|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Kunskapsutveckling: Skillnad mellan sidversioner
Ingen redigeringssammanfattning |
m (removed Category:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7) using HotCat) |
||
| (30 mellanliggande sidversioner av 2 användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
Med '''kunskapsutveckling''' | Med '''kunskapsutveckling''' avses den process som, bland annat genom samverkan och dialog, för mänsklighetens vetande framåt, både på individuell och samhällelig nivå. | ||
== Tillämpningar == | ==Tillämpningar== | ||
Kunskapsutveckling | Kunskapsutveckling pågår inom alla samhällssektorer men är samtidigt högskolans unika bidrag till samhället och grunden för dess verksamhet. Ordet används ibland synonymt med “forskning” men har en bredare betydelse. Snarare syftar det på den sammantagna process som det är högskolans uppdrag att leda och som enligt högskolelagen inkluderar både forskning, konstnärlig forskning och utvecklingsarbete samt utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund och på beprövad erfarenhet.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Högskolelagen, Kapitel 1, 2§|hämtdatum=|år=1993|utgivare=|sid=}}</ref> | ||
De europeiska universitetens gemensamma stadga, ''Magna Charta Univeritatum'', betonar att kunskapsutveckling befordras av frihet, att den inte kan förutses och att den skapar nya frågor och möjligheter.<ref>{{Webbref|url=http://www.magna-charta.org/|titel=Magna Charta Universitatum|hämtdatum=|utgivare=Observatory Magna Charta Universitatum|sid=}}</ref> Samtidigt har man i alla tider försökt systematisera och effektivisera kunskapsutvecklingen genom att hitta nya former för den. Ett exempel är de så kallade [[innovationssystem]] där högskolan ingår i nätverk tillsammans med privata och offentliga aktörer för att hitta kommersiell tillämpning av ny kunskap. Ett annat är de verktyg för [[ansvarsfull forskning]] som tagits fram inom ramen för EU:s ramprogram Horisont 2020 för att hantera de etiska dilemman som kunskapsutvecklingen oundvikligen ger upphov till.<ref>{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/programmes/horizon2020/en/h2020-section/responsible-research-innovation|titel=Responsible research & innovation|hämtdatum=2019-02-12|utgivare=Europeiska kommissionen|sid=}}</ref> | |||
I 2019 års Styr och resursutredning slår man fast att | I 2019 års ''Styr och resursutredning'' slår man fast att kunskapsutveckling är beroende av samverkan. Man föreslår därför en ny skrivning i Högskolelagen som betonar högskolans ansvar för kunskapsutvecklingen i relation till studenternas efterfrågan och arbetslivets och samhällets behov.<ref>{{Bokref|efternamn=Fredman|förnamn=Pam|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan|hämtdatum=|år=2019|utgivare=SOU 2019:6|sid=225}}</ref> | ||
== Referenslista == | == Engelsk motsvarighet == | ||
''knowledge development''; ''development of knowledge'' | |||
==Referenslista== | |||
<references /><br /> | <references /><br /> | ||
[[Kategori:Begrepp]] | |||
Nuvarande version från 2 april 2020 kl. 12.36
Med kunskapsutveckling avses den process som, bland annat genom samverkan och dialog, för mänsklighetens vetande framåt, både på individuell och samhällelig nivå.
Tillämpningar
Kunskapsutveckling pågår inom alla samhällssektorer men är samtidigt högskolans unika bidrag till samhället och grunden för dess verksamhet. Ordet används ibland synonymt med “forskning” men har en bredare betydelse. Snarare syftar det på den sammantagna process som det är högskolans uppdrag att leda och som enligt högskolelagen inkluderar både forskning, konstnärlig forskning och utvecklingsarbete samt utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund och på beprövad erfarenhet.[1]
De europeiska universitetens gemensamma stadga, Magna Charta Univeritatum, betonar att kunskapsutveckling befordras av frihet, att den inte kan förutses och att den skapar nya frågor och möjligheter.[2] Samtidigt har man i alla tider försökt systematisera och effektivisera kunskapsutvecklingen genom att hitta nya former för den. Ett exempel är de så kallade innovationssystem där högskolan ingår i nätverk tillsammans med privata och offentliga aktörer för att hitta kommersiell tillämpning av ny kunskap. Ett annat är de verktyg för ansvarsfull forskning som tagits fram inom ramen för EU:s ramprogram Horisont 2020 för att hantera de etiska dilemman som kunskapsutvecklingen oundvikligen ger upphov till.[3]
I 2019 års Styr och resursutredning slår man fast att kunskapsutveckling är beroende av samverkan. Man föreslår därför en ny skrivning i Högskolelagen som betonar högskolans ansvar för kunskapsutvecklingen i relation till studenternas efterfrågan och arbetslivets och samhällets behov.[4]
Engelsk motsvarighet
knowledge development; development of knowledge
Referenslista
- ↑ Högskolelagen, Kapitel 1, 2§. 1993
- ↑ ”Magna Charta Universitatum”. Observatory Magna Charta Universitatum. http://www.magna-charta.org/.
- ↑ ”Responsible research & innovation”. Europeiska kommissionen. https://ec.europa.eu/programmes/horizon2020/en/h2020-section/responsible-research-innovation. Läst 12 februari 2019.
- ↑ Fredman, Pam (2019). En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan. SOU 2019:6. sid. 225