|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Innovationssystem: Skillnad mellan sidversioner
Ingen redigeringssammanfattning |
(→Indelning av innovationssystem: redigerat en källa) |
||
| Rad 3: | Rad 3: | ||
==Tillämpning== | ==Tillämpning== | ||
Sveriges innovationsmyndighet Vinnova har innovationssystem i namnet: V''erket för innovationssystem.'' Myndighetens uppgift är att ”främja hållbar tillväxt i Sverige genom finansiering av behovsmotiverad forskning och utveckling av effektiva innovationssystem”<ref>{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/contentassets/b48b60b758264227b1ec12f88c5638d6/va-07-06.pdf|titel=Behovsmotiverande forskningsprogram i sektoriella innovationsprogram|hämtdatum=24 sep. 2018|utgivare=Vinnova}}</ref>. Ett fungerande samspel mellan universitet och högskolor, offentlig verksamhet och näringsliv är en viktig framgångsfaktor för innovation och innovationsskapande<ref>{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/contentassets/a2209147ba3d465989be118228e3dad5/va-11-10.pdf|titel=När staten spelat roll - lärdomar av VINNOVAs effektstudier|hämtdatum=21 sep. 2018|utgivare=källa Vinnova (2011:10)}}</ref><ref>{{Tidskriftsref|författare=Bishop, K., D’Este P., Neely, A|rubrik=Gaining from interactions with universities: Multiple methods for nurturing absorptive capacity|url=https://ac.els-cdn.com/S004873331000199X/1-s2.0-S004873331000199X-main.pdf?_tid=176eb34f-14c8-4ecc-86d0 1bd4e6314db1&acdnat=1537782570_a7080d4f4aa671245001de757d8348fe|år=2010|tidskrift=Research Policy|utgivare=}}</ref>; en väl fungerande samverkan mellan ingående aktörer i innovationssystemet är avgörande. | Sveriges innovationsmyndighet Vinnova har innovationssystem i namnet: V''erket för innovationssystem.'' Myndighetens uppgift är att ”främja hållbar tillväxt i Sverige genom finansiering av behovsmotiverad forskning och utveckling av effektiva innovationssystem”<ref name=":1">{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/contentassets/b48b60b758264227b1ec12f88c5638d6/va-07-06.pdf|titel=Behovsmotiverande forskningsprogram i sektoriella innovationsprogram|hämtdatum=24 sep. 2018|utgivare=Vinnova}}</ref>. Ett fungerande samspel mellan universitet och högskolor, offentlig verksamhet och näringsliv är en viktig framgångsfaktor för innovation och innovationsskapande<ref>{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/contentassets/a2209147ba3d465989be118228e3dad5/va-11-10.pdf|titel=När staten spelat roll - lärdomar av VINNOVAs effektstudier|hämtdatum=21 sep. 2018|utgivare=källa Vinnova (2011:10)}}</ref><ref>{{Tidskriftsref|författare=Bishop, K., D’Este P., Neely, A|rubrik=Gaining from interactions with universities: Multiple methods for nurturing absorptive capacity|url=https://ac.els-cdn.com/S004873331000199X/1-s2.0-S004873331000199X-main.pdf?_tid=176eb34f-14c8-4ecc-86d0 1bd4e6314db1&acdnat=1537782570_a7080d4f4aa671245001de757d8348fe|år=2010|tidskrift=Research Policy|utgivare=}}</ref>; en väl fungerande samverkan mellan ingående aktörer i innovationssystemet är avgörande. | ||
Den samtida innovationsstödjande politiken är utformad just med vetskap om att framtidens lösningar på samhällets utmaningar uppstår när det sker en i samverkan mellan forskning, näringsliv och andra aktörer. Avgörande är att detta samarbete, innovationsprocesserna, präglas av kunskapsutbyte, det vill säga nyttiggörande och att kunna ta lärdom av andra aktörers erfarenheter och utveckla ett ömsesidigt lärande.<ref>{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/contentassets/a2209147ba3d465989be118228e3dad5/va-11-10.pdf|titel=När staten spelat roll, VINNOVA, 2011|hämtdatum=191028|författarlänk=Elg, L. & Håkansson, S.|utgivare=Vinnova rapport VA 2011:10|sid=}}</ref> <ref>{{Tidskriftsref|författare=Bishop,K., D’Este, P. Neely, P.|rubrik=Gaining from interactions with universities: Multiple methods for nurturing absorptive capacity|url=https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S004873331000199X|år=2011|tidskrift=Research Policy: Special Section on Heterogeneity and University-Industry Relations|utgivare=}}</ref> | Den samtida innovationsstödjande politiken är utformad just med vetskap om att framtidens lösningar på samhällets utmaningar uppstår när det sker en i samverkan mellan forskning, näringsliv och andra aktörer. Avgörande är att detta samarbete, innovationsprocesserna, präglas av kunskapsutbyte, det vill säga nyttiggörande och att kunna ta lärdom av andra aktörers erfarenheter och utveckla ett ömsesidigt lärande.<ref>{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/contentassets/a2209147ba3d465989be118228e3dad5/va-11-10.pdf|titel=När staten spelat roll, VINNOVA, 2011|hämtdatum=191028|författarlänk=Elg, L. & Håkansson, S.|utgivare=Vinnova rapport VA 2011:10|sid=}}</ref> <ref>{{Tidskriftsref|författare=Bishop,K., D’Este, P. Neely, P.|rubrik=Gaining from interactions with universities: Multiple methods for nurturing absorptive capacity|url=https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S004873331000199X|år=2011|tidskrift=Research Policy: Special Section on Heterogeneity and University-Industry Relations|utgivare=}}</ref> | ||
| Rad 19: | Rad 19: | ||
==Indelning av innovationssystem== | ==Indelning av innovationssystem== | ||
Innovationssystem kan delas in efter geografi och vara internationella eller nationella, regionala eller interregionala. Geografiska innovationssystem är nätverk med betoning på regionens aktörer och ekonomiska och sociala förutsättningar. Innovationssystem kan också hanteras inom ramen för ett visst forsknings- och teknikområde och då vara sektoriella innovationssystem<ref | Innovationssystem kan delas in efter geografi och vara internationella eller nationella, regionala eller interregionala. Geografiska innovationssystem är nätverk med betoning på regionens aktörer och ekonomiska och sociala förutsättningar. Innovationssystem kan också hanteras inom ramen för ett visst forsknings- och teknikområde och då vara sektoriella innovationssystem.<ref name=":1" /> Sådana inbegriper aktörer som utvecklar, producerar och verkar inom ett teknikområde, och de institutioner och ramar som påverkar deras förutsättningar. Exempel på sektoriella innovationssystem är till exempel nanoteknik, bioteknik, fordonsindustrin med flera. | ||
Innovationssystemet för sociala innovationer utmärks av delvis andra strukturer med många aktörer inom idéburen sektor. Traditionellt har stöd för innovation varit starkast och mer inriktat på industri och teknologi vilket har gjort att vissa grupper marginaliserats i innovationssystemen.<ref name=":0">{{Webbref|url=https://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/18345/An%20Ecosystem%20for%20Social%20Innovation-final.pdf|titel=An Ecosystem for Social Innovation in Sweden - A strategic research and innovation agenda|hämtdatum=22 okt. 2018|utgivare=Lund University, Malmö University, Center för socialt entreprenörskap Sverige|sid=}}</ref> Satsningar på sociala innovationer har initierats av regeringen för att identifiera relationer och aktörer i syfte att stärka innovationssystemen och bryta förlegade normer.<ref>{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/491b2f/contentassets/0f9a51b89db64c7490d310a9b05dee19/2018_sociala-foretag.pdf|titel=Regeringens strategi för sociala företag – ett hållbart samhälle genom socialt företagande och social innovation|hämtdatum=22 okt. 2018|utgivare=Näringsdepartementet|sid=}}</ref><ref name=":0" /> | Innovationssystemet för sociala innovationer utmärks av delvis andra strukturer med många aktörer inom idéburen sektor. Traditionellt har stöd för innovation varit starkast och mer inriktat på industri och teknologi vilket har gjort att vissa grupper marginaliserats i innovationssystemen.<ref name=":0">{{Webbref|url=https://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/18345/An%20Ecosystem%20for%20Social%20Innovation-final.pdf|titel=An Ecosystem for Social Innovation in Sweden - A strategic research and innovation agenda|hämtdatum=22 okt. 2018|utgivare=Lund University, Malmö University, Center för socialt entreprenörskap Sverige|sid=}}</ref> Satsningar på sociala innovationer har initierats av regeringen för att identifiera relationer och aktörer i syfte att stärka innovationssystemen och bryta förlegade normer.<ref>{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/491b2f/contentassets/0f9a51b89db64c7490d310a9b05dee19/2018_sociala-foretag.pdf|titel=Regeringens strategi för sociala företag – ett hållbart samhälle genom socialt företagande och social innovation|hämtdatum=22 okt. 2018|utgivare=Näringsdepartementet|sid=}}</ref><ref name=":0" /> | ||
Versionen från 29 oktober 2019 kl. 11.54
Innovationssystem är nätverk, med betoning på samspelet mellan de ingående aktörerna från olika samhällssektorer - akademien, offentlig, privat, idéburen sektor, i vilket innovationer utvecklas och ny kunskap tas fram, sprids och används. Det är ett systemiskt synsätt på innovationsprocessen som utgår från relationerna mellan de ingående aktörerna och de komplexa nätverk med utbyte och flöden av teknologi och information som dessa utgör.
Tillämpning
Sveriges innovationsmyndighet Vinnova har innovationssystem i namnet: Verket för innovationssystem. Myndighetens uppgift är att ”främja hållbar tillväxt i Sverige genom finansiering av behovsmotiverad forskning och utveckling av effektiva innovationssystem”[1]. Ett fungerande samspel mellan universitet och högskolor, offentlig verksamhet och näringsliv är en viktig framgångsfaktor för innovation och innovationsskapande[2][3]; en väl fungerande samverkan mellan ingående aktörer i innovationssystemet är avgörande.
Den samtida innovationsstödjande politiken är utformad just med vetskap om att framtidens lösningar på samhällets utmaningar uppstår när det sker en i samverkan mellan forskning, näringsliv och andra aktörer. Avgörande är att detta samarbete, innovationsprocesserna, präglas av kunskapsutbyte, det vill säga nyttiggörande och att kunna ta lärdom av andra aktörers erfarenheter och utveckla ett ömsesidigt lärande.[4] [5]
På konkret nivå kan man säga att ett innovationssystem består av en uppsättning aktörer, nätverk och institutioner som är ömsesidigt beroende. Aktörerna brukar delas in i tre undergrupper:
- produktionsstrukturen (företag)
- kunskapsinfrastrukturen (universitet)
- den stödjande strukturen (offentlig sektor).
Dessa grupper är involverade i en komplex väv av formella och informella nätverk, såväl inom som mellan de olika undergrupperna. Formaliserade nätverkskonstellationer mellan representanter för produktionsstrukturen, kunskapsinfrastrukturen och den stödjande strukturen benämns ibland i litteraturen triple helix. När det handlar om innovationssystem är det dock inte alltid frågan om formaliserade, funktionella relationer, utan snarare om att dessa tre undergrupper ska fungera i harmoni med varandra och därigenom verka ömsesidigt förstärkande.
Förutsättningarna för uppkomsten av sådan harmoni och ömsesidigt förstärkande relationer mellan de i systemet ingående aktörerna avgörs i hög grad av de samhälleliga institutioner som omger systemet. Med samhälleliga institutioner avses i detta sammanhang de formella eller informella ”regelverk” som styr individers och organisationers agerande. Innovationslitteraturen brukar ofta skilja mellan regulativa, normativa och kognitiva institutioner, även om det samtidigt bör påpekas att dessa i praktiken är sammanvävda. Det institutionella ramverkets påverkan är dubbelriktad, det vill säga det påverkar inte endast aktörernas agerande, utan påverkas också av dessa. Det är framförallt på detta plan som den innovationsstödjande politiken har störst möjligheter att påverka innovationssystemets funktionalitet, vare sig den antar nationellt, regionalt eller sektoriellt fokus.
- Den här texten är helt eller delvis baserad på material från svenskspråkiga Wikipedia, 19 juli 2018.
Indelning av innovationssystem
Innovationssystem kan delas in efter geografi och vara internationella eller nationella, regionala eller interregionala. Geografiska innovationssystem är nätverk med betoning på regionens aktörer och ekonomiska och sociala förutsättningar. Innovationssystem kan också hanteras inom ramen för ett visst forsknings- och teknikområde och då vara sektoriella innovationssystem.[1] Sådana inbegriper aktörer som utvecklar, producerar och verkar inom ett teknikområde, och de institutioner och ramar som påverkar deras förutsättningar. Exempel på sektoriella innovationssystem är till exempel nanoteknik, bioteknik, fordonsindustrin med flera.
Innovationssystemet för sociala innovationer utmärks av delvis andra strukturer med många aktörer inom idéburen sektor. Traditionellt har stöd för innovation varit starkast och mer inriktat på industri och teknologi vilket har gjort att vissa grupper marginaliserats i innovationssystemen.[6] Satsningar på sociala innovationer har initierats av regeringen för att identifiera relationer och aktörer i syfte att stärka innovationssystemen och bryta förlegade normer.[7][6]
Hur utformning av innovationssystem ser ut är avhängigt de många samverkande komponenterna som de utgörs av, och beror på de förutsättningar som finns inom respektive sektor eller region eller nation i fråga.
Engelsk motsvarighet
Innovation system
Referenser
- ↑ 1,0 1,1 ”Behovsmotiverande forskningsprogram i sektoriella innovationsprogram”. Vinnova. https://www.vinnova.se/contentassets/b48b60b758264227b1ec12f88c5638d6/va-07-06.pdf. Läst 24 september 2018.
- ↑ ”När staten spelat roll - lärdomar av VINNOVAs effektstudier”. källa Vinnova (2011:10). https://www.vinnova.se/contentassets/a2209147ba3d465989be118228e3dad5/va-11-10.pdf. Läst 21 september 2018.
- ↑ Bishop, K., D’Este P., Neely, A (2010). ”1bd4e6314db1&acdnat=1537782570_a7080d4f4aa671245001de757d8348fe Gaining from interactions with universities: Multiple methods for nurturing absorptive capacity”. Research Policy. https://ac.els-cdn.com/S004873331000199X/1-s2.0-S004873331000199X-main.pdf?_tid=176eb34f-14c8-4ecc-86d0 1bd4e6314db1&acdnat=1537782570_a7080d4f4aa671245001de757d8348fe.
- ↑ ”När staten spelat roll, VINNOVA, 2011”. Vinnova rapport VA 2011:10. https://www.vinnova.se/contentassets/a2209147ba3d465989be118228e3dad5/va-11-10.pdf. Läst 25 november 2024.
- ↑ Bishop,K., D’Este, P. Neely, P. (2011). ”Gaining from interactions with universities: Multiple methods for nurturing absorptive capacity”. Research Policy: Special Section on Heterogeneity and University-Industry Relations. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S004873331000199X.
- ↑ 6,0 6,1 ”An Ecosystem for Social Innovation in Sweden - A strategic research and innovation agenda”. Lund University, Malmö University, Center för socialt entreprenörskap Sverige. https://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/18345/An%20Ecosystem%20for%20Social%20Innovation-final.pdf. Läst 22 okt. 2018.
- ↑ ”Regeringens strategi för sociala företag – ett hållbart samhälle genom socialt företagande och social innovation”. Näringsdepartementet. https://www.regeringen.se/491b2f/contentassets/0f9a51b89db64c7490d310a9b05dee19/2018_sociala-foretag.pdf. Läst 22 okt. 2018.