|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Intressent: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning |
|||
| (49 mellanliggande sidversioner av 5 användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
En intressent är en person eller definierad grupp som är både engagerad i och har intressen | En intressent är en person eller definierad grupp som är både engagerad i och har intressen av ett visst sammanhang. | ||
== Tillämpningar == | ==Tillämpningar== | ||
En | En väsentlig aspekt på definitionen av en intressent är att den ska kunna både ''påverka'' och ''påverkas av'' sammanhanget (eller verksamheten, produkten, tjänsten etcetera). Det räcker alltså inte med ett enkelriktat engagemang, att bara vara engagerad i eller bara ha intressen av sammanhanget. Olika intressenter inom ett gemensamt sammanhang, har ofta delvis eller helt skilda intresseingångar och målsättningar .<ref>{{Webbref|url=https://www-ne-se.ezp.sub.su.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/intressent|titel=Nationalencyklopedin, Intressent|hämtdatum=2018-08-27}}</ref> | ||
Om vi tar ett utbildningsprogram som exempel, kan några av de mer självklara intressenterna vara studenterna som går på programmet, lärarna som undervisar där och arbetsgivare som anställer de utbildade studenterna. De påverkar och påverkas på helt olika sätt av utbildningssammanhanget. | |||
==Begreppets utveckling== | |||
Intressent som begrepp har sitt ursprung från ekonomi- och företagsekonomiska teorier från 1950-talet. På 1980-talet utvecklade R. Edward Freeman intressentmodellen som har fått stort genomslag, i såväl praktik som teori.<ref>{{Webbref|url=https://sv.wikipedia.org/wiki/Intressentmodellen|titel=Intressentmodellen|hämtdatum=Läst 27 augusti 2018|utgivare=Wikipedia|sid=}}</ref> <ref>{{Webbref|url=https://en.wikipedia.org/wiki/Stakeholder_(corporate)|titel=Stakeholder|hämtdatum=Läst 27 augusti 2018|utgivare=Wikipedia|sid=}}</ref> | |||
Inom universitets- och högskolevärlden återkommer ofta begreppet'','' främst om parter utanför akademin att samverka med eller ta in synpunkter från. Den 2017/2019 aktuella Styr- och resursutredningen (U 2017:05) skriver till exempel under utredningsarbetet att de ska utforma en kommande modell med stöd av tre saker: eget utredningsarbete, forskning och "''med stöd av synpunkter från högskolans intressenter''".<ref>{{Webbref|url=http://www.sou.gov.se/wp-content/uploads/2017/06/%C3%96vergripande-modellf%C3%B6rslag-180104.pdf|titel=Utredningen om styrning för starka och ansvarfulla lärosäten (Strut), PM 2018-01-04|hämtdatum=2018-08-27}}</ref> I slutbetänkandet, februari 2019, används sedan begreppet flitigt (48 gånger) och det finns flera uppräkningar av vilka intressenter som beaktas i olika sammanhang, men inte en regelrätt definition eller avgränsning. De benämns som allt ifrån en arbetsgivare till näringsliv, studenter, forskningsfinansiärer eller ett lärosäte för att ta ett axplock.<ref>Styr- och resursutredningens betänkande ''En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan'' (SOU 2019:6)</ref> | |||
Listan med akademins intressenter kan alltså göras lång. Det finns också tankar om att offentlig verksamhet, och särskilt universitet och högskolor, har ovanligt många intressenter att interagera med eller ta hänsyn till.<ref>{{Bokref|efternamn=Holmgren Caicedo, Mikael; Jonsson, Leif och Mårtensson Maria|förnamn=Kommunforskning i Västsverige, rapport 21|titel=Förutsättningar för styrning i samverkan|hämtdatum=|år=2013|utgivare=Kommunforskning i Västsverige, rapport 21|sid=}}</ref> Trots det finns det inte någon allmänt vedertagen och bekräftad sammanställning av vilka som kan betraktas som intressenter generellt för universitet och högskolor. Begreppet används inte heller i högskolelagen<ref>{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434|titel=Högskolelagen|hämtdatum=2018-08-27}}</ref> och bara en gång i högskoleförordningen, då på detaljnivå i en enskild examensordning ''<ref>{{Webbref|url=http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskoleforordning-1993100_sfs-1993-100|titel=Högskoleförordningen|hämtdatum=2018-08-27|utgivare=|sid=Studie- och yrkesvägledarexamen}}</ref>.'' Universitets- och högskolerådet har en sammanställning på sin hemsida, men då av några av sina egna intressenter (och/eller målgrupper).<ref>{{Webbref|url=https://www.uhr.se/om-uhr/detta-gor-uhr/intressenter-och-malgrupper/|titel=Universitets- och högskolerådets intressenter och målgupper|hämtdatum=2018-08-27}}</ref> | |||
==Närliggande begrepp== | |||
Det finns två närliggande ord med lite annorlunda betydelser. '''[[Avnämare]]''' är en person eller en definierad grupp som är en ''mer enkelriktad mottagare.'' Exempelvis kan en vårdpraktik vara avnämare för ett praktiskt forskningsresultat inom deras verksamhetsområde.<ref>{{Webbref|url=https://www-ne-se.ezp.sub.su.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/m%C3%A5lgrupp|titel=Målgrupp i Nationalencyclopedin|hämtdatum=2018-10-23|utgivare=NE Nationalencyklopedin AB|sid=}}</ref> '''Målgrupp''' är också en definierad person/grupp, men för ett ''anpassat budskap eller särskild satsning. G''ymnasieungdomar blir målgrupp för en studentrekryteringskampanj.<ref>{{Webbref|url=https://www-ne-se.ezp.sub.su.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/avn%C3%A4mare|titel=Avnämare i Nationalencyclopedin|hämtdatum=2018-10-23|utgivare=Nationalencyclopedin AB|sid=}}</ref> Om vi går tillbaka till exemplet med ett utbildningsprogram. | |||
*'''En arbetsgivare är en målgrupp''' när utbildningen annonseras i deras branschtidning. De tar enkelsidigt emot budskapet att här finns en intressant utbildning inom deras område. | |||
*'''En arbetsgivaren är en intressent''' som potentiell arbetsgivare till de färdigutbildade studenterna och därmed till utbildningens innehåll och kvalitet. Arbetsgivaren ''påverkas av'' den kompetens studenten bär med sig från utbildningen. Den ''påverkar'' också utbildningen, antingen potentiellt genom att ha förhoppningar eller krav på utbildningens innehåll eller reellt genom deltagande i exempelvis programråd/liknande. | |||
*'''En arbetsgivare är också en avnämare''' som potentiell arbetsgivare till de färdigutbildade studenterna. När man väljer det ordet läggs fokus mer på det sista steget och att mer enkelriktat vara den som "tar över utbildningens produkt", det vill säga "bli arbetsgivare till studenterna". (Det kan vara tydligare med ett forskningsexempel: en organisation kan vara en intressent i ett forskningsprojekt om där finns något utbyte eller samverkan under forskningsperioden men blir snarare en avnämare om forskningsprojektet drivs inom akademin och levererar ett resultat som först då kan hanteras och tas emot av en extern part utan ett direkt utbyte mellan parterna.) | |||
== Engelsk motsvarighet == | ==Engelsk motsvarighet== | ||
Den engelska motsvarigheten är | Den engelska motsvarigheten är ''stakeholder.'' | ||
==Källor och referenser== | |||
<references /><references /> | |||
[[Kategori:Begrepp]] | |||
[[Kategori:Merut]] | |||
[[Kategori:Grundläggande samverkansbegrepp]] | |||
[[Kategori:SKÖN]] | |||
Nuvarande version från 13 april 2023 kl. 13.13
En intressent är en person eller definierad grupp som är både engagerad i och har intressen av ett visst sammanhang.
Tillämpningar
En väsentlig aspekt på definitionen av en intressent är att den ska kunna både påverka och påverkas av sammanhanget (eller verksamheten, produkten, tjänsten etcetera). Det räcker alltså inte med ett enkelriktat engagemang, att bara vara engagerad i eller bara ha intressen av sammanhanget. Olika intressenter inom ett gemensamt sammanhang, har ofta delvis eller helt skilda intresseingångar och målsättningar .[1]
Om vi tar ett utbildningsprogram som exempel, kan några av de mer självklara intressenterna vara studenterna som går på programmet, lärarna som undervisar där och arbetsgivare som anställer de utbildade studenterna. De påverkar och påverkas på helt olika sätt av utbildningssammanhanget.
Begreppets utveckling
Intressent som begrepp har sitt ursprung från ekonomi- och företagsekonomiska teorier från 1950-talet. På 1980-talet utvecklade R. Edward Freeman intressentmodellen som har fått stort genomslag, i såväl praktik som teori.[2] [3]
Inom universitets- och högskolevärlden återkommer ofta begreppet, främst om parter utanför akademin att samverka med eller ta in synpunkter från. Den 2017/2019 aktuella Styr- och resursutredningen (U 2017:05) skriver till exempel under utredningsarbetet att de ska utforma en kommande modell med stöd av tre saker: eget utredningsarbete, forskning och "med stöd av synpunkter från högskolans intressenter".[4] I slutbetänkandet, februari 2019, används sedan begreppet flitigt (48 gånger) och det finns flera uppräkningar av vilka intressenter som beaktas i olika sammanhang, men inte en regelrätt definition eller avgränsning. De benämns som allt ifrån en arbetsgivare till näringsliv, studenter, forskningsfinansiärer eller ett lärosäte för att ta ett axplock.[5]
Listan med akademins intressenter kan alltså göras lång. Det finns också tankar om att offentlig verksamhet, och särskilt universitet och högskolor, har ovanligt många intressenter att interagera med eller ta hänsyn till.[6] Trots det finns det inte någon allmänt vedertagen och bekräftad sammanställning av vilka som kan betraktas som intressenter generellt för universitet och högskolor. Begreppet används inte heller i högskolelagen[7] och bara en gång i högskoleförordningen, då på detaljnivå i en enskild examensordning [8]. Universitets- och högskolerådet har en sammanställning på sin hemsida, men då av några av sina egna intressenter (och/eller målgrupper).[9]
Närliggande begrepp
Det finns två närliggande ord med lite annorlunda betydelser. Avnämare är en person eller en definierad grupp som är en mer enkelriktad mottagare. Exempelvis kan en vårdpraktik vara avnämare för ett praktiskt forskningsresultat inom deras verksamhetsområde.[10] Målgrupp är också en definierad person/grupp, men för ett anpassat budskap eller särskild satsning. Gymnasieungdomar blir målgrupp för en studentrekryteringskampanj.[11] Om vi går tillbaka till exemplet med ett utbildningsprogram.
- En arbetsgivare är en målgrupp när utbildningen annonseras i deras branschtidning. De tar enkelsidigt emot budskapet att här finns en intressant utbildning inom deras område.
- En arbetsgivaren är en intressent som potentiell arbetsgivare till de färdigutbildade studenterna och därmed till utbildningens innehåll och kvalitet. Arbetsgivaren påverkas av den kompetens studenten bär med sig från utbildningen. Den påverkar också utbildningen, antingen potentiellt genom att ha förhoppningar eller krav på utbildningens innehåll eller reellt genom deltagande i exempelvis programråd/liknande.
- En arbetsgivare är också en avnämare som potentiell arbetsgivare till de färdigutbildade studenterna. När man väljer det ordet läggs fokus mer på det sista steget och att mer enkelriktat vara den som "tar över utbildningens produkt", det vill säga "bli arbetsgivare till studenterna". (Det kan vara tydligare med ett forskningsexempel: en organisation kan vara en intressent i ett forskningsprojekt om där finns något utbyte eller samverkan under forskningsperioden men blir snarare en avnämare om forskningsprojektet drivs inom akademin och levererar ett resultat som först då kan hanteras och tas emot av en extern part utan ett direkt utbyte mellan parterna.)
Engelsk motsvarighet
Den engelska motsvarigheten är stakeholder.
Källor och referenser
- ↑ ”Nationalencyklopedin, Intressent”. https://www-ne-se.ezp.sub.su.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/intressent. Läst 27 augusti 2018.
- ↑ ”Intressentmodellen”. Wikipedia. https://sv.wikipedia.org/wiki/Intressentmodellen. Läst Läst 27 augusti 2018.
- ↑ ”Stakeholder”. Wikipedia. https://en.wikipedia.org/wiki/Stakeholder_(corporate). Läst Läst 27 augusti 2018.
- ↑ ”Utredningen om styrning för starka och ansvarfulla lärosäten (Strut), PM 2018-01-04”. http://www.sou.gov.se/wp-content/uploads/2017/06/%C3%96vergripande-modellf%C3%B6rslag-180104.pdf. Läst 27 augusti 2018.
- ↑ Styr- och resursutredningens betänkande En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan (SOU 2019:6)
- ↑ Holmgren Caicedo, Mikael; Jonsson, Leif och Mårtensson Maria, Kommunforskning i Västsverige, rapport 21 (2013). Förutsättningar för styrning i samverkan. Kommunforskning i Västsverige, rapport 21
- ↑ ”Högskolelagen”. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434. Läst 27 augusti 2018.
- ↑ ”Högskoleförordningen”. sid. Studie- och yrkesvägledarexamen. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskoleforordning-1993100_sfs-1993-100. Läst 27 augusti 2018.
- ↑ ”Universitets- och högskolerådets intressenter och målgupper”. https://www.uhr.se/om-uhr/detta-gor-uhr/intressenter-och-malgrupper/. Läst 27 augusti 2018.
- ↑ ”Målgrupp i Nationalencyclopedin”. NE Nationalencyklopedin AB. https://www-ne-se.ezp.sub.su.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/m%C3%A5lgrupp. Läst 23 oktober 2018.
- ↑ ”Avnämare i Nationalencyclopedin”. Nationalencyclopedin AB. https://www-ne-se.ezp.sub.su.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/avn%C3%A4mare. Läst 23 oktober 2018.