=Avnämare i Nationalencyclopedin|hämtdatum=2018-10-23|utgivare=Nationalencyclopedin AB|sid=}}</ref> | Det finns två närliggande ord. '''[[Avnämare]]''' är en person eller organisationen som är ''mer enkelriktad mottagare,'' exempelvis av ett forskningsresultat. '''Målgrupp''' är en definierad grupp som ett ''anpassat budskap eller satsning riktar sig till,'' som en studentrekryteringskampanj riktad mot gymnasieungdomar.<ref>{{Webbref|url=https://www-ne-se.ezp.sub.su.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/m%C3%A5lgrupp|titel=Målgrupp i Nationalencyclopedin|hämtdatum=2018-10-23|utgivare=NE Nationalencyklopedin AB|sid=}}</ref> <ref>{{Webbref|url=https://www-ne-se.ezp.sub.su.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/avn%C3%A4mare|titel=Avnämare i Nationalencyclopedin|hämtdatum=2018-10-23|utgivare=Nationalencyclopedin AB|sid=}}</ref> | ||
==Engelsk motsvarighet== | ==Engelsk motsvarighet== | ||