Användare:Karin Grelz (SU)/sandlåda: Skillnad mellan sidversioner

ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 1: Rad 1:
I högskolesammanhang används begreppet sedan början av 2000-talet huvudsakligen när man talar om högskolans [[Samverkansuppgiften|lagstadgade uppdrag]] att interagera med samhället. Genom samverkan förväntas högskolan öka kvaliteten i utbildning och forskning och samtidigt bidra till demokrati och [[folkbildning]], [[Innovation|innovationer]], kompetensförsörjning och tillväxt, ett hållbart samhälle, minskad sektorisering, ökad regionalisering, ökad anställningsbarhet och ett [[livslångt lärande]].<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Kunskap i samverkan - för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft|url=Kunskap i samverkan –för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft|hämtdatum=2016|år=2016|utgivare=Prop. 2016/17:50|sid=}}</ref><ref>{{Bokref|efternamn=Fredman|förnamn=Pam|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan, SOU 2019:6|hämtdatum=|år=2019|utgivare=Regeringen|sid=283}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://nyavagar.se/om-projektet/|titel=Nya Vägar|hämtdatum=2019-03-26|utgivare=Högskolan i Väst|sid=}}</ref>
För att tydliggöra vad [[samverkansuppgiften]] kan handla om har det gjorts olika försök till kategorisering av samverkan. Högskoleverket gjorde 2004 en indelning i:
*samverkan för demokratiutveckling
*samverkan för kunskapsutveckling och tillväxt
*samverkan för bättre utbildning.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Högskolan samverkar. Rapport 2004:38 R|hämtdatum=|år=2004|utgivare=Högskoleverket|sid=}}</ref>


I en rapport från Vinnova 2014 gjordes istället en indelning i fyra olika [[samverkansformer]]<ref>{{Bokref|efternamn=Perez Vico|förnamn=Eugenia|titel=i: Berg, Fors, Willim (red) Samverkansformer|hämtdatum=|år=2018|utgivare=Studentlitteratur|sid=34|kapitel="En översikt av forskningen om samverkansformer och dess effekter}}</ref><ref>{{Bokref|efternamn=Perez Vico, E., Hellström, T., Fernqvist, N., Hellsmark, H., Molnar, S.|förnamn=|titel=Universitets och högskolors samverkansmönster och dess effekter|hämtdatum=|år=2014|utgivare=Vinnova analys VA 2014:09|sid=}}</ref>:
I en rapport från Vinnova 2014 gjordes istället en indelning i fyra olika [[samverkansformer]]<ref>{{Bokref|efternamn=Perez Vico|förnamn=Eugenia|titel=i: Berg, Fors, Willim (red) Samverkansformer|hämtdatum=|år=2018|utgivare=Studentlitteratur|sid=34|kapitel="En översikt av forskningen om samverkansformer och dess effekter}}</ref><ref>{{Bokref|efternamn=Perez Vico, E., Hellström, T., Fernqvist, N., Hellsmark, H., Molnar, S.|förnamn=|titel=Universitets och högskolors samverkansmönster och dess effekter|hämtdatum=|år=2014|utgivare=Vinnova analys VA 2014:09|sid=}}</ref>:
Rad 302: Rad 293:


6)      ''Kunskapsväxling'' tas  bort som separat begrepp och kopplas till/behandlas under KTP.
6)      ''Kunskapsväxling'' tas  bort som separat begrepp och kopplas till/behandlas under KTP.
<references />
emailconfirmed
1 479

redigeringar