emailconfirmed
1 479
redigeringar
|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Kunskapsöverföring: Skillnad mellan sidversioner
→Tillämpningar: språkliga korrigeringar
(→Tillämpningar: utvecklat resonemang) |
(→Tillämpningar: språkliga korrigeringar) |
||
| Rad 4: | Rad 4: | ||
Begreppet kunskapsöverföring kommer ursprungligen från det område inom organisationsteorin som kallas kunskapsstyrning eller kunskapshantering (''knowledge management'' på engelska) och där man skiljer mellan ”explicit” och ”implicit” eller ”tyst” (engelskans ''tacit''), det vill säga praktisk och erfarenhetsbaserad, kunskap. Tanken är att man genom särskilda modeller eller system ska kunna föra vidare och behålla också praktisk kunskap som en strukturell, snarare än personbunden, tillgång och på så sätt göra organisationer mer framgångsrika och livskraftiga.<ref>Jonsson, Anna, ''Kunskapsöverföring och knowledge management'', Lund 2012, s. 19; 55</ref> | Begreppet kunskapsöverföring kommer ursprungligen från det område inom organisationsteorin som kallas kunskapsstyrning eller kunskapshantering (''knowledge management'' på engelska) och där man skiljer mellan ”explicit” och ”implicit” eller ”tyst” (engelskans ''tacit''), det vill säga praktisk och erfarenhetsbaserad, kunskap. Tanken är att man genom särskilda modeller eller system ska kunna föra vidare och behålla också praktisk kunskap som en strukturell, snarare än personbunden, tillgång och på så sätt göra organisationer mer framgångsrika och livskraftiga.<ref>Jonsson, Anna, ''Kunskapsöverföring och knowledge management'', Lund 2012, s. 19; 55</ref> | ||
I regeringspropositionen ''Forskning för ett bättre liv'' (2004) slog man fast att kunskapsöverföringen till näringslivet och kommersialisering av forskningsresultat behöver öka.<ref>SOU 2004/05:80 [https://data.riksdagen.se/fil/1240CC59-7E91-4CF4-B85D-F1B24CAD5902 Forskning för ett bättre liv], s. 140.</ref> Samtidigt betonades det att kunskapsöverföring inte sker genom någon enkelriktad process utan i en ömsesidig dialog som befordras av personrörlighet och samfinansiering. I Högskoleverkets utredning Högskolan samverkar (2004) gavs en rad exempel på både organiserad och oorganiserad interaktion mellan forskare och externa intressenter som " | I regeringspropositionen ''Forskning för ett bättre liv'' (2004) slog man fast att kunskapsöverföringen till näringslivet och kommersialisering av forskningsresultat behöver öka.<ref>SOU 2004/05:80 [https://data.riksdagen.se/fil/1240CC59-7E91-4CF4-B85D-F1B24CAD5902 Forskning för ett bättre liv], s. 140.</ref> Samtidigt betonades det att kunskapsöverföring inte sker genom någon enkelriktad process utan i en ömsesidig dialog som befordras av personrörlighet och samfinansiering. I Högskoleverkets utredning Högskolan samverkar (2004) gavs en rad exempel på både organiserad och oorganiserad interaktion mellan forskare och externa intressenter som "påverkar forskningens inriktning och innehåll, utan att det för den skull rör sig om uppdragsforskning": Forskarcirklar i Gävle, aktionsforskning vid Malmö Högskola, kunskapscentra som Ideon i Lund, Ångströmakademin i Uppsala och Hälsoteknikalliansen i Halmstad.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Högskolan samverkar|år=2004|utgivare=Högskoleverket|sid=88-96}}</ref> | ||
Tanken är alltså att akademin genom samverkan med praktiknära verksamheter kan nyttiggöra sin kunskap mer effektivt och samtidigt tillgodogöra sig en praktisk kunskap som befordrar forskningen. Vinnova fick därför särskilda medel för att utveckla särskilda [[innovationssystem]] i samarbete med näringslivet. Den brittiska modell som går under namnet [[Knowledge Transfer Partnership]] (KTP) är inriktad på denna speciella form av kvalificerad kunskapsöverföring, eller [[kunskapsväxling]], och Vinnova fick 2013 i särskilt uppdrag att bistå regeringskansliet i den europeiska forskningsområdeskommitténs arbetsgrupp för att främja kunskapsöverföring i denna betydelse, ERAC Working Group on Knowledge Transfer.<ref>{{Bokref|efternamn=Regeringsbeslut|förnamn=|titel=Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Verket för innovationssystem inom utgiftsområde 24 Näringsliv|år=2013|utgivare=Näringsdepartementet}}</ref><ref>{{Bokref|efternamn=Independent Expert Group Report on Open Innovation and Knowledge Transfer|förnamn=|titel=Boosting Open Innovation and Knowledge Transfer in the European Union|url=https://ec.europa.eu/research/innovation-union/pdf/b1_studies-b5_web-publication_mainreport-kt_oi.pdf|år=2014|utgivare=Directorate-General for Research and Innovation}}</ref> | Tanken är alltså att akademin genom samverkan med praktiknära verksamheter kan nyttiggöra sin kunskap mer effektivt och samtidigt tillgodogöra sig en praktisk kunskap som befordrar forskningen. Vinnova fick därför särskilda medel för att utveckla särskilda [[innovationssystem]] i samarbete med näringslivet. Den brittiska modell som går under namnet [[Knowledge Transfer Partnership]] (KTP) är inriktad på denna speciella form av kvalificerad kunskapsöverföring, eller [[kunskapsväxling]], och Vinnova fick 2013 i särskilt uppdrag att bistå regeringskansliet i den europeiska forskningsområdeskommitténs arbetsgrupp för att främja kunskapsöverföring i denna betydelse, ERAC Working Group on Knowledge Transfer.<ref>{{Bokref|efternamn=Regeringsbeslut|förnamn=|titel=Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Verket för innovationssystem inom utgiftsområde 24 Näringsliv|år=2013|utgivare=Näringsdepartementet}}</ref><ref>{{Bokref|efternamn=Independent Expert Group Report on Open Innovation and Knowledge Transfer|förnamn=|titel=Boosting Open Innovation and Knowledge Transfer in the European Union|url=https://ec.europa.eu/research/innovation-union/pdf/b1_studies-b5_web-publication_mainreport-kt_oi.pdf|år=2014|utgivare=Directorate-General for Research and Innovation}}</ref> | ||