emailconfirmed
639
redigeringar
|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Intressent: Skillnad mellan sidversioner
ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning |
Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 10: | Rad 10: | ||
Inom universitets- och högskolevärlden återkommer ofta begreppet ''intressent,'' främst om parter utanför akademin, för samverkan eller synpunktsinhämtning. Den 2017/2019 aktuella Styr- och resursutredningen (U 2017:05) skriver till exempel under utredningsarbetet att de ska utforma en kommande modell med stöd av tre saker: eget utredningsarbete, forskning och "''med stöd av synpunkter från högskolans intressenter''".<ref>{{Webbref|url=http://www.sou.gov.se/wp-content/uploads/2017/06/%C3%96vergripande-modellf%C3%B6rslag-180104.pdf|titel=Utredningen om styrning för starka och ansvarfulla lärosäten (Strut), PM 2018-01-04|hämtdatum=2018-08-27}}</ref> I slutbetänkandet, februari 2019, används sedan begreppet flitigt (48 gånger). Det finns flera uppräkningar av vilka intressenter som beaktas i olika sammanhang, men inte en regelrätt definition eller avgränsning, de nämns som alltifrån en arbetsgivare till näringsliv, studenter, forskningsfinansiärer eller ett lärosäte för att ta ett axplock.<ref>Styr- och resursutredningens betänkande ''En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan'' (SOU 2019:6)</ref> | Inom universitets- och högskolevärlden återkommer ofta begreppet ''intressent,'' främst om parter utanför akademin, för samverkan eller synpunktsinhämtning. Den 2017/2019 aktuella Styr- och resursutredningen (U 2017:05) skriver till exempel under utredningsarbetet att de ska utforma en kommande modell med stöd av tre saker: eget utredningsarbete, forskning och "''med stöd av synpunkter från högskolans intressenter''".<ref>{{Webbref|url=http://www.sou.gov.se/wp-content/uploads/2017/06/%C3%96vergripande-modellf%C3%B6rslag-180104.pdf|titel=Utredningen om styrning för starka och ansvarfulla lärosäten (Strut), PM 2018-01-04|hämtdatum=2018-08-27}}</ref> I slutbetänkandet, februari 2019, används sedan begreppet flitigt (48 gånger). Det finns flera uppräkningar av vilka intressenter som beaktas i olika sammanhang, men inte en regelrätt definition eller avgränsning, de nämns som alltifrån en arbetsgivare till näringsliv, studenter, forskningsfinansiärer eller ett lärosäte för att ta ett axplock.<ref>Styr- och resursutredningens betänkande ''En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan'' (SOU 2019:6)</ref> | ||
Listan med intressenter kan | Listan med intressenter kan göras lång. Det finns också tankar om att offentlig verksamhet, och särskilt universitet och högskolor, har ovanligt många intressenter att interagera med eller ta hänsyn till.<ref><nowiki>http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:290891/FULLTEXT01.pdf</nowiki> </ref> Trots det finns det inte någon allmänt vedertagen och bekräftad sammanställning av vilka som kan betraktas som intressenter generellt för universitet och högskolor. Begreppet används inte heller i högskolelagen<ref>{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434|titel=Högskolelagen|hämtdatum=2018-08-27}}</ref> och bara en gång i högskoleförordningen, då på detaljnivå i en enskild examensordning ''<ref>{{Webbref|url=http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskoleforordning-1993100_sfs-1993-100|titel=Högskoleförordningen|hämtdatum=2018-08-27|utgivare=|sid=Studie- och yrkesvägledarexamen}}</ref>.'' Universitets- och högskolerådet har en sammanställning på sin hemsida, men då av några av sina egna intressenter (och/eller målgrupper).<ref>{{Webbref|url=https://www.uhr.se/om-uhr/detta-gor-uhr/intressenter-och-malgrupper/|titel=Universitets- och högskolerådets intressenter och målgupper|hämtdatum=2018-08-27}}</ref> | ||
Det finns två närliggande ord med lite annorlunda betydelser. '''[[Avnämare]]''' är en person eller definierad grupp som är en ''mer enkelriktad mottagare,'' exempelvis vården av ett forskningsresultat inom deras verksamhetsområde.<ref>{{Webbref|url=https://www-ne-se.ezp.sub.su.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/m%C3%A5lgrupp|titel=Målgrupp i Nationalencyclopedin|hämtdatum=2018-10-23|utgivare=NE Nationalencyklopedin AB|sid=}}</ref> '''Målgrupp''' är också en definierad person/grupp, men för ett ''anpassat budskap eller särskild satsning,'' som gymnasieungdomar vilka en studentrekryteringskampanj riktas mot.<ref>{{Webbref|url=https://www-ne-se.ezp.sub.su.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/avn%C3%A4mare|titel=Avnämare i Nationalencyclopedin|hämtdatum=2018-10-23|utgivare=Nationalencyclopedin AB|sid=}}</ref> Om vi går tillbaka till exemplet med ett utbildningsprogram. | Det finns två närliggande ord med lite annorlunda betydelser. '''[[Avnämare]]''' är en person eller definierad grupp som är en ''mer enkelriktad mottagare,'' exempelvis vården av ett forskningsresultat inom deras verksamhetsområde.<ref>{{Webbref|url=https://www-ne-se.ezp.sub.su.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/m%C3%A5lgrupp|titel=Målgrupp i Nationalencyclopedin|hämtdatum=2018-10-23|utgivare=NE Nationalencyklopedin AB|sid=}}</ref> '''Målgrupp''' är också en definierad person/grupp, men för ett ''anpassat budskap eller särskild satsning,'' som gymnasieungdomar vilka en studentrekryteringskampanj riktas mot.<ref>{{Webbref|url=https://www-ne-se.ezp.sub.su.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/avn%C3%A4mare|titel=Avnämare i Nationalencyclopedin|hämtdatum=2018-10-23|utgivare=Nationalencyclopedin AB|sid=}}</ref> Om vi går tillbaka till exemplet med ett utbildningsprogram. | ||
*'''En arbetsgivare är en målgrupp''' när utbildningen annonserar i deras branschtidning. De tar enkelsidigt emot budskapet att här finns en intressant utbildning inom | *'''En arbetsgivare är en målgrupp''' när utbildningen annonserar i deras branschtidning. De tar enkelsidigt emot budskapet att här finns en intressant utbildning inom deras område. | ||
*'''En arbetsgivaren är en intressent''' som potentiell arbetsgivare till de färdigutbildade studenterna och därmed till utbildningens innehåll och kvalitet. Arbetsgivaren ''påverkas av'' den kompetens studenten bär med sig från utbildningen. Den ''påverkar'' också utbildningen, antingen potentiellt genom att ha förhoppningar eller krav på utbildningens innehåll eller reellt genom deltagande i exempelvis programråd/liknande. | *'''En arbetsgivaren är en intressent''' som potentiell arbetsgivare till de färdigutbildade studenterna och därmed till utbildningens innehåll och kvalitet. Arbetsgivaren ''påverkas av'' den kompetens studenten bär med sig från utbildningen. Den ''påverkar'' också utbildningen, antingen potentiellt genom att ha förhoppningar eller krav på utbildningens innehåll eller reellt genom deltagande i exempelvis programråd/liknande. | ||
*'''En arbetsgivare är också en avnämare''' som potentiell arbetsgivare till de färdigutbildade studenterna. När man väljer det ordet läggs fokus mer på det sista steget och att mer enkelriktat vara den som "tar över utbildningens produkt", det vill säga "bli arbetsgivare till studenterna". (Det kan vara tydligare med ett forskningsexempel: en organisation kan vara en intressent i ett forskningsprojekt om där finns något utbyte eller samverkan under forskningsperioden men blir snarare en avnämare om forskningsprojektet drivs inom akademin och levererar ett resultat som först då kan tas emot av en extern part utan ett direkt utbyte mellan parterna.) | *'''En arbetsgivare är också en avnämare''' som potentiell arbetsgivare till de färdigutbildade studenterna. När man väljer det ordet läggs fokus mer på det sista steget och att mer enkelriktat vara den som "tar över utbildningens produkt", det vill säga "bli arbetsgivare till studenterna". (Det kan vara tydligare med ett forskningsexempel: en organisation kan vara en intressent i ett forskningsprojekt om där finns något utbyte eller samverkan under forskningsperioden men blir snarare en avnämare om forskningsprojektet drivs inom akademin och levererar ett resultat som först då kan tas emot av en extern part utan ett direkt utbyte mellan parterna.) | ||