Light-Bulb icon by Till Teenck.svg Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn(at)su.se. Mer information: Huvudsidan.

Livslångt lärande: Skillnad mellan sidversioner

Från Samsyn
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
 
(27 mellanliggande sidversioner av 4 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
'''Livslångt lärande''' är både enskild individs möjlighet (och skyldighet) att utvecklas och lära sig nya saker under hela livet, och en arbetsmarknadspolitisk term som används för att beskriva hur både skola och högskola spelar en viktig roll för att kompetensförsörja samhället.
'''Livslångt lärande''' är en enskild individs möjlighet, och ansvar, att utvecklas och lära sig nya saker under hela livet. Begreppet är dessutom en arbetsmarknadspolitisk term som används för att beskriva hur skola och högskola samverkar med det [[omgivande samhälle]]<nowiki/>t när det gäller kompetensförsörjning.


[[Kategori:Primära begrepp - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]
[[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]
[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Bearbetad - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]
[[Kategori:Utbildningssamverkan]]


==Tillämpningar==
==Tillämpningar==
Begreppet livslångt lärande fick genomslag i internationell utbildningspolitisk och arbetsmarknadspolitisk debatt under mitten av 1990-talet, och har sedan dess kommit att användas som "en samlingsterm för ett nytt sätt att se på utbildning". Man har här betonat "varje individs kapacitet att lära under hela livstiden och i alla de miljöer hon vistas i" .<ref>s. 15. ''Livslångt lärande som idé och praktik i högskolan''. Berit Askling, Ulf Christiansson, Rita Foss-Fridlizius. Högskoleverkets rapportserie 2001:1 R</ref>   
Begreppet livslångt lärande är ett övergripande paraplybegrepp, som tar sig många olika uttryck. Det fick sitt genomslag i debatten under mitten av 1990-talet, och har sedan dess kommit att användas som "en samlingsterm för ett nytt sätt att se på utbildning". Man har här betonat "varje individs kapacitet att lära under hela livstiden och i alla de miljöer hon vistas i".<ref>s. 15. ''Livslångt lärande som idé och praktik i högskolan''. Berit Askling, Ulf Christiansson, Rita Foss-Fridlizius. Högskoleverkets rapportserie 2001:1 R</ref>   


Förutom formell högre utbildning, kan utbildning inom ramen för livslångt lärande äga rum inom komvux, inom folkbildning, på ett studieförbund eller utgöras av en praktiskt inriktad kompetensutveckling initierad av en arbetsgivare.<ref>{{Webbref|url=http://www.scb.se/statistik/_publikationer/UF0526_2005A01_BR_08_UF100OP0501.pdf|titel=Det livslånga lärandet|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Statistiska Centralbyrån}}</ref>  
Högskolor, universitet, och även forskningsfinansiärer, har anammat det livslånga lärandet som en del av sin verksamhet, och då ofta som en del av [[samverkan]].<ref>{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/p/samverkan-for-livslangt-larande---uppdragsutbildning/|titel=Samverkan för livslångt lärande|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Vinnova}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://www.medfarm.uu.se/samverkan/livslangt-larande/|titel=Livslångt lärande|hämtdatum=24 september 2018|utgivare=Uppsala universitet}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://nvl.org/Content/Miljoner-till-Hogskolan-Vast-for-att-framja-livslangt-larande|titel=Miljoner till Högskolan Väst för att främja livslångt lärande|hämtdatum=24 september 2018|utgivare=Nordisk netvaerk for voksnes laering}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://www.google.com/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=3&ved=2ahUKEwiM9b2blNLdAhWGDywKHU_IDbsQFjACegQIShAC&url=https%3A%2F%2Fliu.se%2F-%2Fmedia%2F0-2018%2F03-dok%2Fusp2018-1-7-budgetunderlag-2019-2021.pdf&usg=AOvVaw3hfhO7lXfXxo8XjYhaHZBl|titel=Budgetunderlag 2019-2021|hämtdatum=24 september 2018|utgivare=Linköpings universitet}}</ref> Här är det livslånga lärandet främst kopplat till yrkeslivet. I Riksrevisionens rapport Det livslånga lärandet inom högre utbildning (RiR 2016:15), är begreppet "livslångt lärande" tydligt kopplat till arbetsmarknadens behov: "Tillgång till kvalificerad arbetskraft är viktig för att Sverige ska kunna konkurrera om produktion av varor och tjänster med högt kunskapsinnehåll i en allt mer globaliserad  värld."<ref>{{Webbref|url=https://www.riksrevisionen.se/rapporter/granskningsrapporter/2016/det-livslanga-larandet-inom-hogre-utbildning.html|titel=https://www.riksrevisionen.se/rapporter/granskningsrapporter/2016/det-livslanga-larandet-inom-hogre-utbildning.html|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Riksrevisionen}}</ref> 2017-2020 pågår Vinnovaprojektet "Samverkan för livslångt lärande - [[uppdragsutbildning]]" där målet är att "utveckla högskolans och det omgivande samhällets förmåga att göra kvalificerade analyser av nuvarande och framtida behov av kompetensutveckling".<ref>{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/p/samverkan-for-livslangt-larande---uppdragsutbildning/|titel=Samverkan för livslångt lärande - uppdragsutbildning|hämtdatum=28 maj 2019|utgivare=Vinnova|sid=}}</ref> Ytterligare ett Vinnovaprojekt där det livslånga lärandet utgör en viktig del är "Nya vägar för flexibilitet i högre utbildning - i hela landet" (2017-2020). Detta projekt syftar till att "utveckla och kvalitetssäkra hållbara modeller för hur lärosäten runtom i landet i samverkan med kommuner kan förlägga utbildning för livslångt lärande på orter med långt avstånd från högskola eller universitet".<ref>{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/p/nya-vagar-for-flexibilitet-i-hogre-utbildning---i-hela-landet/|titel=Nya vägar för flexibilitet i högre utbildning - i hela landet|hämtdatum=28 maj 2019|utgivare=Vinnova|sid=}}</ref> Det finns några undantag inom högskolans värld som även innefattar ett vidare bildningsideal, till exempel det Nationella kunskapscentret för livslångt lärande vid Jönköping University, vars verksamhet "kretsar kring forskning och kunskapsspridning".<ref>{{Webbref|url=https://ju.se/center/encell|titel=ENCELL - Nationellt kompetenscentrum för livslångt lärande|hämtdatum=12 februari 2019|utgivare=Jönköping University|sid=}}</ref>


"Livslångt lärande" är ett begrepp som påverkar både arbetsmarknads- och utbildningspolitik. År 2006 utfärdade Europaparlamentet och  Europeiska unionens råd en rekommendation "om nyckelkompetenser för livslångt lärande"<ref>{{Webbref|url=https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/HTML/?uri=CELEX:32006H0962&from=EN|titel=EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS REKOMMENDATION av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Europeiska unionens officiella tidning}}</ref> Denna rekommendation uppdaterades i januari 2018 genom att ett nytt utbildningsinitiativ lanserades av Europeiska kommissionen, och detta initiativ "riktar in sig på tre områden – nyckelkompetenser för ett livslångt lärande, digital utbildning samt den europeiska dimensionen i utbildningen – där EU erbjuder stöd, rekommendationer och rådgivning. Satsningens övergripande mål är att skapa ett starkare och mer demokratiskt EU och minska den sociala och ekonomiska ojämlikheten inom unionen."<ref>{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/info/topics/education-and-training_sv|titel=Politikområde - utbildning|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Europeiska kommissionen}}</ref> Livslångt lärande syns även i EU:s utbildningsstrategi för år 2020, vilken "fokuserar på livslångt lärande, utbyten, utbildningens kvalitet och resultat, lika villkor och innovation".<ref>{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/sweden/news/20180218-utbildning_sv|titel=Livslångt lärande och digital kompetens fokus i ny EU-satsning|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Europeiska kommissionen}}</ref> Även i FN-sammanhang talar man om livslångt lärande. FN:s generalförsamling fattade år 2015 beslut om nya globala mål för hållbar utveckling i och med "Agenda 2030". Mål 4 har entydigt fokus på utbildning och ska "Säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla".<ref>{{Webbref|url=http://www.unesco.se/utbildning/utbildning-for-alla/|titel=Utbildning för alla|hämtdatum=14 februari 2019|utgivare=Svenska Unescorådet|sid=}}</ref>  
==Livslångt lärande i ett vidare perspektiv==
Vid sidan av formell högre utbildning (där det livslånga lärandet äger rum både i ordinarie kursverksamhet och genom olika slags uppdragsutbildningar såsom Lärarlyft,<ref>{{Webbref|url=https://www.skolverket.se/skolutveckling/kompetensutveckling/lararlyftets-kurser-for-larare|titel=Lärarlyftets kurser för lärare|hämtdatum=14 februari 2019|utgivare=Skolverket|sid=}}</ref>och Korta vägen<ref>{{Webbref|url=https://www.su.se/samverkan/samh%C3%A4lle-n%C3%A4ringsliv/korta-v%C3%A4gen|titel=Karriärvägledning och praktik kortar vägen till jobb|hämtdatum=14 februari 2019|utgivare=Stockholms universitet|sid=}}</ref> omfattar det livslånga lärandet en rad andra arenor: För vuxna ges utbildning till exempel på komvux, på ett studieförbund eller genom en praktiskt inriktad kompetensutveckling initierad av en arbetsgivare.<ref>{{Webbref|url=http://www.scb.se/statistik/_publikationer/UF0526_2005A01_BR_08_UF100OP0501.pdf|titel=Det livslånga lärandet|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Statistiska Centralbyrån}}</ref> Livslångt lärande dock innefattar inte enbart vuxna, utan gäller alla åldrar. Redan i läroplanen för förskolan slås fast att förskolan "ska lägga grunden för ett livslångt lärande".<ref>{{Webbref|url=https://www.skolverket.se/undervisning/forskolan/laroplan-for-forskolan/laroplan-lpfo-98-for-forskolan|titel=Läroplan för förskolan|hämtdatum=14 februari 2019|utgivare=Skolverket|sid=}}</ref> Förutom formella eller institutionaliserade former av lärande, räknas även informellt eller "vardagslärande" in i det livslånga lärandet.<ref>{{Webbref|url=https://www.ufn.gu.se/digitalAssets/1182/1182110_ellstrm.pdf|titel=Livslångt lärande|hämtdatum=14 februari 2019|författarlänk=Per Ellsberger|utgivare=Göteborgs universitet|sid=}}</ref>


Högskolor och universitet, och även forskningsfinansiärerna, har anammat det livslånga lärandet som en del av sin verksamhet, inte sällan som en del av [[samverkan]].<ref>{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/p/samverkan-for-livslangt-larande---uppdragsutbildning/|titel=Samverkan för livslångt lärande|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Vinnova}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://www.medfarm.uu.se/samverkan/livslangt-larande/|titel=Livslångt lärande|hämtdatum=24 september 2018|utgivare=Uppsala universitet}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://nvl.org/Content/Miljoner-till-Hogskolan-Vast-for-att-framja-livslangt-larande|titel=Miljoner till Högskolan Väst för att främja livslångt lärande|hämtdatum=24 september 2018|utgivare=Nordisk netvaerk for voksnes laering}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://www.google.com/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=3&ved=2ahUKEwiM9b2blNLdAhWGDywKHU_IDbsQFjACegQIShAC&url=https%3A%2F%2Fliu.se%2F-%2Fmedia%2F0-2018%2F03-dok%2Fusp2018-1-7-budgetunderlag-2019-2021.pdf&usg=AOvVaw3hfhO7lXfXxo8XjYhaHZBl|titel=Budgetunderlag 2019-2021|hämtdatum=24 september 2018|utgivare=Linköpings universitet}}</ref> Här verkar det livslånga lärandet främst vara kopplat till yrkeslivet, med vissa undantag som även innefattar ett vidare bildningsideal. Men, i den granskning som Riksrevisionen avrapporterade 2016, Det livslånga lärandet inom högre utbildning (RiR 2016:15), är begreppet "livslångt lärande" tydligt kopplat till arbetsmarknadens behov: "Tillgång till kvalificerad arbetskraft är viktig för att Sverige ska kunna konkurrera om produktion av varor och tjänster med högt kunskapsinnehåll i en allt mer globaliserad  värld."<ref>{{Webbref|url=https://www.riksrevisionen.se/rapporter/granskningsrapporter/2016/det-livslanga-larandet-inom-hogre-utbildning.html|titel=https://www.riksrevisionen.se/rapporter/granskningsrapporter/2016/det-livslanga-larandet-inom-hogre-utbildning.html|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Riksrevisionen}}</ref> Det finns även ett Nationellt kunskapscentrum för livslångt lärande vid Jönköping University, vars verksamhet "kretsar kring forskning och kunskapsspridning".<ref>{{Webbref|url=https://ju.se/center/encell|titel=ENCELL - Nationellt kompetenscentrum för livslångt lärande|hämtdatum=12 februari 2019|utgivare=Jönköping University|sid=}}</ref>
Även i ett internationellt perspektiv är livslångt lärande aktuellt. År 2006 utfärdade Europaparlamentet och Europeiska unionens råd en rekommendation "om nyckelkompetenser för livslångt lärande" <ref>{{Webbref|url=https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/HTML/?uri=CELEX:32006H0962&from=EN|titel=EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS REKOMMENDATION av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Europeiska unionens officiella tidning}}</ref> och denna rekommendation uppdaterades i januari 2018.<ref>{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/info/topics/education-and-training_sv|titel=Politikområde - utbildning|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Europeiska kommissionen}}</ref> Livslångt lärande syns även i EU:s utbildningsstrategi för år 2020, vilken "fokuserar på livslångt lärande, utbyten, utbildningens kvalitet och resultat, lika villkor och innovation".<ref>{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/sweden/news/20180218-utbildning_sv|titel=Livslångt lärande och digital kompetens fokus i ny EU-satsning|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Europeiska kommissionen}}</ref> I FN-sammanhang talar man också om livslångt lärande. FN:s generalförsamling fattade år 2015 beslut om nya globala mål för hållbar utveckling i och med "Agenda 2030". Mål 4 har entydigt fokus på utbildning och ska "Säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla".<ref>{{Webbref|url=http://www.unesco.se/utbildning/utbildning-for-alla/|titel=Utbildning för alla|hämtdatum=14 februari 2019|utgivare=Svenska Unescorådet|sid=}}</ref>
==Begreppets inneboende spänning==
Genom att det livslånga lärandet allt innefattar både individens bildning, inte minst byggd på egen motivation och inre drivkrafter, och ett sätt för samhället att försöka tillgodose arbetsmarknadens behov av kompetens, har begreppet livslångt lärande inneboende spänningar. Professor Gert Biesta beskriver spänningen på följande sätt: "Personliga, demokratiska och ekonomiska syften finns inbyggda i strävandena för ett livslångt lärande, men det sista nämnda ställs alltmer i fokus. Den enskilde individen har gjorts ansvarig för sin egen utveckling, samtidigt som den egna utvecklingen fått en underordnad roll.<ref>{{Webbref|url=https://www.folkbildning.net/reflex/CFL-webbplats-natobildning/html/nr_3_06/pdf/vad_ar_det_for_mening.pdf|titel=Vad är det för mening med livslångt lärande,
om livslångt lärande inte har någon mening?|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Folkbildningsnätet}}</ref> Även Per-Erik Ellström beskriver denna spänning: "Från början avsågs med begreppet livslångt lärande en fortgående individuell bildningsprocess, ett självstyrt lärande, inriktat mot individuell frigörelse, självförverkligande eller självbildning [...] Från slutet av 1980-talet ses tanken om livslångt lärande istället främst som ett led i en strategi för ekonomisk och teknologisk utveckling."<ref>{{Bokref|efternamn=Ellström|förnamn=Per-Erik|titel=Livslångt lärande|hämtdatum=23 september 2018|år=1996|utgivare=Studentlitteratur|sid=1-2}}</ref>  
 
==Inlärning i en åldrande hjärna==
 
Det är en myt att inlärning inte är möjligt på äldre dagar. Neurovetenskaplig forskning has påvisat att hjärnan påverkas mycket positivt t.ex av både fysisk och musikalisk aktivitet.
 
Även om hjärnans volym minskar med åldern, kan '''regelbunden fysisk aktivitet''' t.o.m. gör att hjärnan växer då också cellbildningen tar fart genom rörelsen (Hansen 2017, Erickson et al 2010). En fördel med fysisk aktivitet är att hjärnans exekutiva funktioner stärks, vilket också underlättar beslutsfattande och planering i vardagliga situationer (Hillman et al., 2008).
 
'''Musikalisk aktivitet''' upprätthåller hjärnans effektivitet: att lyssna på musik, spela ett instrument eller sjunga. Musik har en förmåga att engagera både auditiva, kognitiva, motoriska och emotionella funktioner inom olika hjärnregioner. Hjärnan växer som en följd av musikalisk aktivitet: det finns bevis på ökad volym inom flera hjärnregioner, samt starkare växelverkan mellan olika delar av hjärnan (Sarkamo, 2017). Man hålls på gott humör genom att lyssna på musik. Då man hör sina favoritlåtar sander kroppens belöningssystem mer dopamin till hjärnan, man mår bra, känner sig lycklig och kommer in i ett fysiologiskt tillstånd då hjärnan är öppen för lärande och nya intryck (Schäfer, Saarikallio, Eerola, 2020).
 
Forskning visar också ett samband mellan musikalisk aktivitet och språkinlärning. Vår hjärna verkar minnas bättre och lära mer effektivt genom att sjunga eller lyssna till ett främmande språk (Ludke, 2018).


Genom att det livslånga lärandet trots allt innefattar både individens bildning, inte minst byggd på egen motivation och inre drivkrafter, och ett sätt för samhället att försöka tillgodose arbetsmarknadens behov av kompetens, har begreppet "livslångt lärande" inneboende spänningar. Professor Gert Biesta beskriver spänningen på följande sätt: "Personliga, demokratiska och ekonomiska syften finns inbyggda i strävandena för ett livslångt lärande, men det sista nämnda ställs alltmer i fokus. Den enskilde individen har gjorts ansvarig för sin egen utveckling, samtidigt som den egna utvecklingen fått en underordnad roll.<ref>{{Webbref|url=https://www.folkbildning.net/reflex/CFL-webbplats-natobildning/html/nr_3_06/pdf/vad_ar_det_for_mening.pdf|titel=Vad är det för mening med livslångt lärande,
om livslångt lärande inte har någon mening?|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Folkbildningsnätet}}</ref> Även Per-Erik Ellström beskriver denna spänning: "Från början avsågs med begreppet livslångt lärande en fortgående individuell bildningsprocess, ett självstyrt lärande, inriktat mot individuell frigörelse, självförverkligande eller självbildning [...] Från slutet av 1980-talet ses tanken om livslångt lärande istället främst som ett led i en strategi för ekonomisk och teknologisk utveckling."<ref>{{Bokref|efternamn=Ellström|förnamn=Per-Erik|titel=Livslångt lärande|hämtdatum=23 september 2018|år=1996|utgivare=Studentlitteratur|sid=1-2}}</ref>


==Engelsk översättning==
==Engelsk översättning==
Rad 23: Rad 33:
==Referenser==
==Referenser==
<references />
<references />
==Källor==
Erickson, K. et al. (2010). Exercise training increases size of hippocampus and improves memory. PNAS.
Anders Hansen: The Real Happy Pill: Power Up Your Brain by Moving Your Body (2016). New York: Skyhorse Publishing.
Hillman, C. H., Erickson, K. I., & Kramer, A. F. (2008). Be smart, exercise your heart: exercise effects on brain and cognition. In Nature Reviews Neuroscience, 9(1), 58-65.
Ludke. (2018). Singing and arts activities in support of foreign language learning: an exploratory study. Innovation in Language Learning and Teaching, 12(4), 371–386. https://doi.org/10.1080/17501229.2016.1253700

Nuvarande version från 1 mars 2022 kl. 16.02

Livslångt lärande är en enskild individs möjlighet, och ansvar, att utvecklas och lära sig nya saker under hela livet. Begreppet är dessutom en arbetsmarknadspolitisk term som används för att beskriva hur skola och högskola samverkar med det omgivande samhället när det gäller kompetensförsörjning.

Tillämpningar

Begreppet livslångt lärande är ett övergripande paraplybegrepp, som tar sig många olika uttryck. Det fick sitt genomslag i debatten under mitten av 1990-talet, och har sedan dess kommit att användas som "en samlingsterm för ett nytt sätt att se på utbildning". Man har här betonat "varje individs kapacitet att lära under hela livstiden och i alla de miljöer hon vistas i".[1]

Högskolor, universitet, och även forskningsfinansiärer, har anammat det livslånga lärandet som en del av sin verksamhet, och då ofta som en del av samverkan.[2][3][4][5] Här är det livslånga lärandet främst kopplat till yrkeslivet. I Riksrevisionens rapport Det livslånga lärandet inom högre utbildning (RiR 2016:15), är begreppet "livslångt lärande" tydligt kopplat till arbetsmarknadens behov: "Tillgång till kvalificerad arbetskraft är viktig för att Sverige ska kunna konkurrera om produktion av varor och tjänster med högt kunskapsinnehåll i en allt mer globaliserad värld."[6] 2017-2020 pågår Vinnovaprojektet "Samverkan för livslångt lärande - uppdragsutbildning" där målet är att "utveckla högskolans och det omgivande samhällets förmåga att göra kvalificerade analyser av nuvarande och framtida behov av kompetensutveckling".[7] Ytterligare ett Vinnovaprojekt där det livslånga lärandet utgör en viktig del är "Nya vägar för flexibilitet i högre utbildning - i hela landet" (2017-2020). Detta projekt syftar till att "utveckla och kvalitetssäkra hållbara modeller för hur lärosäten runtom i landet i samverkan med kommuner kan förlägga utbildning för livslångt lärande på orter med långt avstånd från högskola eller universitet".[8] Det finns några undantag inom högskolans värld som även innefattar ett vidare bildningsideal, till exempel det Nationella kunskapscentret för livslångt lärande vid Jönköping University, vars verksamhet "kretsar kring forskning och kunskapsspridning".[9]

Livslångt lärande i ett vidare perspektiv

Vid sidan av formell högre utbildning (där det livslånga lärandet äger rum både i ordinarie kursverksamhet och genom olika slags uppdragsutbildningar såsom Lärarlyft,[10]och Korta vägen[11] omfattar det livslånga lärandet en rad andra arenor: För vuxna ges utbildning till exempel på komvux, på ett studieförbund eller genom en praktiskt inriktad kompetensutveckling initierad av en arbetsgivare.[12] Livslångt lärande dock innefattar inte enbart vuxna, utan gäller alla åldrar. Redan i läroplanen för förskolan slås fast att förskolan "ska lägga grunden för ett livslångt lärande".[13] Förutom formella eller institutionaliserade former av lärande, räknas även informellt eller "vardagslärande" in i det livslånga lärandet.[14]

Även i ett internationellt perspektiv är livslångt lärande aktuellt. År 2006 utfärdade Europaparlamentet och Europeiska unionens råd en rekommendation "om nyckelkompetenser för livslångt lärande" [15] och denna rekommendation uppdaterades i januari 2018.[16] Livslångt lärande syns även i EU:s utbildningsstrategi för år 2020, vilken "fokuserar på livslångt lärande, utbyten, utbildningens kvalitet och resultat, lika villkor och innovation".[17] I FN-sammanhang talar man också om livslångt lärande. FN:s generalförsamling fattade år 2015 beslut om nya globala mål för hållbar utveckling i och med "Agenda 2030". Mål 4 har entydigt fokus på utbildning och ska "Säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla".[18]

Begreppets inneboende spänning

Genom att det livslånga lärandet allt innefattar både individens bildning, inte minst byggd på egen motivation och inre drivkrafter, och ett sätt för samhället att försöka tillgodose arbetsmarknadens behov av kompetens, har begreppet livslångt lärande inneboende spänningar. Professor Gert Biesta beskriver spänningen på följande sätt: "Personliga, demokratiska och ekonomiska syften finns inbyggda i strävandena för ett livslångt lärande, men det sista nämnda ställs alltmer i fokus. Den enskilde individen har gjorts ansvarig för sin egen utveckling, samtidigt som den egna utvecklingen fått en underordnad roll.[19] Även Per-Erik Ellström beskriver denna spänning: "Från början avsågs med begreppet livslångt lärande en fortgående individuell bildningsprocess, ett självstyrt lärande, inriktat mot individuell frigörelse, självförverkligande eller självbildning [...] Från slutet av 1980-talet ses tanken om livslångt lärande istället främst som ett led i en strategi för ekonomisk och teknologisk utveckling."[20]

Inlärning i en åldrande hjärna

Det är en myt att inlärning inte är möjligt på äldre dagar. Neurovetenskaplig forskning has påvisat att hjärnan påverkas mycket positivt t.ex av både fysisk och musikalisk aktivitet.

Även om hjärnans volym minskar med åldern, kan regelbunden fysisk aktivitet t.o.m. gör att hjärnan växer då också cellbildningen tar fart genom rörelsen (Hansen 2017, Erickson et al 2010). En fördel med fysisk aktivitet är att hjärnans exekutiva funktioner stärks, vilket också underlättar beslutsfattande och planering i vardagliga situationer (Hillman et al., 2008).

Musikalisk aktivitet upprätthåller hjärnans effektivitet: att lyssna på musik, spela ett instrument eller sjunga. Musik har en förmåga att engagera både auditiva, kognitiva, motoriska och emotionella funktioner inom olika hjärnregioner. Hjärnan växer som en följd av musikalisk aktivitet: det finns bevis på ökad volym inom flera hjärnregioner, samt starkare växelverkan mellan olika delar av hjärnan (Sarkamo, 2017). Man hålls på gott humör genom att lyssna på musik. Då man hör sina favoritlåtar sander kroppens belöningssystem mer dopamin till hjärnan, man mår bra, känner sig lycklig och kommer in i ett fysiologiskt tillstånd då hjärnan är öppen för lärande och nya intryck (Schäfer, Saarikallio, Eerola, 2020).

Forskning visar också ett samband mellan musikalisk aktivitet och språkinlärning. Vår hjärna verkar minnas bättre och lära mer effektivt genom att sjunga eller lyssna till ett främmande språk (Ludke, 2018).


Engelsk översättning

Lifelong learning

Referenser

  1. ↑ s. 15. Livslångt lärande som idé och praktik i högskolan. Berit Askling, Ulf Christiansson, Rita Foss-Fridlizius. Högskoleverkets rapportserie 2001:1 R
  2. ↑ ”Samverkan för livslångt lärande”. Vinnova. https://www.vinnova.se/p/samverkan-for-livslangt-larande---uppdragsutbildning/. Läst 23 september 2018. 
  3. ↑ ”Livslångt lärande”. Uppsala universitet. https://www.medfarm.uu.se/samverkan/livslangt-larande/. Läst 24 september 2018. 
  4. ↑ ”Miljoner till Högskolan Väst för att främja livslångt lärande”. Nordisk netvaerk for voksnes laering. https://nvl.org/Content/Miljoner-till-Hogskolan-Vast-for-att-framja-livslangt-larande. Läst 24 september 2018. 
  5. ↑ ”Budgetunderlag 2019-2021”. Linköpings universitet. https://www.google.com/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=3&ved=2ahUKEwiM9b2blNLdAhWGDywKHU_IDbsQFjACegQIShAC&url=https%3A%2F%2Fliu.se%2F-%2Fmedia%2F0-2018%2F03-dok%2Fusp2018-1-7-budgetunderlag-2019-2021.pdf&usg=AOvVaw3hfhO7lXfXxo8XjYhaHZBl. Läst 24 september 2018. 
  6. ↑ ”https://www.riksrevisionen.se/rapporter/granskningsrapporter/2016/det-livslanga-larandet-inom-hogre-utbildning.html”. Riksrevisionen. https://www.riksrevisionen.se/rapporter/granskningsrapporter/2016/det-livslanga-larandet-inom-hogre-utbildning.html. Läst 23 september 2018. 
  7. ↑ ”Samverkan för livslångt lärande - uppdragsutbildning”. Vinnova. https://www.vinnova.se/p/samverkan-for-livslangt-larande---uppdragsutbildning/. Läst 28 maj 2019. 
  8. ↑ ”Nya vägar för flexibilitet i högre utbildning - i hela landet”. Vinnova. https://www.vinnova.se/p/nya-vagar-for-flexibilitet-i-hogre-utbildning---i-hela-landet/. Läst 28 maj 2019. 
  9. ↑ ”ENCELL - Nationellt kompetenscentrum för livslångt lärande”. Jönköping University. https://ju.se/center/encell. Läst 12 februari 2019. 
  10. ↑ ”Lärarlyftets kurser för lärare”. Skolverket. https://www.skolverket.se/skolutveckling/kompetensutveckling/lararlyftets-kurser-for-larare. Läst 14 februari 2019. 
  11. ↑ ”Karriärvägledning och praktik kortar vägen till jobb”. Stockholms universitet. https://www.su.se/samverkan/samh%C3%A4lle-n%C3%A4ringsliv/korta-v%C3%A4gen. Läst 14 februari 2019. 
  12. ↑ ”Det livslånga lärandet”. Statistiska Centralbyrån. http://www.scb.se/statistik/_publikationer/UF0526_2005A01_BR_08_UF100OP0501.pdf. Läst 23 september 2018. 
  13. ↑ ”Läroplan för förskolan”. Skolverket. https://www.skolverket.se/undervisning/forskolan/laroplan-for-forskolan/laroplan-lpfo-98-for-forskolan. Läst 14 februari 2019. 
  14. ↑ ”Livslångt lärande”. Göteborgs universitet. https://www.ufn.gu.se/digitalAssets/1182/1182110_ellstrm.pdf. Läst 14 februari 2019. 
  15. ↑ ”EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS REKOMMENDATION av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande”. Europeiska unionens officiella tidning. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/HTML/?uri=CELEX:32006H0962&from=EN. Läst 23 september 2018. 
  16. ↑ ”Politikområde - utbildning”. Europeiska kommissionen. https://ec.europa.eu/info/topics/education-and-training_sv. Läst 23 september 2018. 
  17. ↑ ”Livslångt lärande och digital kompetens fokus i ny EU-satsning”. Europeiska kommissionen. https://ec.europa.eu/sweden/news/20180218-utbildning_sv. Läst 23 september 2018. 
  18. ↑ ”Utbildning för alla”. Svenska Unescorådet. http://www.unesco.se/utbildning/utbildning-for-alla/. Läst 14 februari 2019. 
  19. ↑ [https://www.folkbildning.net/reflex/CFL-webbplats-natobildning/html/nr_3_06/pdf/vad_ar_det_for_mening.pdf ”Vad är det för mening med livslångt lärande, om livslångt lärande inte har någon mening?”]. Folkbildningsnätet. https://www.folkbildning.net/reflex/CFL-webbplats-natobildning/html/nr_3_06/pdf/vad_ar_det_for_mening.pdf. Läst 23 september 2018. 
  20. ↑ Ellström, Per-Erik (1996). Livslångt lärande. Studentlitteratur. sid. 1-2 

Källor

Erickson, K. et al. (2010). Exercise training increases size of hippocampus and improves memory. PNAS.

Anders Hansen: The Real Happy Pill: Power Up Your Brain by Moving Your Body (2016). New York: Skyhorse Publishing.

Hillman, C. H., Erickson, K. I., & Kramer, A. F. (2008). Be smart, exercise your heart: exercise effects on brain and cognition. In Nature Reviews Neuroscience, 9(1), 58-65.

Ludke. (2018). Singing and arts activities in support of foreign language learning: an exploratory study. Innovation in Language Learning and Teaching, 12(4), 371–386. https://doi.org/10.1080/17501229.2016.1253700

Hämtad från ”https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Livslångt_lärande&oldid=6151”