Light-Bulb icon by Till Teenck.svg Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn(at)su.se. Mer information: Huvudsidan.

Samsyn:SKÖN: Skillnad mellan sidversioner

Från Samsyn
Hoppa till navigering Hoppa till sök
(omstrukturerat och infogat nya kvalitetsbegrepp)
Rad 21: Rad 21:
*tematiska utvärderingar.<ref>{{Webbref|url=https://www.uka.se/kvalitet--examenstillstand/sa-granskas-hogre-utbildning.html|titel=Så granskas högre utbildning|hämtdatum=2019-09-03|utgivare=UKÄ|sid=}}</ref>
*tematiska utvärderingar.<ref>{{Webbref|url=https://www.uka.se/kvalitet--examenstillstand/sa-granskas-hogre-utbildning.html|titel=Så granskas högre utbildning|hämtdatum=2019-09-03|utgivare=UKÄ|sid=}}</ref>


Medan lärosätena upprättar rutiner för att granska och säkra kvaliteten i den egna verksamheten är det alltså UKÄ:s uppgift att genom ett nationellt kvalitetssäkringssystem granska lärosätenas kvalitetsarbete.
Medan lärosätena upprättar rutiner för att granska och säkra kvaliteten i den egna verksamheten är det alltså UKÄ:s uppgift att genom ett nationellt kvalitetssäkringssystem granska lärosätenas kvalitetsarbete. Som stöd för detta arbete rekommenderar UKÄ en standard för kvalitetssäkring som tagits fram inom Bolognaprocessen: ''Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area (ESG).''


=====Kvalitetssäkring=====
===== Kvalitetsledningssystem =====
Det är lärosätenas uppgift att se till att den egna verksamheten håller god kvalitet. Som stöd för detta arbete rekommenderar UKÄ en standard för kvalitetssäkring som tagits fram inom Bolognaprocessen: ''Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area (ESG).''
Organisatorisk struktur, rutiner, processer och resurser som är nödvändiga för ledning och styrning av verksamheten med avseende på kvalitet. Ett exempel på ett kvalitets-ledningssystem är ISO 9000.
=====Kvalitetssystem eller kvalitetssäkringssystem=====
 
Hur man väljer att benämna det som UKÄ är satt att granska beror på vad man vill lyfta fram. Kvalitetsarbete handlar både om att säkra måluppfyllelse och att befordra en dynamisk form av reflexion och diskussion om kvalitet och relevans. Benämningen "kvalitetssäkringssystem" betonar resultat och måluppfyllelse medan "kvalitetssystem" tonar ned den aspekten till förmån för den reflekterande diskussionen om vikten och värdet av resultaten.  
===== Kvalitetssystem =====
Ett kvalitetssystem syftar till att strukturera och stärka verksamheten samtidigt som man förbättrar värdet för kunder och intressenter. Vid införandet av ett kvalitetssystem analyserar man sin verksamhet och infogar kunders och andra intressenters krav på företagets produkter och tjänster och skapar arbetssätt för att säkerställa att både egna och kunders krav uppfylls. Kvalitetssystemet är basen för kvalitetssäkring.
 
===== Kvalitetssäkringssystem =====
Kvalitetssäkring innebär att ett systematiskt kvalitetsarbete bedrivs som säkrar kvaliteten på de objekt som ska kvalitetssäkras. Med kvalitets-säkring menas i grund och botten att organisationen jobbar mot förhandsdefinierade kvalitetsmål, parametrar och egenskaper som bedöms hålla en god kvalitet.


=====Självvärdering=====
=====Självvärdering=====
I underlaget för UKÄ:s granskning av kvalitetsarbetet ingår en så kallad "självvärdering" där lärosätena ska "beskriva, analysera och värdera med konkreta exempel hur de på ett systematiskt sätt säkerställer och följer upp bedömningsgrunderna för de olika aspekterna och perspektiven" i UKÄ:s bedömningsmodell.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Nationellt system för kvalitetssäkring av högre utbildning|hämtdatum=|år=2015|utgivare=UKÄ|sid=31|url=https://www.uka.se/download/18.67f90ad11593fd0dd2d902ad/1487841858629/rapport-2016-09-30-nationellt-system-kvalitetssakring-hogre-utbildning.pdf}}</ref> Fokus ska vara på resultatet.   
I underlaget för UKÄ:s granskning av kvalitetsarbetet ingår en så kallad självvärdering där lärosätena ska "beskriva, analysera och värdera med konkreta exempel hur de på ett systematiskt sätt säkerställer och följer upp bedömningsgrunderna för de olika aspekterna och perspektiven" i UKÄ:s bedömningsmodell.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Nationellt system för kvalitetssäkring av högre utbildning|hämtdatum=|år=2015|utgivare=UKÄ|sid=31|url=https://www.uka.se/download/18.67f90ad11593fd0dd2d902ad/1487841858629/rapport-2016-09-30-nationellt-system-kvalitetssakring-hogre-utbildning.pdf}}</ref> Fokus ska vara på resultatet.   
=====Systematiskt kvalitetsarbete=====
Systematiskt kvalitetsarbete går ut på att skapa, följa och återkommande granska rutiner för att stärka och upprätthålla kvaliteten i en verksamhet. Sedan UKÄ fick sitt nya uppdrag måste lärosätena kunna beskriva sitt kvalitetsarbete i termer av system. Medan UKÄ bygger upp ett nationellt system för extern kvalitetskontroll ska lärosätena kunna visa hur man arbetar med systematiskt kvalitetsarbete internt. Vissa lärosäten har valt att skapa nya lärosätesövergripande kvalitets- eller kvalitetssäkringssystem, medan andra arbetar med olika system för utbildning respektive forskning. I ett ''samverkansintegrerat'' kvalitetssystem måste lärosätena kunna beskriva hur externa parters perspektiv tas in och omsätts i verksamheten och vilka resultat det leder till. Målet för Skön-projektet är att ta fram goda exempel på och utarbeta modeller för hur detta kan åstadkommas i praktiken.
 
=====Uppföljning=====
=====Uppföljning=====
Med uppföljning avses vanligen en återkommande kvantitativ kontroll där ett utfall jämförs med tidigare prestationer eller uppsatta mål. Exempel: bibliometriska mått och antagnings- och genomströmningssiffror i ett lärosätes årsredovisning. På ett liknande sätt gör Statistiska centralbyrån (SCB) regelbundna uppföljningar på nationell nivå av examinerade personers etablering på arbetsmarknaden.<ref>{{Webbref|url=https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/utbildning-och-forskning/befolkningens-utbildning/analyser-och-statistik-om-befolkningens-utbildning/|titel=Analyser och statistik om befolkningens utbildning|hämtdatum=2019-09-03|utgivare=Statistiska centralbyrån|sid=}}</ref>
Med uppföljning avses vanligen en återkommande kvantitativ kontroll där ett utfall jämförs med tidigare prestationer eller uppsatta mål. Exempel: bibliometriska mått och antagnings- och genomströmningssiffror i ett lärosätes årsredovisning. På ett liknande sätt gör Statistiska centralbyrån (SCB) regelbundna uppföljningar på nationell nivå av examinerade personers etablering på arbetsmarknaden.<ref>{{Webbref|url=https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/utbildning-och-forskning/befolkningens-utbildning/analyser-och-statistik-om-befolkningens-utbildning/|titel=Analyser och statistik om befolkningens utbildning|hämtdatum=2019-09-03|utgivare=Statistiska centralbyrån|sid=}}</ref>

Versionen från 17 januari 2020 kl. 09.59

==

SKÖN Arbetssida


==

Om Skön-projektet

Utgångspunkten för Skön-projektet - Samverkansintegrerat Kvalitetssystem för Ökat Nyttiggörande - är att samverkan med externa aktörer kan öka kvalitet och relevans i forskning och utbildning samt bidra till samhällsutvecklingen. Syftet med projektet är därför att utveckla verktyg för att kunna värdera och tydliggöra effekter och resultat av samverkan inom ramen för lärosätenas kvalitetssystem.

Generella begrepp

OFFENTLIG REDOVISNINGSSKYLDIGHET

Av en statsfinansierad verksamhet krävs att den uppfattas som relevant och är av god kvalitet. Offentlig redovisningsskyldighet innebär att statliga verksamheter måste kunna visa upp för allmänheten att man gör sitt bästa för att leva upp till dessa krav. Engelska: public accountability

KVALITETSARBETE

Kvalitetsarbete går ut på att skapa och följa rutiner för att hålla högsta möjliga kvalitet i en verksamhet. Svenska lärosäten har ett krav på sig att arbeta systematiskt och öppet med detta, både med hänsyn till den offentliga redovisningsskyldigheten och för att skapa legitimitet för svensk högre utbildning, nationellt och internationellt.

Granskning

Granskning används ibland synonymt med utvärdering men har en närmare koppling till kontrollfunktionen. Universitetskanslerämbetet (UKÄ) är en myndighet som har till uppgift att granska högskolans hela verksamhet. Efter att tidigare enbart ha ägnat sig år att utvärdera separata forskningsområden och utbildningar har myndigheten fått ett kompletterande uppdrag att granska lärosätenas kvalitetssäkringsarbete. Sedan 2015 består UKÄ:s arbete av fyra komponenter:

  • examenstillståndsprövning,
  • granskning av lärosätens kvalitetssäkringsarbete,
  • utbildningsutvärdering, och
  • tematiska utvärderingar.[1]

Medan lärosätena upprättar rutiner för att granska och säkra kvaliteten i den egna verksamheten är det alltså UKÄ:s uppgift att genom ett nationellt kvalitetssäkringssystem granska lärosätenas kvalitetsarbete. Som stöd för detta arbete rekommenderar UKÄ en standard för kvalitetssäkring som tagits fram inom Bolognaprocessen: Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area (ESG).

Kvalitetsledningssystem

Organisatorisk struktur, rutiner, processer och resurser som är nödvändiga för ledning och styrning av verksamheten med avseende på kvalitet. Ett exempel på ett kvalitets-ledningssystem är ISO 9000.

Kvalitetssystem

Ett kvalitetssystem syftar till att strukturera och stärka verksamheten samtidigt som man förbättrar värdet för kunder och intressenter. Vid införandet av ett kvalitetssystem analyserar man sin verksamhet och infogar kunders och andra intressenters krav på företagets produkter och tjänster och skapar arbetssätt för att säkerställa att både egna och kunders krav uppfylls. Kvalitetssystemet är basen för kvalitetssäkring.

Kvalitetssäkringssystem

Kvalitetssäkring innebär att ett systematiskt kvalitetsarbete bedrivs som säkrar kvaliteten på de objekt som ska kvalitetssäkras. Med kvalitets-säkring menas i grund och botten att organisationen jobbar mot förhandsdefinierade kvalitetsmål, parametrar och egenskaper som bedöms hålla en god kvalitet.

Självvärdering

I underlaget för UKÄ:s granskning av kvalitetsarbetet ingår en så kallad självvärdering där lärosätena ska "beskriva, analysera och värdera med konkreta exempel hur de på ett systematiskt sätt säkerställer och följer upp bedömningsgrunderna för de olika aspekterna och perspektiven" i UKÄ:s bedömningsmodell.[2] Fokus ska vara på resultatet.

Uppföljning

Med uppföljning avses vanligen en återkommande kvantitativ kontroll där ett utfall jämförs med tidigare prestationer eller uppsatta mål. Exempel: bibliometriska mått och antagnings- och genomströmningssiffror i ett lärosätes årsredovisning. På ett liknande sätt gör Statistiska centralbyrån (SCB) regelbundna uppföljningar på nationell nivå av examinerade personers etablering på arbetsmarknaden.[3]

Utvärdering och värdering

Utvärdering är en process med både kvantitativa och kvalitativa inslag som går ut på att summera resultat och komma fram till ett sammanfattande omdöme eller värdering av en verksamhet. Ett exempel är de kursutvärderingar som efter avslutad kurs görs av utbildningsanordnare och då man tittar på både examinationsstatistik, lärarens erfarenheter och studenternas kursvärderingar. På samma sätt har Högskoleverkets och UKÄ:s forsknings- och utbildningsutvärderingar handlat om att bedöma forskning och utbildning inom ett huvudområde med hjälp av både externa utlåtanden, intervjuer och statistik över antalet anställda, erhållna forskningsmedel, antal publikationer etc.

Begreppen utvärdering och värdering används ibland synonymt, men det finns en betydelsemässig skillnad. Utvärdering är en efterhandsbedömning av ett visst utfall som görs enligt en fastställd metodik, ofta med ambitionen att uppnå största möjliga objektivitet för att kunna jämföra resultat. Värdering handlar om att bedöma hur viktigt eller värdefullt något är för en specifik individ, verksamhet eller gemenskap vid en viss tidpunkt. En utvärdering handlar därför ofta om att väga samman olika parters värderingar.

Begrepp för ett samverkansintegrerat kvalitetssystem

Fallstudier (WP4)

Kommer: Definition av Impact case study + kort guideline

Samverkanspartsvärdering (WP5)

Kommer: Definition av samverkanspart + ev kort beskrivning av modeller

Samverkansintegrering (WP7)

Kommer: Lärosätesanpassade modeller och arbetssätt.

RED19

Internationell utblick (WP6)

  • Engelska begrepp enligt EU-standard - se Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area (ESG)[4]
  • ESG översatt till svenska - Standarder och riktlinjer för kvalitetssäkring inom det europeiska området för högre utbildning (ESG)[5]

Utomeuropeiskt exempel: Australien (definition av/Keenans syn på impact?)

Referenser

  1. ↑ ”Så granskas högre utbildning”. UKÄ. https://www.uka.se/kvalitet--examenstillstand/sa-granskas-hogre-utbildning.html. Läst 3 september 2019. 
  2. ↑ Nationellt system för kvalitetssäkring av högre utbildning. UKÄ. 2015. sid. 31. https://www.uka.se/download/18.67f90ad11593fd0dd2d902ad/1487841858629/rapport-2016-09-30-nationellt-system-kvalitetssakring-hogre-utbildning.pdf 
  3. ↑ ”Analyser och statistik om befolkningens utbildning”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/utbildning-och-forskning/befolkningens-utbildning/analyser-och-statistik-om-befolkningens-utbildning/. Läst 3 september 2019. 
  4. ↑ [Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area (ESG) ”Standards nd Guidelines for Quality Assurance in Higher Education”]. ENQA. Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area (ESG). Läst 3 september 2019. 
  5. ↑ ”Standarder och riktlinjer för kvalitetssäkring inom det europeiska området för högre utbildning (ESG)”. UKÄ. https://www.uka.se/download/18.2b5bddd71593fab953bdc5ff/1487841879254/ESG-svensk-oversattning.pdf. Läst 3 september 2019. 

Lärosätenas kvalitetsarbete: Externa länkar

Göteborgs universitet: Universitetets kvalitetsarbete

Högskolan i Borås: Kvalitetsarbetesamt Systematiskt kvalitetsarbete

Högskolan i Dalarna: Systematiskt kvalitetsarbete

Högskolan i Halmstad: Kvalitet

Karlstad universitet: Kvalitetsarbete

Karolinska institutet: Sammanhållet kvalitetssystem

KTH: Kvalitetsarbete vid KTH

Linköpings universitet: Kvalitetsarbete vid LiU

Linnéuniversitetet: Kvalitetsarbete

Malmö universitet: Kvalitetsarbete vid universitetet

Mälardalens högskola: Kvalitetssystem för utbildning och forskning

Södertörns högskola: Kvalitet

Sveriges Lantbruksuniversitet: Kvalitet och utveckling

Stockholms universitet: Kvalitetssystem för utbildning

Uppsala universitet: Kvalitetsarbete i utveckling

Hämtad från ”https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Samsyn:SKÖN&oldid=5230”