Kvalitet: Skillnad mellan sidversioner

Kvalitet (visa wikitext)

Versionen från 26 maj 2020 kl. 14.01

255 togs bort , 26 maj 2020

→‎Tillämpningar: stuvat om

Karin Grelz (SU)

emailconfirmed

1 479

redigeringar

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
-'''Kvalitet''' är en beskaffenhet eller egenskap som kan användas som kategoriserings- eller indelningsgrund. Taget för sig betecknar ordet vanligen någon form av fulländad eller framstående egenskap.<ref name=":0">{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Svenska akademins ordbok, Spalt K 3320 band 15|url=http://www.saob.se/artikel/?unik=K_3133-0393.q3Wo|år=1938|utgivare=Svenska akademin}}</ref>
+'''Kvalitet''' är en beskaffenhet eller egenskap som kan användas som kategoriserings- eller indelningsgrund. Taget för sig betecknar ordet vanligen någon form av fulländad eller framstående egenskap.<ref name=":0">{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Svenska akademins ordbok, Spalt K 3320 band 15|url=http://www.saob.se/artikel/?unik=K_3133-0393.q3Wo|år=1938|utgivare=Svenska akademin}}</ref> Kvalitet inom högre utbildning beskrivs vanligen i termer av ''effektivitet'' och ''ändamålsenlighet''.
 ==Tillämpningar==
-Värderingen av kvalitet i utbildning och forskning bygger på en värdering av vad som är [[Relevans|relevant]]. Utan en tydlig bild av vad som ska prioriteras i en verksamhet är det svårt att bedriva ett effektivt kvalitetsarbete. När en relevansvärdering väl är gjord blir det lättare att formulera kvalitetsmål och prioritera mellan olika kvalitetsaspekter.
+Forskning om kvalitet i högre utbildning brukar utgå från en typologisk indelning i fem olika kvalitetsaspekter som gjordes i början av 1990-talet:
-Universitet och högskolor har många olika [[Intressent|intressenter]] och är dessutom sina egna [[avnämare]]. Därför finns flera olika relevansperspektiv att ta hänsyn till och det är ofrånkomligt att det uppstår målkonflikter. En stor del av kvalitetssäkringsarbetet består således i att identifiera och hantera målkonflikter, framför allt i form av motstridiga relevansvärderingar. Ett sätt att hantera dem är att tydliggöra roll- och ansvarsfördelningen – både inom ett lärosäte, mellan lärosäten och mellan högskolesektorn och övriga samhällssektorer – och ett annat att formulera strategiska prioriteringar för den aktuella verksamheten.
-===Kvalitetsaspekter===
-Forskning om kvalitet i högre utbildning brukar utgå från en typologisk indelning i fyra olika kvalitetsaspekter som gjordes i början av 1990-talet:
 *Quality as ''exceptional'' – kvalitet som det ''enastående'' och ''unika''
@@ Rad 22: / Rad 17: @@
 *''Transformative'': Institutional products and services effect positive change in student learning (affective, cognitive, and psychomotor domains) and personal and professional potential. <ref>{{Tidskriftsref|författare=Schindler, L., Puls-Elvidge, S., Welzant, H., & Crawford, L.|rubrik=Definitions of quality in higher education: A synthesis of the literature.|år=2015|tidskrift=Higher Learning Research Communications, 5(3), 3-13|utgivare=}}</ref>
-Demokratifrågor har också blivit en del av kvalitetsfrågan. Aspekter som ''jämställdhet'', ''mångfald'' och ''tillgänglighet'' värderas numera löpande inom de flesta statliga myndigheter, i Norge så väl som i Sverige. Sedan tillkomsten av FN:s ''Agenda 2030'' och de Globala målen för en hållbar samhällsutveckling har ''hållbarhet'' också blivit en viktig aspekt vid bedömningen av kvalitet i undervisning och forskning. Sveriges universitets och högskolors förbund (SUHF) anser emellertid att politiska mål av detta slag bör följas upp separat, utanför lärosätenas ordinarie kvalitetssystem.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Gemensamt ramverk för lärosätenas kvalitets-säkring och kvalitetsutveckling av forskning|url=https://suhf.se/app/uploads/2019/07/SUHF-Ramverk-forskning-Framework-Research-2019-REV.pdf|år=2019|utgivare=SUHF}}</ref>
+På europeisk nivå har man enats om att akademisk verksamhet av högkvalitet är den som präglas av effektivitet och ändamålsenlighet och att det är dessa aspekter som bör utvärderas inom det gemensamma europeiska [[Kvalitetssäkringssystem|kvalitetssäkringssystemet]]. Kvalitet anses kvalitet huvudsakligen vara resultatet av interaktionen mellan lärare, studenter och lärosätets lärandemiljö. Även om olika intressenter har olika syn på vad som är mest [[Relevans|relevant]] har man enats om att säkerställa en lärandemiljö där innehållet i utbildningarna, lärandemöjligheterna och infrastrukturen är ändamålsenliga när det gäller att:
+) förbereda studenterna  för ett aktivt medborgarskap,
+) förbereda för ett framtida yrkesliv (till exempel bidra till anställningsbarhet) ,
+) bidra till personlig utveckling,
+) skapa en bred och avancerad kunskapsbas,
+) stimulera forskning och innovation.
+Demokratifrågor behandlas ibland också som del av kvalitetsfrågan. Aspekter som ''jämställdhet'', ''mångfald'' och ''tillgänglighet'' värderas numera löpande inom de flesta lärosäten, i Norge så väl som i Sverige. Sedan tillkomsten av FN:s ''Agenda 2030'' och de Globala målen för en hållbar samhällsutveckling har ''hållbarhet'' också blivit en viktig aspekt vid bedömningen av kvalitet i undervisning och forskning. Sveriges universitets och högskolors förbund (SUHF) anser emellertid att politiska mål av detta slag bör följas upp separat, utanför lärosätenas ordinarie kvalitetssystem.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Gemensamt ramverk för lärosätenas kvalitets-säkring och kvalitetsutveckling av forskning|url=https://suhf.se/app/uploads/2019/07/SUHF-Ramverk-forskning-Framework-Research-2019-REV.pdf|år=2019|utgivare=SUHF}}</ref>
 ===Kvalitetssäkring===
-Kvalitetssäkring ökar tilltron till den högre utbildningen och alla lärosäten bör därför ha ett effektivt internt kvalitetssystem som kontrolleras av externa kvalitetssäkringsorgan, menar EU-kommissionen.
+Kvalitetssäkring ökar tilltron till den högre utbildningen och alla lärosäten bör därför ha ett effektivt internt kvalitetssystem som kontrolleras av externa kvalitetssäkringsorgan, menar EU-kommissionen. För att säkra kvaliteten på den högre utbildningen finns gemensamma regler för europeiska, nationella och institutionella kvalitetssystem i de standarder och riktlinjer för kvalitetssäkring som tagits fram inom det europeiska området för högre utbildning.<ref>{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/education/policies/higher-education/effective-and-efficient-higher-education_sv|titel=Effektiv och ändamålsenlig högre utbildning. Den högre utbildningen ska styras och finansieras på ett effektivt och ändamålsenligt sätt och främja kvalitetstänkande|hämtdatum=2020-02-28|utgivare=Europeiska kommissionen|sid=}}</ref>
-För att säkra kvaliteten på den högre utbildningen finns gemensamma regler för europeiska, nationella och institutionella kvalitetssystem i standarderna och riktlinjerna för kvalitetssäkring inom det europeiska området för högre utbildning. Det europeiska registret för kvalitetssäkring av högre utbildning bidrar också till att utveckla en kvalitetssäkring på EU-nivå. Kommissionen publicerar lägesrapporter om kvalitetssäkringen inom den högre utbildningen i Europa.<ref>{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/education/policies/higher-education/effective-and-efficient-higher-education_sv|titel=Effektiv och ändamålsenlig högre utbildning. Den högre utbildningen ska styras och finansieras på ett effektivt och ändamålsenligt sätt och främja kvalitetstänkande|hämtdatum=2020-02-28|utgivare=Europeiska kommissionen|sid=}}</ref>
 Universitetskanslerämbetet (UKÄ) är en myndighet som i Sverige har till uppgift att granska högskolans hela verksamhet. Efter att tidigare enbart ha ägnat sig år att utvärdera separata forskningsområden och utbildningar har myndigheten fått ett kompletterande uppdrag att granska lärosätenas kvalitetssäkringsarbete. Sedan 2015 består UKÄ:s arbete av fyra komponenter:
@@ Rad 36: / Rad 41: @@
 *tematiska utvärderingar.
-Medan lärosätena upprättar rutiner för att granska och säkra kvaliteten i den egna verksamheten är det alltså UKÄ:s uppgift att genom ett nationellt kvalitetssystem granska lärosätenas kvalitetsarbete. Som stöd för detta arbete rekommenderar UKÄ en standard för kvalitetssäkring som tagits fram inom Bolognaprocessen: ''Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area'' (ESG).
+Medan lärosätena upprättar rutiner för att granska och säkra kvaliteten i den egna verksamheten är det alltså UKÄ:s uppgift att genom ett nationellt kvalitetssystem granska lärosätenas kvalitetsarbete. Som stöd för detta arbete rekommenderar UKÄ den standard för kvalitetssäkring som tagits fram inom Bolognaprocessen: ''Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area'' (ESG).
 ==Referenser==