Light-Bulb icon by Till Teenck.svg Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn(at)su.se. Mer information: Huvudsidan.

Populärvetenskap: Skillnad mellan sidversioner

Från Samsyn
Hoppa till navigering Hoppa till sök
(Rubriker)
 
(43 mellanliggande sidversioner av 5 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
'''Populärvetenskap''' innebär all vetenskaplig information som inte riktar sig till fackmän på det behandlade området, ofta framställd i förenklad form./vetenskaplig information som riktar sig till vem som helst som inte expert/fackman inom just det område som berörs/.
'''Populärvetenskap''' innebär vetenskaplig information som i sin språkliga form riktar sig till den som inte är expert inom just det område som berörs.


== Tillämpningar ==
==Tillämpningar==
Populärvetenskap är ett sätt för forskare inom utom akademin att informera om forskningsrön inom olika fält på ett sätt som gör de vetenskapliga rönen tillgängliga för gemene man, vilket innebär att rönen inte sällan framställs på ett förenklat sätt. "Medan en vetenskaplig text ska innehålla så mycket information att någon annan kan återupprepa ett experiment, ska en bra populärvetenskaplig text istället kunna återberättas. En annan skillnad är naturligtvis den vetenskapliga textens krav på objektivitet och avpersonifiering. Den populärvetenskapliga texten får gärna vara personligt berättad...Till sist ska den vetenskapliga texten innehålla en teori som ska beläggas, medan den populärvetenskapliga texten istället vinner på att lägga fokus på att sätta in resultaten i ett sammanhang." <ref>{{Bokref|efternamn=Klepke|förnamn=Birgitta|medförfattare=Susanne Rydell|titel=Skriv populärvetenskapligt|hämtdatum=2018-08-28|år=2014|sid=110}}</ref>
Populärvetenskap är ett sätt för forskare, ofta i samverkan med andra aktörer såsom medier och studieförbund, att informera om forskningsrön inom olika fält, på ett sätt som gör de vetenskapliga rönen tillgängliga för en intresserad allmänhet. Populärvetenskapen är således en del av Högskolelagens uppdrag att "att samverka med det [[Omgivande samhälle|omgivande samhället]] och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta".<ref>{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434|titel=Högskolelag 1992:1434|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Utbildningsdepartementet}}</ref>


Populärvetenskapens ställning har varierat i Sverige. Under 1940- och 1950-talen var populärvetenskapen en viktig del av strävan efter folkbildning. Under 1970- och 1980-talen betraktades det med skepsis inom en stor del av akademin, inte minst på det naturvetenskapliga området. <ref>{{Bokref|efternamn=Kärnfelt|förnamn=Johan|titel=Mellan nytta och nöje: Ett bidrag till populärvetenskapens historia i Sverige|hämtdatum=2018-08-28|år=2000|utgivningsort=Göteborg|sid=}}</ref>Det talades om att man riskerade att "begå akademiskt självmord" om man som seriös forskare skrev populärvetenskapligt.<ref>{{Webbref|url=http://skrivpopularvetenskapligt.se/ulf-ellervik-var-inte-radd-att-axla-expertrollen/|titel=Ulf Ellervik: Var inte rädd att axla expertrollen|hämtdatum=2018-08-28}}</ref> Denna inställning har dock numera svängt. Kungliga Vetenskapsakademin, i samarbete med förlaget Fri Tanke, instiftade 2009 det så kallade Pi-priset "för främjandet av populärvetenskaplig litteratur inom det naturvetenskapliga området".<ref>{{Webbref|url=https://www.kva.se/sv/pressrum/pressmeddelanden/pi-priset-nytt-pris-for-popularvetenskapligt-forfattarskap|titel=Pi-priset - nytt pris för populärvetenskapligt författarskap|hämtdatum=2018-08-28}}</ref> Prissumman är 314 159 kr.
Några exempel på populärvetenskapliga tidskrifter är Forskning & Framsteg,<ref>{{Webbref|url=https://fof.se/|titel=Forskning & Framsteg - För dig som är nyfiken på allvar|hämtdatum=14 februari 2019|utgivare=Forskning & Framsteg, Viveka Ljungström|sid=}}</ref> som bland annat stöds av Kungliga vetenskapsakademin, Vetenskapsrådet och Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd;<ref>{{Webbref|url=https://fof.se/stiftelsen-forskning-framsteg|titel=Stiftelsen Forskning & Framsteg|hämtdatum=25 oktober 2018|utgivare=Forskning & Framsteg|sid=}}</ref> den populärbiologiska tidskriften Fauna och flora som ges ut via Sveriges lantbruksuniversitet,<ref>{{Webbref|url=https://www.artdatabanken.se/publikationer/tidskriften-fauna-och-flora/|titel=Fauna och Flora – en populärbiologisk tidskrift|hämtdatum=14 februari 2019|utgivare=Artdatabanken SLU|sid=}}</ref> och tidskriften Språkbruk som ges ut i Finland av Svenska avdelningen vid Institutet för de inhemska språken.<ref>{{Webbref|url=https://www.sprakinstitutet.fi/sv/publikationer/tidskriften_sprakbruk|titel=Tidskriften Språkbruk|hämtdatum=25 oktober 2018|utgivare=Institutet för de inhemska språken|sid=}}</ref> Populärvetenskapliga framställningar förekommer i dag i hög utsträckning via digitala medier, exempelvis genom poddar så som Medicinvetarna från KI<ref>{{Webbref|url=https://ki.se/forskning/medicinvetarna-en-podd-om-kis-forskning|titel=Medicinvetarna - en podd om KI:s forskning|hämtdatum=27 februari 2019|utgivare=Caroline Runéus, Karolinska Institutet|sid=}}</ref> eller Forskningspodden från KaU,<ref>{{Webbref|url=https://www.kau.se/bibliotek/forskarstod/synliggor-din-forskning/kommunicera/forskningspodden-karlstads-universitet|titel=Forskningspodden|hämtdatum=27 februari 2019|utgivare=Karlstad universitet|sid=}}</ref> och genom video- och filmklipp, till exempel på TED Talks.<ref>{{Webbref|url=https://www.ted.com/#/|titel=TED: Ideas worth spreading|hämtdatum=27 februari 2019|utgivare=TED Conferences, LLC|sid=}}</ref>


== Engelsk motsvarighet ==
Populärvetenskap kan också spridas genom föreläsning och presentationer, till exempel genom de vetenskapsfestivaler som anordnas av, eller tillsammans med, högskolor och universitet. Ett exempel på en samverkanspart är Vetenskapsfestivalen i Göteborg som anordnats sedan 1997: "Festivalen kommunicerar vetenskap på ett lättillgängligt och kreativt sätt och skapar mötesplatser för skola, allmänhet, forskarsamhället och näringslivet."<ref>{{Webbref|url=http://vetenskapsfestivalen.se/om-festivalen/|titel=Om festivalen|hämtdatum=14 februari 2019|utgivare=Vetenskapsfestivalen|sid=}}</ref> Andra exempel på populärvetenskapliga evenemang är SciFest som anordnas av Uppsala universitet, Populärvetenskapliga veckan vid Linköpings universitet och radioprogrammet [https://sverigesradio.se/spraket Språket] på Sveriges radio där språkforskare vid Göteborgs universitet svarar på lyssnarfrågor.
Popular science


== Referenser ==
==Historik och populärvetenskapens ställning i Sverige==
Populärvetenskapens ställning har varierat i Sverige. Under 1940- och 1950-talen var populärvetenskapen en viktig del av strävan efter [[folkbildning]]. Under 1970- och 1980-talen betraktades populärvetenskap med skepsis inom en stor del av akademin, inte minst inom det naturvetenskapliga området. <ref>{{Bokref|efternamn=Kärnfelt|förnamn=Johan|titel=Mellan nytta och nöje: Ett bidrag till populärvetenskapens historia i Sverige|hämtdatum=2018-08-28|år=2000|utgivningsort=Göteborg|sid=}}</ref> Det talades om att man riskerade att "begå akademiskt självmord" om man som seriös forskare skrev populärvetenskapligt,<ref>{{Webbref|url=http://skrivpopularvetenskapligt.se/ulf-ellervik-var-inte-radd-att-axla-expertrollen/|titel=Ulf Ellervik: Var inte rädd att axla expertrollen|hämtdatum=2018-08-28}}</ref> men denna inställning har numera svängt.<ref>{{Webbref|url=https://medarbetarportalen.gu.se/Communication/forskningskommunikation;jsessionid=2buh3lpj5jjox4z5c679r5k5?skipSSOCheck=true&referer=https%3A%2F%2Fwww.google.com%2F|titel=Nå ut med din forskning|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Göteborgs universitet}}</ref><ref>{{Webbref|url=http://www.formas.se/sv/Press-Nyheter/Nyheter/Medel-till-forskningskommunikation-for-byraer-och-forskare/|titel=Medel till forskningskommunikation för byråer och forskar|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Formas}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://www.aurora.umu.se/nyheter/2018/1/ny-doktorandkurs-om-forskningskommunikation-i-host/|titel=Ny doktorandkurs om forskningskommunikation|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Umeå universitet}}</ref> Kungliga Vetenskapsakademin, i samarbete med förlaget Fri Tanke, instiftade 2009 det så kallade Pi-priset "för främjandet av populärvetenskaplig litteratur inom det naturvetenskapliga området".<ref>{{Webbref|url=https://www.kva.se/sv/pressrum/pressmeddelanden/pi-priset-nytt-pris-for-popularvetenskapligt-forfattarskap|titel=Pi-priset - nytt pris för populärvetenskapligt författarskap|hämtdatum=2018-08-28}}</ref> (Notera att prissumman är 314 159 kr.)
 
Även om populärvetenskapens ställning har stärkts och numera ses som en del av gängse [[forskningskommunikation]], har det inte nödvändigtvis fått genomslag inom hela akademin. Enligt en enkätundersökning genomförd av forskare vid dåvarande Högskolan Jönköping (numera Jönköping University) år 2006, fanns skillnader mellan olika discipliner och olika åldrar vad gäller att publicera sig populärvetenskapligt. Av de knappt 10 000 som svarade på enkäten var det vanligast med populärvetenskaplig publikation inom det samhällsvetenskapliga/juridiska området (39 procent) medan det var minst vanligt inom det naturvetenskapliga (20 procent). Äldre hade publicerat sig i betydligt högre utsträckning än yngre (71 procent) av personerna i åldern 56+ jämfört med 44 procent av personerna i åldern 23-35 år).<ref>{{Bokref|efternamn=Wahlbin|förnamn=Clas|medförfattare=Wigren, Caroline|titel=Samverkan i
det akademiska
vardagslivet
En undersökning av svenska forskare
och lärares deltagande i och inställning
till samverkan med det omgivande samhället|hämtdatum=2018-08-28|år=2007|utgivare=Nutek|sid=16}}</ref>
 
==Engelsk motsvarighet==
"Popular science"/"education and outreach". Engleskans "science" kan ge intryck av att det bara är naturvetenskaplig forskning som kommuniceras populärvetenskapligt, och så är inte fallet. "Education and outreach" fokuserar på att populärvetenskapen kan användas både i utbildningssyfte och som en del av samverkan.
 
==Referenser==
<references />
<references />
[[Kategori:Begrepp]]

Nuvarande version från 2 april 2020 kl. 12.37

Populärvetenskap innebär vetenskaplig information som i sin språkliga form riktar sig till den som inte är expert inom just det område som berörs.

Tillämpningar

Populärvetenskap är ett sätt för forskare, ofta i samverkan med andra aktörer såsom medier och studieförbund, att informera om forskningsrön inom olika fält, på ett sätt som gör de vetenskapliga rönen tillgängliga för en intresserad allmänhet. Populärvetenskapen är således en del av Högskolelagens uppdrag att "att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta".[1]

Några exempel på populärvetenskapliga tidskrifter är Forskning & Framsteg,[2] som bland annat stöds av Kungliga vetenskapsakademin, Vetenskapsrådet och Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd;[3] den populärbiologiska tidskriften Fauna och flora som ges ut via Sveriges lantbruksuniversitet,[4] och tidskriften Språkbruk som ges ut i Finland av Svenska avdelningen vid Institutet för de inhemska språken.[5] Populärvetenskapliga framställningar förekommer i dag i hög utsträckning via digitala medier, exempelvis genom poddar så som Medicinvetarna från KI[6] eller Forskningspodden från KaU,[7] och genom video- och filmklipp, till exempel på TED Talks.[8]

Populärvetenskap kan också spridas genom föreläsning och presentationer, till exempel genom de vetenskapsfestivaler som anordnas av, eller tillsammans med, högskolor och universitet. Ett exempel på en samverkanspart är Vetenskapsfestivalen i Göteborg som anordnats sedan 1997: "Festivalen kommunicerar vetenskap på ett lättillgängligt och kreativt sätt och skapar mötesplatser för skola, allmänhet, forskarsamhället och näringslivet."[9] Andra exempel på populärvetenskapliga evenemang är SciFest som anordnas av Uppsala universitet, Populärvetenskapliga veckan vid Linköpings universitet och radioprogrammet Språket på Sveriges radio där språkforskare vid Göteborgs universitet svarar på lyssnarfrågor.

Historik och populärvetenskapens ställning i Sverige

Populärvetenskapens ställning har varierat i Sverige. Under 1940- och 1950-talen var populärvetenskapen en viktig del av strävan efter folkbildning. Under 1970- och 1980-talen betraktades populärvetenskap med skepsis inom en stor del av akademin, inte minst inom det naturvetenskapliga området. [10] Det talades om att man riskerade att "begå akademiskt självmord" om man som seriös forskare skrev populärvetenskapligt,[11] men denna inställning har numera svängt.[12][13][14] Kungliga Vetenskapsakademin, i samarbete med förlaget Fri Tanke, instiftade 2009 det så kallade Pi-priset "för främjandet av populärvetenskaplig litteratur inom det naturvetenskapliga området".[15] (Notera att prissumman är 314 159 kr.)

Även om populärvetenskapens ställning har stärkts och numera ses som en del av gängse forskningskommunikation, har det inte nödvändigtvis fått genomslag inom hela akademin. Enligt en enkätundersökning genomförd av forskare vid dåvarande Högskolan Jönköping (numera Jönköping University) år 2006, fanns skillnader mellan olika discipliner och olika åldrar vad gäller att publicera sig populärvetenskapligt. Av de knappt 10 000 som svarade på enkäten var det vanligast med populärvetenskaplig publikation inom det samhällsvetenskapliga/juridiska området (39 procent) medan det var minst vanligt inom det naturvetenskapliga (20 procent). Äldre hade publicerat sig i betydligt högre utsträckning än yngre (71 procent) av personerna i åldern 56+ jämfört med 44 procent av personerna i åldern 23-35 år).[16]

Engelsk motsvarighet

"Popular science"/"education and outreach". Engleskans "science" kan ge intryck av att det bara är naturvetenskaplig forskning som kommuniceras populärvetenskapligt, och så är inte fallet. "Education and outreach" fokuserar på att populärvetenskapen kan användas både i utbildningssyfte och som en del av samverkan.

Referenser

  1. ↑ ”Högskolelag 1992:1434”. Utbildningsdepartementet. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434. Läst 23 september 2018. 
  2. ↑ ”Forskning & Framsteg - För dig som är nyfiken på allvar”. Forskning & Framsteg, Viveka Ljungström. https://fof.se/. Läst 14 februari 2019. 
  3. ↑ ”Stiftelsen Forskning & Framsteg”. Forskning & Framsteg. https://fof.se/stiftelsen-forskning-framsteg. Läst 25 oktober 2018. 
  4. ↑ ”Fauna och Flora – en populärbiologisk tidskrift”. Artdatabanken SLU. https://www.artdatabanken.se/publikationer/tidskriften-fauna-och-flora/. Läst 14 februari 2019. 
  5. ↑ ”Tidskriften Språkbruk”. Institutet för de inhemska språken. https://www.sprakinstitutet.fi/sv/publikationer/tidskriften_sprakbruk. Läst 25 oktober 2018. 
  6. ↑ ”Medicinvetarna - en podd om KI:s forskning”. Caroline Runéus, Karolinska Institutet. https://ki.se/forskning/medicinvetarna-en-podd-om-kis-forskning. Läst 27 februari 2019. 
  7. ↑ ”Forskningspodden”. Karlstad universitet. https://www.kau.se/bibliotek/forskarstod/synliggor-din-forskning/kommunicera/forskningspodden-karlstads-universitet. Läst 27 februari 2019. 
  8. ↑ ”TED: Ideas worth spreading”. TED Conferences, LLC. https://www.ted.com/#/. Läst 27 februari 2019. 
  9. ↑ ”Om festivalen”. Vetenskapsfestivalen. http://vetenskapsfestivalen.se/om-festivalen/. Läst 14 februari 2019. 
  10. ↑ Kärnfelt, Johan (2000). Mellan nytta och nöje: Ett bidrag till populärvetenskapens historia i Sverige. Göteborg 
  11. ↑ ”Ulf Ellervik: Var inte rädd att axla expertrollen”. http://skrivpopularvetenskapligt.se/ulf-ellervik-var-inte-radd-att-axla-expertrollen/. Läst 28 augusti 2018. 
  12. ↑ ”Nå ut med din forskning”. Göteborgs universitet. https://medarbetarportalen.gu.se/Communication/forskningskommunikation;jsessionid=2buh3lpj5jjox4z5c679r5k5?skipSSOCheck=true&referer=https%3A%2F%2Fwww.google.com%2F. Läst 23 september 2018. 
  13. ↑ ”Medel till forskningskommunikation för byråer och forskar”. Formas. http://www.formas.se/sv/Press-Nyheter/Nyheter/Medel-till-forskningskommunikation-for-byraer-och-forskare/. Läst 23 september 2018. 
  14. ↑ ”Ny doktorandkurs om forskningskommunikation”. Umeå universitet. https://www.aurora.umu.se/nyheter/2018/1/ny-doktorandkurs-om-forskningskommunikation-i-host/. Läst 23 september 2018. 
  15. ↑ ”Pi-priset - nytt pris för populärvetenskapligt författarskap”. https://www.kva.se/sv/pressrum/pressmeddelanden/pi-priset-nytt-pris-for-popularvetenskapligt-forfattarskap. Läst 28 augusti 2018. 
  16. ↑ Wahlbin, Clas; Wigren, Caroline (2007). Samverkan i det akademiska vardagslivet En undersökning av svenska forskare och lärares deltagande i och inställning till samverkan med det omgivande samhället. Nutek. sid. 16 
Hämtad från ”https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Populärvetenskap&oldid=5630”