emailconfirmed
1 479
redigeringar
|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Dimensionering av utbildning: Skillnad mellan sidversioner
→Tillämpning
| Rad 4: | Rad 4: | ||
Dimensionering handlar om tillgänglighet i vid bemärkelse. Ur ett samhällsperspektiv bör ambitionen vara att det erbjuds utbildningar som är relevanta för både studenter och [[avnämare]] och som dessutom är åtkomliga för dem som vill gå dem.<ref>{{Bokref|efternamn=Nilsson, S., Sadurskis, A., Thafvelin, U.|förnamn=|titel=Dimensionering av högre utbildning, 2015: 7|år=2015|utgivare=UKÄ|url=https://www.uka.se/download/18.12f25798156a345894e4ca6/1487841875687/rapport-2015-04-22-dimensionering-hogre-utbildning.pdf}}</ref> | Dimensionering handlar om tillgänglighet i vid bemärkelse. Ur ett samhällsperspektiv bör ambitionen vara att det erbjuds utbildningar som är relevanta för både studenter och [[avnämare]] och som dessutom är åtkomliga för dem som vill gå dem.<ref>{{Bokref|efternamn=Nilsson, S., Sadurskis, A., Thafvelin, U.|förnamn=|titel=Dimensionering av högre utbildning, 2015: 7|år=2015|utgivare=UKÄ|url=https://www.uka.se/download/18.12f25798156a345894e4ca6/1487841875687/rapport-2015-04-22-dimensionering-hogre-utbildning.pdf}}</ref> | ||
Förhållandet mellan utbud och efterfrågan inom svensk högskoleutbildning är någorlunda balanserat – med några undantag.<ref>{{Bokref|efternamn=Haikola|förnamn=Lars|titel=Högre utbildning under tjugo år, SOU 2015:70|url=https://www.regeringen.se/contentassets/18f07e4081134302a3c546341337cdff/hogre-utbildning-under-tjugo-ar-sou_2015_70.pdf|år=2015|utgivare=Regeringen}}</ref> Från efterkrigstiden och framåt har det ständigt talats om brist på lärare, sjuksköterskor och ingenjörer. En viktig förutsättning för dimensioneringsarbetet är kunskap om de olika faktorer som påverkar | Förhållandet mellan utbud och efterfrågan inom svensk högskoleutbildning är någorlunda balanserat – med några undantag.<ref>{{Bokref|efternamn=Haikola|förnamn=Lars|titel=Högre utbildning under tjugo år, SOU 2015:70|url=https://www.regeringen.se/contentassets/18f07e4081134302a3c546341337cdff/hogre-utbildning-under-tjugo-ar-sou_2015_70.pdf|år=2015|utgivare=Regeringen}}</ref> Från efterkrigstiden och framåt har det ständigt talats om brist på lärare, sjuksköterskor och ingenjörer. En viktig förutsättning för dimensioneringsarbetet är kunskap om de olika faktorer som påverkar matchningen mellan utbud och efterfrågan på utbildad arbetskraft inom olika branscher och yrkesområden. Studenternas val beror t.ex. inte bara på utbildningens inriktning eller yrkets attraktivitet, utan också på närheten till studieorten.<ref name=":1">{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=En bättre matchning. Storregional systembild|url=https://www.malardalsradet.se/app/uploads/2018/06/systembild.pdf|år=2018|utgivare=Mälardalsrådet}}</ref> | ||
Till dimensioneringsprocessen räknar Universitetskanslerämbetet (UKÄ) därför beslut om: | Till dimensioneringsprocessen räknar Universitetskanslerämbetet (UKÄ) därför beslut om: | ||