Fil:Light-Bulb icon by Till Teenck.svg Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn(at)su.se. Mer information: Huvudsidan.

Praktikfall: Skillnad mellan sidversioner

Från Samsyn
Hoppa till navigering Hoppa till sök
VisuellWikitext
Malin Almstedt Jansson (HiG) (diskussion | bidrag)
emailconfirmed
360 redigeringar
skapat sidan för att flytta över från case
 
Boepe391 (diskussion | bidrag)
2 redigeringar
mIngen redigeringssammanfattning
 
(10 mellanliggande sidversioner av 4 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
Ett praktikfall, ett så kallat case, är ett realistiskt problem kopplat till en specifik yrkesverksamhet och som används i utbildningen vid ett universitet eller på en högskola.
Ett '''praktikfall''', även kallat ''case'', är ett realistiskt problem kopplat till en specifik yrkesverksamhet och som används i utbildningen vid ett universitet eller på en högskola.
==Tillämpning==
==Tillämpning==
Ett praktikvall kan användas inom två olika typer av undervisningsformer, fallundervisning samt casemetodik<ref name=":0">Wikipedia - [https://sv.wikipedia.org/wiki/Casemetodik uppslagsord Casemetodik]. Wikimedia. Läst 16 april 2019.</ref>. Den gemensamma nämnaren för båda undervisningsformerna är just själva praktikfallet är utformat med utgångspunkt i den yrkesverksamhet som studenterna förbereds för<ref name=":0" /><ref name=":1">{{Webbref|url=https://www.med.lu.se/intramed/forska_utbilda/stoed_till_utbildning/pedagogisk_utveckling_utbildning_medcul/aktivt_laerande/case|titel=Casemetodik (The Harvard Case Method)|hämtdatum=16 april 2019|utgivare=Medicinska fakulteten, Lunds universitet|sid=}}</ref>, studenten ställs inför ett konkreta situationer som ska lösas<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|författare=Uppsala Centre for Sustainable Development|titel=Undervisning och lärande med case: en guide för läraren|url=http://www.web.cemus.se/wp-content/uploads/2015/03/SUSTAINABILITY-CASE-LIBRARY-lararhandledning.pdf|hämtdatum=16 april 2019|år=2013|utgivare=Uppsala Centre for Sustainable Development (CSD)|sid=}}</ref>. Inom samverkan kan därför samverkansparter tillsammans med lärare utforma specifika fall som relaterar till den egna verksamheten och därmed få ny kunskap om hur ett problem eller en frågeställning kan lösas eller besvaras.
{{Textursprung|källa=https://sv.wikipedia.org/wiki/Casemetodik}}


Skillnaderna mellan de två undervisningsformerna är dels omfattningen av det praktikfall som behandlas, dels om den eller de som ställs inför ett fall beskrivs eller inte beskrivs i underlaget till praktikfallet, det vill säga är en utomstående aktör eller en aktör som ingår i det specifika fallet.
Ett praktikfall kan användas inom två olika typer av undervisningsformer, fallundervisning samt casemetodik. Den gemensamma nämnaren för dessa undervisningsformer är att praktikfallet är utformad med utgångspunkt i den yrkesverksamhet som studenterna ska förberedas till<ref name=":0" />. Samverkansparter, det vill säga eventuella studenter i grupp, kan tillsammans med lärare utforma specifika fall som relaterar till den egna verksamheten. Detta kan göras genom att studenterna ställs inför konkreta situationer som ska lösas<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|författare=Uppsala Centre for Sustainable Development|titel=Undervisning och lärande med case: en guide för läraren|url=http://www.web.cemus.se/wp-content/uploads/2015/03/SUSTAINABILITY-CASE-LIBRARY-lararhandledning.pdf|hämtdatum=16 april 2019|år=2013|utgivare=Uppsala Centre for Sustainable Development (CSD)|sid=}}</ref>, vilket breddar deras kunskap i problemlösning.


Inom fallundervisning utgör studenten en aktör som ställs inför ett problem som ska lösas, till exempel att diagnosticera en patient baserat på i fallet beskrivna symptom. Studenten är då en aktör som i sig inte beskrivs i själva fallet, utan ska utifrån sin yrkesroll, baserat på kunskaper från utbildningen komma fram till en diagnos och rekommendera en vårdinsats.


Inom casemetodik utgör studenten också en aktör som ställs inför ett problem, men nu är dess roll även beskriven i själva fallbeskrivningen. Aktören kan tillskrivas olika förutsättningar och färdigheter. Ett praktikfall är inom casemetodik kan var korta och långa, omfatta mindre eller större mängd material samt pågå under kortare eller längre tid. Denna typ av pratikfall ska engagera och bygga på att studenten ställs inför komplexa problem, där de ska analysera, diskutera och argumentera för bättre eller sämre lösningsalternativ och ta professionella, kunskapsbaserade beslut<ref name=":1" /><ref>{{Webbref|url=https://mp.uu.se/web/info/undervisa/pedagogisk-utveckling/pedagogiska-metoder/case|titel=Vad är Case-metodik?|hämtdatum=16 april 2019|utgivare=Uppsala universitet|sid=}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://www.hig.se/Ext/Sv/Biblioteket/Learning-Center/Pedagogiska-verktyg/Casemetodik.html|titel=Casemetodik|hämtdatum=16 april 2019|utgivare=Högskolan i Gävle|sid=}}</ref>.
De skillnader som finns mellan de två undervisningsformerna är få, men en av dem är att casemetodiken är mer omfattande än fallundervisningen<ref name=":0">Wikipedia - [https://sv.wikipedia.org/wiki/Casemetodik uppslagsord Casemetodik]. Wikimedia. Läst 16 april 2019.</ref>. Inom praktikfall brukar man benämna de inblandade personerna som aktörer, vilket beskriver individer som handlar<ref>{{Webbref|url=https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/akt%C3%B6r?isSearchResult=true|titel=Aktör|hämtdatum=2026-04-09|utgivare=Nationalencyklopedin}}</ref>.


Casemetodik utvecklades ursprungligen vid Harvard Business School och benäms The Harvard Case Method<ref>{{Webbref|url=https://www.hbs.edu/mba/academic-experience/Pages/the-hbs-case-method.aspx|titel=The HBS Case Method|hämtdatum=16 april 2019|utgivare=The Harvard Business School|sid=}}</ref>, och används i modifierade varianter inom högre utbildning runt om i världen och inom vissa organisationer byggs hela biblioteket upp med olika fall som kan användas i undervisningen, se till exempel Sustainability Case Library uppbyggt av Centre for Environment and Development Studies (CEMUS)<ref>{{Webbref|url=http://www.cemus.uu.se/sustainability-case-library/|titel=Sustainability Case Library|hämtdatum=16 april 2019|utgivare=The Centre for Environment and Development Studies (CEMUS)|sid=}}</ref>.
===Fallundervisning===
Inom fallundervisning utgör studenten en aktör som ställs inför ett problem som ska lösas, till exempel att diagnosticera en patient baserat på, i fallet, beskrivna symptom. Studenten är då en aktör som i sig inte beskrivs i själva fallet, utan ska utifrån sin yrkesroll, baserat på kunskaper från utbildningen, komma fram till en diagnos och rekommendera en vårdinsats<ref name=":0" />.
 
===Casemetodik===
Inom casemetodik utgör studenten också en aktör som ställs inför ett problem, men nu är dess roll även beskriven i själva fallbeskrivningen. Aktören kan tillskrivas olika förutsättningar och färdigheter, vilket gör att praktikfall inom casemetodiken är mer omfattande och kan ta längre tid<ref name=":0" />.
 
Casemetodik utvecklades ursprungligen vid Harvard Business School och benäms som The Harvard Case Method<ref>{{Webbref|url=https://www.hbs.edu/mba/academic-experience/Pages/the-hbs-case-method.aspx|titel=The HBS Case Method|hämtdatum=16 april 2019|utgivare=The Harvard Business School|sid=}}</ref><ref>{{Bokref|författare=Kjellén, Bengt, Lundberg, Konrad och Myrman, Yngve|titel=Att undervisa med casemetoden : En handbok om att undervisa och att skriva|url=https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/18160/1/gupea_2077_18160_1.pdf|år=|utgivare=Rådet för högre utbildning}}</ref>. Den används i modifierade varianter inom högre utbildning runt om i världen och inom vissa organisationer byggs hela bibliotek upp med olika fall som kan användas i undervisningen, se till exempel Sustainability Case Library uppbyggt av Centre for Environment and Development Studies (CEMUS)<ref>{{Webbref|url=http://www.cemus.uu.se/sustainability-case-library/|titel=Sustainability Case Library|hämtdatum=16 april 2019|utgivare=The Centre for Environment and Development Studies (CEMUS)|sid=}}</ref>.
==Motsvarighet i engelskan==
==Motsvarighet i engelskan==
Den engelska motsvarigheten är '''''case'''''. För fallundervisningen används '''case study method''' och för casemetodik '''case method'''.
Den engelska motsvarigheten är '''case'''. För fallundervisningen används '''case study method''' och för casemetodik '''case method'''.
==Referenser==
==Referenser==
<references />
<references />
==Externa länkar==
Nordquist, Jonas och Johansson, Linda (2009) [https://ki.se/media/7/download ''Att undervisa med case i utbildningar inom hälso- och sjukvården: Om främjande av autentiskt interaktivt lärande, interprofessionalism och organisatoriskt lärande'']. Stockholm: Medical Case Centre (KI)
[http://prd-ioa-casemaker.cloudapp.net/ Create and Analyse Cases online : Work easily, creatively and innovatively on the same case] (HTML) European Commission. Läst 18 februari 2020.
Nordquist, Jonas, Sundberg, Kristina och Johansson, Linda (2011) ''[http://libris.kb.se/bib/12134451 Case - verktyg för professionslärande].'' Stockholm: Liber
Pihlgren, Ann S. (red.) ''[http://libris.kb.se/bib/nxfnq27wlds5kk7q Casemetodik för lärare : att överbrygga klyftan mellan teori och praktik]''. Lund: Studentlitteratur.
[[Kategori:Utbildningssamverkan]]
[[Kategori:Begrepp]]

Nuvarande version från 9 april 2026 kl. 13.32

Ett praktikfall, även kallat case, är ett realistiskt problem kopplat till en specifik yrkesverksamhet och som används i utbildningen vid ett universitet eller på en högskola.

Tillämpning

Den här texten är helt eller delvis baserad på material från [[1]]

Ett praktikfall kan användas inom två olika typer av undervisningsformer, fallundervisning samt casemetodik. Den gemensamma nämnaren för dessa undervisningsformer är att praktikfallet är utformad med utgångspunkt i den yrkesverksamhet som studenterna ska förberedas till[1]. Samverkansparter, det vill säga eventuella studenter i grupp, kan tillsammans med lärare utforma specifika fall som relaterar till den egna verksamheten. Detta kan göras genom att studenterna ställs inför konkreta situationer som ska lösas[2], vilket breddar deras kunskap i problemlösning.


De skillnader som finns mellan de två undervisningsformerna är få, men en av dem är att casemetodiken är mer omfattande än fallundervisningen[1]. Inom praktikfall brukar man benämna de inblandade personerna som aktörer, vilket beskriver individer som handlar[3].

Fallundervisning

Inom fallundervisning utgör studenten en aktör som ställs inför ett problem som ska lösas, till exempel att diagnosticera en patient baserat på, i fallet, beskrivna symptom. Studenten är då en aktör som i sig inte beskrivs i själva fallet, utan ska utifrån sin yrkesroll, baserat på kunskaper från utbildningen, komma fram till en diagnos och rekommendera en vårdinsats[1].

Casemetodik

Inom casemetodik utgör studenten också en aktör som ställs inför ett problem, men nu är dess roll även beskriven i själva fallbeskrivningen. Aktören kan tillskrivas olika förutsättningar och färdigheter, vilket gör att praktikfall inom casemetodiken är mer omfattande och kan ta längre tid[1].

Casemetodik utvecklades ursprungligen vid Harvard Business School och benäms som The Harvard Case Method[4][5]. Den används i modifierade varianter inom högre utbildning runt om i världen och inom vissa organisationer byggs hela bibliotek upp med olika fall som kan användas i undervisningen, se till exempel Sustainability Case Library uppbyggt av Centre for Environment and Development Studies (CEMUS)[6].

Motsvarighet i engelskan

Den engelska motsvarigheten är case. För fallundervisningen används case study method och för casemetodik case method.

Referenser

  1. ↑ 1,0 1,1 1,2 1,3 Wikipedia - uppslagsord Casemetodik. Wikimedia. Läst 16 april 2019.
  2. ↑ Undervisning och lärande med case: en guide för läraren. Luafel: Internt fel: Tolken avslutades med status 127.. 2013. http://www.web.cemus.se/wp-content/uploads/2015/03/SUSTAINABILITY-CASE-LIBRARY-lararhandledning.pdf. Läst Fel: ogiltig tid 
  3. ↑ ”Aktör”. Luafel: Internt fel: Tolken avslutades med status 127.. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/akt%C3%B6r?isSearchResult=true. Läst Fel: ogiltig tid. Luafel: Internt fel: Tolken avslutades med status 127.
  4. ↑ ”The HBS Case Method”. Luafel: Internt fel: Tolken avslutades med status 127.. https://www.hbs.edu/mba/academic-experience/Pages/the-hbs-case-method.aspx. Läst Fel: ogiltig tid. Luafel: Internt fel: Tolken avslutades med status 127.
  5. ↑ Kjellén, Bengt, Lundberg, Konrad och Myrman, Yngve. Att undervisa med casemetoden : En handbok om att undervisa och att skriva. Luafel: Internt fel: Tolken avslutades med status 127.. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/18160/1/gupea_2077_18160_1.pdf 
  6. ↑ ”Sustainability Case Library”. Luafel: Internt fel: Tolken avslutades med status 127.. http://www.cemus.uu.se/sustainability-case-library/. Läst Fel: ogiltig tid. Luafel: Internt fel: Tolken avslutades med status 127.

Externa länkar

Nordquist, Jonas och Johansson, Linda (2009) Att undervisa med case i utbildningar inom hälso- och sjukvården: Om främjande av autentiskt interaktivt lärande, interprofessionalism och organisatoriskt lärande. Stockholm: Medical Case Centre (KI)

Create and Analyse Cases online : Work easily, creatively and innovatively on the same case (HTML) European Commission. Läst 18 februari 2020.

Nordquist, Jonas, Sundberg, Kristina och Johansson, Linda (2011) Case - verktyg för professionslärande. Stockholm: Liber

Pihlgren, Ann S. (red.) Casemetodik för lärare : att överbrygga klyftan mellan teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.

Hämtad från ”https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Praktikfall&oldid=6301”