|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Tillgängliggöra: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
mIngen redigeringssammanfattning |
Peno7460 (diskussion | bidrag) m (Åtgärdsmall borttagen) |
||
| (18 mellanliggande sidversioner av 3 användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
I samverkanssammanhang används ordet '''tillgängliggöra''' om aktiviteter som gör resurser som resultat, metoder eller forskningsbar data åtkomliga för andra att använda eller ta till sig. | I samverkanssammanhang används ordet '''tillgängliggöra''' om aktiviteter och åtgärder inom universitet eller i samhället i övrigt, som gör resurser som resultat, metoder eller forskningsbar data åtkomliga för andra att använda eller ta till sig. | ||
==Tillämpningar== | ==Tillämpningar== | ||
Den allmänna betydelsen av tillgängliggöra kommer från att | Den allmänna betydelsen av tillgängliggöra kommer från att "göra tillgänglig", det vill säga göra något åtkomligt och därmed möjligt för andra att använda. <ref>{{Webbref|url=https://svenska.se/tre/?sok=tillg%C3%A4nglig&pz=1|titel=Svenska Akademiens Ordböcker|hämtdatum=2018-12-12|utgivare=Svenska Akademien|sid=Tillgänglig och tillgängliggöra}}</ref> Inom universitetsvärlden generellt används begreppet oftast om de formella kraven på transparens och öppen redovisning (som av antagningsprocessen) eller att utbildningar och de mer fysiska lokalerna ska vara tillgängliga, bland annat för studenter med funktionsvariation.<ref>Se generellt i Högskolelagen, Högskoleförordningen och lärosätens hemsidor.</ref> | ||
I samverkanssammanhang handlar det snarare om att göra resurser tillgängliga för andra parter att tillämpa eller använda, och det kan göras från båda hållen. En forskare kan exempelvis göra sina forskningsresultat tillgängliga genom att påvisa möjligheterna för en part utanför akademin, som sedan praktiskt kan tillämpa resultaten i sin verksamhet ([[Nyttiggörande|nyttiggöra]] forskningsresultaten). Den omvända ordningen kan vara att exempelvis en offentlig verksamhet eller ett företag gör data tillgängliga för ett lärosäte att beforska. | |||
Vetenskapsrådet har en tydlig definition av begreppet i en handbok för myndigheter om kvalitet, implementering och nytta av forskning och utveckling (FoU). ”Med begreppen spridning eller tillgängliggörande menas processer för att kommunicera resultat av FoU med målgrupperna för densamma.” De sätter det också i relation till begreppet nyttiggörande, som snarare handlar om ”att kunskaperna på olika sätt tas emot och används av aktörer med områdesansvar/slutanvändare”. De ger också exempel på tillgängliggörande: ”genom vetenskaplig publicering, seminarier, populärvetenskapliga skrifter, rapporter, artiklar i dagspress, information på hemsidor, avtal med repositorier som till exempel DiVA, riktlinjer, mm”.<ref>{{Bokref|efternamn=Vetenskapsrådet|förnamn=|titel=Kvalitet, implementering och nytta. En FoU-handbok för statliga myndigheter.|år=2019|utgivare=Vetenskapsrådet. Publikation i samverkan|url=https://www.vr.se/download/18.12596ec416eba1fc845cc2/1576070500899/Kvalitet-implementering-och-nytta_VR_2019.pdf}}</ref> | |||
Inom innovationsområdet kan exemplet [[Knowledge Transfer Partnership|Knowledge Transfer Partnership-modellen]] visa hur företag och universitet tillgängliggör sina resurser för varandra i ett utbyte. | |||
Inom | |||
Universitet och högskolor har i uppdrag att också tillgängliggöra sina kunskaper mer brett. Det görs i många former, till exempel genom [[forskningskommunikation]] som poddar och öppna föreläsningar eller när forskare åberopas som experter i TV-soffor eller i remissförfaranden. En del aktiviteter genomförs i samverkan med andra, som Vetenskapsfestivalen i Stockholm och Hållbarhetsforum på Stockholms universitet.<ref>{{Webbref|url=http://vetenskapsfestivalen.se/om-festivalen/sa-fungerar-festivalen/|titel=Vetenskapsfestivalen i Göteborg|hämtdatum=2019-05-16|utgivare=Vetenskapsfestivalen|sid=}}</ref> <ref>{{Webbref|url=https://www.su.se/om-oss/fakta/agenda-2030/h%C3%A5llbarhetsforum/h%C3%A5llbarhetsforum-2019-demokrati-populism-och-h%C3%A5llbar-utveckling-1.404668|titel=Hållbarhetsforum 2019|hämtdatum=2019-05-16|utgivare=Stockholms universitet|sid=}}</ref> | |||
==Närliggande ord== | ==Närliggande ord== | ||
Var gränserna går mellan att [[Forskningskommunikation|informera,]] [[Nyttiggörande|nyttiggöra]] och tillgängliggöra är inte helt lätt att sätta. | |||
Ett exempel från det statliga forskningsinstitutet RISE kan vara belysande för | Ett exempel från det statliga forskningsinstitutet RISE kan vara belysande för skiljelinjerna. De driver från 2018 ett projekt där de ska “ta en ledande roll i tillgängliggörandet av röntgen- och neutrontekniker vid MAX IV och ESS för industri och tillämpad forskning”.<ref name=":0" /> De gör det inte bara genom att ''informera'' om möjligheterna, utan de anställer och utbildar specialister som kan ta sig an de avancerade teknikerna. Dessa kan då ''tillgängliggöra'' MAX IV och ESS:s röntgen- och neutrontekniker för svensk industri. Industrin kan därmed tillämpa tekniken för utveckling av nya avancerade material, med stärkt konkurrenskraft och innovationsförmåga (potentiellt ''nyttiggörande'').<ref name=":0">{{Webbref|url=https://www.ri.se/sv/vad-vi-gor/projekt/rise-satsning-att-tillgangliggora-max-iv-och-ess-industrin|titel=RISE satsning för att tillgängliggöra MAX IV och ESS för industrin|hämtdatum=2019-05-16|utgivare=RISE|sid=}}</ref> | ||
Det finns också en stark koppling mellan tillgängliggöra och ''öppen tillgång'' (eller ''open access,'' som många använder också på svenska'').'' Öppen tillgång är mer entydigt förknippat med att tillgängliggöra vetenskapliga resultat i form av vetenskapliga publikationer.<ref>{{Webbref|url=https://openaccess.blogg.kb.se/openaccess-definition/|titel=Vad är open access|hämtdatum=2018-12-20|utgivare=Kungliga biblioteket|sid=}}</ref> | Det finns också en stark koppling mellan tillgängliggöra och ''öppen tillgång'' (eller ''open access,'' som många använder också på svenska'').'' Öppen tillgång är mer entydigt förknippat med att tillgängliggöra vetenskapliga resultat i form av vetenskapliga publikationer.<ref>{{Webbref|url=https://openaccess.blogg.kb.se/openaccess-definition/|titel=Vad är open access|hämtdatum=2018-12-20|utgivare=Kungliga biblioteket|sid=}}</ref> | ||
==Tillgängliggörandets utveckling i EU-direktiv== | ==Tillgängliggörandets utveckling i EU-direktiv== | ||
Det har också blivit mer och mer vanligt att lyfta vikten av att | Det har också blivit mer och mer vanligt att lyfta vikten av att tillgängliggöra forskningsdata och forskningsresultat. Det går att följa tendenser i EU-kommissionens direktiv. | ||
*2003 kom EU med ''PSI-direktivet'' (Re-Use of Public Sector Information) som syftar till att den offentliga sektorns information och data ska göras mer tillgänglig och kunna bli ''vidareuttnytjad (re-used)''.<ref>{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/digital-single-market/en/european-legislation-reuse-public-sector-information|titel=European legislation on the re-use of public sector information|hämtdatum=2018-12-20|utgivare=European Comission|sid=}}</ref> Det innebär bland annat att olika aktörer ska kunna använda den offentliga sektorns information för att skapa nya produkter och tjänster (alltså ett mer ekonomiskt perspektiv än ren informationsspridning till medborgare). I Sverige har PSI-direktivet gett upphov till den svenska ''PSI-lagen (Lag (2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen''.<ref>{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/om-webbplatsen/psi-direktivet/|titel=Psi-direktivet|hämtdatum=2018-12-20|utgivare=Regeringskansliet|sid=}}</ref> | *2003 kom EU med ''PSI-direktivet'' (Re-Use of Public Sector Information) som syftar till att den offentliga sektorns information och data ska göras mer tillgänglig och kunna bli ''vidareuttnytjad (re-used)''.<ref>{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/digital-single-market/en/european-legislation-reuse-public-sector-information|titel=European legislation on the re-use of public sector information|hämtdatum=2018-12-20|utgivare=European Comission|sid=}}</ref> Det innebär bland annat att olika aktörer ska kunna använda den offentliga sektorns information för att skapa nya produkter och tjänster (alltså ett mer ekonomiskt perspektiv än ren informationsspridning till medborgare). I Sverige har PSI-direktivet gett upphov till den svenska ''PSI-lagen (Lag (2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen''.<ref>{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/om-webbplatsen/psi-direktivet/|titel=Psi-direktivet|hämtdatum=2018-12-20|utgivare=Regeringskansliet|sid=}}</ref> | ||
| Rad 31: | Rad 28: | ||
==Engelsk motsvarighet== | ==Engelsk motsvarighet== | ||
Det finns flera möjliga synonymer på engelska, som ''make available'' eller ''accessible''. | Det finns flera möjliga synonymer på engelska, som ''make available'' eller ''make'' ''accessible''. | ||
==Referenser== | ==Referenser== | ||
[[Kategori:Begrepp]] | [[Kategori:Begrepp]] | ||
[[Kategori: | [[Kategori:Grundläggande samverkansbegrepp]] | ||
<references /> | <references /> | ||
Nuvarande version från 11 september 2020 kl. 13.48
I samverkanssammanhang används ordet tillgängliggöra om aktiviteter och åtgärder inom universitet eller i samhället i övrigt, som gör resurser som resultat, metoder eller forskningsbar data åtkomliga för andra att använda eller ta till sig.
Tillämpningar
Den allmänna betydelsen av tillgängliggöra kommer från att "göra tillgänglig", det vill säga göra något åtkomligt och därmed möjligt för andra att använda. [1] Inom universitetsvärlden generellt används begreppet oftast om de formella kraven på transparens och öppen redovisning (som av antagningsprocessen) eller att utbildningar och de mer fysiska lokalerna ska vara tillgängliga, bland annat för studenter med funktionsvariation.[2]
I samverkanssammanhang handlar det snarare om att göra resurser tillgängliga för andra parter att tillämpa eller använda, och det kan göras från båda hållen. En forskare kan exempelvis göra sina forskningsresultat tillgängliga genom att påvisa möjligheterna för en part utanför akademin, som sedan praktiskt kan tillämpa resultaten i sin verksamhet (nyttiggöra forskningsresultaten). Den omvända ordningen kan vara att exempelvis en offentlig verksamhet eller ett företag gör data tillgängliga för ett lärosäte att beforska.
Vetenskapsrådet har en tydlig definition av begreppet i en handbok för myndigheter om kvalitet, implementering och nytta av forskning och utveckling (FoU). ”Med begreppen spridning eller tillgängliggörande menas processer för att kommunicera resultat av FoU med målgrupperna för densamma.” De sätter det också i relation till begreppet nyttiggörande, som snarare handlar om ”att kunskaperna på olika sätt tas emot och används av aktörer med områdesansvar/slutanvändare”. De ger också exempel på tillgängliggörande: ”genom vetenskaplig publicering, seminarier, populärvetenskapliga skrifter, rapporter, artiklar i dagspress, information på hemsidor, avtal med repositorier som till exempel DiVA, riktlinjer, mm”.[3]
Inom innovationsområdet kan exemplet Knowledge Transfer Partnership-modellen visa hur företag och universitet tillgängliggör sina resurser för varandra i ett utbyte.
Universitet och högskolor har i uppdrag att också tillgängliggöra sina kunskaper mer brett. Det görs i många former, till exempel genom forskningskommunikation som poddar och öppna föreläsningar eller när forskare åberopas som experter i TV-soffor eller i remissförfaranden. En del aktiviteter genomförs i samverkan med andra, som Vetenskapsfestivalen i Stockholm och Hållbarhetsforum på Stockholms universitet.[4] [5]
Närliggande ord
Var gränserna går mellan att informera, nyttiggöra och tillgängliggöra är inte helt lätt att sätta.
Ett exempel från det statliga forskningsinstitutet RISE kan vara belysande för skiljelinjerna. De driver från 2018 ett projekt där de ska “ta en ledande roll i tillgängliggörandet av röntgen- och neutrontekniker vid MAX IV och ESS för industri och tillämpad forskning”.[6] De gör det inte bara genom att informera om möjligheterna, utan de anställer och utbildar specialister som kan ta sig an de avancerade teknikerna. Dessa kan då tillgängliggöra MAX IV och ESS:s röntgen- och neutrontekniker för svensk industri. Industrin kan därmed tillämpa tekniken för utveckling av nya avancerade material, med stärkt konkurrenskraft och innovationsförmåga (potentiellt nyttiggörande).[6]
Det finns också en stark koppling mellan tillgängliggöra och öppen tillgång (eller open access, som många använder också på svenska). Öppen tillgång är mer entydigt förknippat med att tillgängliggöra vetenskapliga resultat i form av vetenskapliga publikationer.[7]
Tillgängliggörandets utveckling i EU-direktiv
Det har också blivit mer och mer vanligt att lyfta vikten av att tillgängliggöra forskningsdata och forskningsresultat. Det går att följa tendenser i EU-kommissionens direktiv.
- 2003 kom EU med PSI-direktivet (Re-Use of Public Sector Information) som syftar till att den offentliga sektorns information och data ska göras mer tillgänglig och kunna bli vidareuttnytjad (re-used).[8] Det innebär bland annat att olika aktörer ska kunna använda den offentliga sektorns information för att skapa nya produkter och tjänster (alltså ett mer ekonomiskt perspektiv än ren informationsspridning till medborgare). I Sverige har PSI-direktivet gett upphov till den svenska PSI-lagen (Lag (2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen.[9]
- 2012 gick fokus över till öppen tillgång (open access) med the 2012 Recommendation on open access to and preservation of scientific information. Nu handlar det snarare om att forskarsamhället ska tillgängliggöra (och bevara) sin egen forskning och sina forskningsresultat. Målsättningen är att ge grogrund till ny och betydelsefull forskning.[10]
- Våren 2018 kom ett nästa steg, ett åtgärdspaket och vägledning till medlemsländerna. Där behandlas hur tillgången till såväl den offentliga sektorns som den privata sektorns digitala data kan öka, återanvändas och vidareutnyttjas på ett säkert sätt som kan stimulera bland annat tillväxt och jobbskapande. De lyfter också vikten av incitament för forskare att dela sina data.[11][12][13]
Engelsk motsvarighet
Det finns flera möjliga synonymer på engelska, som make available eller make accessible.
Referenser
- ↑ ”Svenska Akademiens Ordböcker”. Svenska Akademien. sid. Tillgänglig och tillgängliggöra. https://svenska.se/tre/?sok=tillg%C3%A4nglig&pz=1. Läst 12 december 2018.
- ↑ Se generellt i Högskolelagen, Högskoleförordningen och lärosätens hemsidor.
- ↑ Vetenskapsrådet (2019). Kvalitet, implementering och nytta. En FoU-handbok för statliga myndigheter.. Vetenskapsrådet. Publikation i samverkan. https://www.vr.se/download/18.12596ec416eba1fc845cc2/1576070500899/Kvalitet-implementering-och-nytta_VR_2019.pdf
- ↑ ”Vetenskapsfestivalen i Göteborg”. Vetenskapsfestivalen. http://vetenskapsfestivalen.se/om-festivalen/sa-fungerar-festivalen/. Läst 16 maj 2019.
- ↑ ”Hållbarhetsforum 2019”. Stockholms universitet. https://www.su.se/om-oss/fakta/agenda-2030/h%C3%A5llbarhetsforum/h%C3%A5llbarhetsforum-2019-demokrati-populism-och-h%C3%A5llbar-utveckling-1.404668. Läst 16 maj 2019.
- ↑ 6,0 6,1 ”RISE satsning för att tillgängliggöra MAX IV och ESS för industrin”. RISE. https://www.ri.se/sv/vad-vi-gor/projekt/rise-satsning-att-tillgangliggora-max-iv-och-ess-industrin. Läst 16 maj 2019.
- ↑ ”Vad är open access”. Kungliga biblioteket. https://openaccess.blogg.kb.se/openaccess-definition/. Läst 20 december 2018.
- ↑ ”European legislation on the re-use of public sector information”. European Comission. https://ec.europa.eu/digital-single-market/en/european-legislation-reuse-public-sector-information. Läst 20 december 2018.
- ↑ ”Psi-direktivet”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/om-webbplatsen/psi-direktivet/. Läst 20 december 2018.
- ↑ ”Open Acess to Scientific Data 2012-07-17”. European Commission. http://europa.eu/rapid/press-release_MEMO-12-565_en.htm. Läst 20 december 2018.
- ↑ ”Pressmeddelande 2018-04-25: Data inom EU: EU-kommissionen tar krafttag för att öka tillgängligheten och förbättra delningen av hälsodata”. European Comission. http://europa.eu/rapid/press-release_IP-18-3364_sv.htm. Läst 20 december 2018.
- ↑ ”New Commission guidance supports EU Member States in transition to Open Science”. European Commission. https://ec.europa.eu/info/news/new-commission-guidance-supports-eu-member-states-transition-open-science-2018-apr-25_en. Läst 20 december 2018.
- ↑ ”Nya förslag om datadelning för att stärka innovation och AI, 2018-07-27”. Svenskt näringsliv. https://www.svensktnaringsliv.se/kommentaren/nya-forslag-om-datadelning-for-att-starka-innovation-och-ai_708775.html. Läst 20 december 2018.