Avnämare: Skillnad mellan sidversioner

Jmfr intressent o länk UniLink
(Ett "i".)
(Jmfr intressent o länk UniLink)
Rad 6: Rad 6:
I universitets- och högskolesammanhang används ordet för de som kan ta emot antingen utbildningens eller forskningens resultat. Det kan vara arbetsgivare som anställer utbildade studenter och därmed drar nytta av de kompetenser de fått med sig från utbildningen. En avnämare  för ett forskningsresultat kan vara en potentiell användare, som inte är involverad i själva forskningsprocessen (då är det snarare en intressent).  
I universitets- och högskolesammanhang används ordet för de som kan ta emot antingen utbildningens eller forskningens resultat. Det kan vara arbetsgivare som anställer utbildade studenter och därmed drar nytta av de kompetenser de fått med sig från utbildningen. En avnämare  för ett forskningsresultat kan vara en potentiell användare, som inte är involverad i själva forskningsprocessen (då är det snarare en intressent).  


I  Högskolelagen och Högskoleförordningen används inte begreppet alls. Inte heller Styr- och resursutredningens betänkande 2019 gör det, men intressent förekommer flitigt.<ref>Styr- och resursutredningens betänkande ''En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan'' (SOU 2019:6)</ref> I en sökning på flertalet webbplatser och i litteratur som berör universitets och högskolors samverkan så syns en tendens att undvika ordet avnämare och bara använda [[intressent]] mer svepande.<ref>Se till exempel i Mats Benner & Sverker Sörlin, Samverkansuppgiften i ett historiskt och institutionellt perspektiv: VINNOVA Analys VA 2015:02 ISBN: 978-91-87537-26-4 och Regeringens proposition 2016/17:50, Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft</ref> En möjlig förklaring kan vara att avnämare har en lite mer formell klang.<ref>Artikelförfattarens reflektion vilket också opåkallat bekräftades vid en diskussion med UniLinks styrelse 2019-01-25.</ref>  
I  Högskolelagen och Högskoleförordningen används inte begreppet alls. Inte heller Styr- och resursutredningens betänkande 2019 gör det, men intressent förekommer flitigt.<ref>Styr- och resursutredningens betänkande ''En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan'' (SOU 2019:6)</ref> Intressent är ett närliggande ord, men den mer korrekta definitionen är att en intressent inte bara är en enkelriktad mottagare, utan ska kunna både ''påverka'' och ''påverkas av'' en verksamhet. ('''Målgrupp''' kan också tyckas synonymt, men en målgrupp är en definierad grupp som ett ''anpassat budskap eller satsning riktar sig till,'' som en studentrekryteringskampanj riktad mot gymnasieungdomar.)
 
I en sökning på flertalet webbplatser och i litteratur som berör universitets och högskolors samverkan så syns en tendens att undvika ordet avnämare och bara använda [[intressent]] mer svepande.<ref>Se till exempel i Mats Benner & Sverker Sörlin, Samverkansuppgiften i ett historiskt och institutionellt perspektiv: VINNOVA Analys VA 2015:02 ISBN: 978-91-87537-26-4 och Regeringens proposition 2016/17:50, Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft</ref> En möjlig förklaring kan vara att avnämare har en lite mer formell klang.<ref>Artikelförfattarens egen reflektion vilket också opåkallat bekräftades vid en diskussion med UniLinks styrelse 2019-01-25. ([http://unilink.se/om-unilink UniLink] är en intresseorganisation med ett tjugotal universitet och högskolor som medlemmar.)</ref>  


==Engelsk motsvarighet==
==Engelsk motsvarighet==
emailconfirmed
639

redigeringar