|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Kunskapstillgång: Skillnad mellan sidversioner
m (removed Category:Klar för granskning - Innovation/nyttiggörande (AP6) using HotCat) |
Hjer8969 (diskussion | bidrag) (lagt till länkning till Immateriella rättigheter-sidan) |
||
| (5 mellanliggande sidversioner av 3 användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Kunskapstillgångar''' är en vid benämning på det kunnande som finns i lärosäten och organisationer, och en term för att benämna grunden för idé- och kunskapsbaserad samverkan. Utöver faktiska forskningsresultat avses kunskapstillgångar vara den kunskap som skapas i verksamheten och forskningsprocessen och som kan anses vara värdeskapande för andra parter. | '''Kunskapstillgångar''' är en vid benämning på det kunnande som finns i lärosäten och organisationer, och en term för att benämna grunden för idé- och kunskapsbaserad samverkan. Utöver faktiska forskningsresultat avses kunskapstillgångar vara den kunskap som skapas i verksamheten och forskningsprocessen och som kan anses vara värdeskapande för andra parter. Kunskapstillgångar är till exempel forskningsresultat i form av teoretiska ramverk, algoritmer, instruktioner, visualiseringar, mjukvaror och metoder. Ibland används begreppet "intellektuella tillgångar" parallellt med kunskapstillgångar. | ||
==Tillämpning== | ==Tillämpning== | ||
Begreppets efterled speglar en vidare syn på högskolors och universitets värden och möjliga utvecklingsmöjligheter. Kunskapstillgångar kan vara konkreta, strukturerade forskningsresultat i form av sökbara databaser, lösningar på problem, empiriska studiers slutsatser, instruktioner om tillvägagångssätt med mera.<ref>{{Bokref|efternamn=Petrusson|förnamn=Ulf|titel=Forskning och nytta|hämtdatum=|år=2015|utgivare=Tre Böcker Förlag|sid=297}}</ref> Det kan också vara forskningsresultat i form av ostrukturerad data, konstnärlig prestation eller ”tyst kunskap” till exempel i form av enskilda forskares och medarbetares djupa kunskap om metoder, processer eller förfarande. | Begreppets efterled speglar en vidare syn på högskolors och universitets värden och möjliga utvecklingsmöjligheter. Kunskapstillgångar kan vara konkreta, strukturerade forskningsresultat i form av sökbara databaser, lösningar på problem, empiriska studiers slutsatser, instruktioner om tillvägagångssätt med mera.<ref>{{Bokref|efternamn=Petrusson|förnamn=Ulf|titel=Forskning och nytta|hämtdatum=|år=2015|utgivare=Tre Böcker Förlag|sid=297|isbn=9789170297588}}</ref> Det kan också vara forskningsresultat i form av ostrukturerad data, konstnärlig prestation eller ”tyst kunskap” till exempel i form av enskilda forskares och medarbetares djupa kunskap om metoder, processer eller förfarande. | ||
I universitetens arbete med nyttiggörande är inventering av kunskapstillgångar centralt; universitet och högskolor kan se sitt lärosätes ackumulerade kunskap som tillgångar och därmed få en grund till vad som kan och bör nyttiggöras. Lärosätens arbete med identifiera och strukturera kunskapstillgångar är en förutsättning för nyttiggörande och spridning av kunskap. | I universitetens arbete med nyttiggörande är inventering av kunskapstillgångar centralt; universitet och högskolor kan se sitt lärosätes ackumulerade kunskap som tillgångar och därmed få en grund till vad som kan och bör nyttiggöras. Lärosätens arbete med identifiera och strukturera kunskapstillgångar är en förutsättning för nyttiggörande och spridning av kunskap. | ||
===Kunskapstillgångar och immateriella rättigheter=== | ===Kunskapstillgångar och immateriella rättigheter=== | ||
Att identifiera och strukturera kunskapstillgångar är också ett sätt att säkerställa att immateriella rättigheter kopplas till forskningsresultat och forskningsförfarande vid externfinansierad forskning. Innan ett forskningsprojekt, externfinansierat, inleds ska frågor om ägande och nyttjande regleras skriftligt <ref>SUHF (2016) [http://www.suhf.se/storage/ma/ec33c626b5744cfeb9d8d16054ba19a8/8e3e36acbd5e42f58d4b08f431b9afeb/pdf/18CE6C7634EAE82C35C3D4A8C0CF01A59862E884/Principer%20f%C3%B6r%20immaterialr%C3%A4ttslig%20hantering%20i%20forskningsavtal%20Rekommendationer%20REK%202016-3%20161019%20dnr%200067-16.pdf Principer för immaterialrättslig hantering i forskningsavtal] </ref> Till exempel ska så kallad bakgrundskunskap ( engelska ''Background Intellectual Property, Background IP'' ) identifieras och dokumenteras innan samverkan i forskning sker. Del av sådan bakgrundskunskap kan vara databaser eller programvara som tagits fram av universitetet och genom att identifiera det som kunskapstillgångar och därmed koppla immateriella rättigheter till det kan parter i forskningsprojektet reglera ägande och nyttjande under och efter forskningsprojektets genomförande. | Att identifiera och strukturera kunskapstillgångar är också ett sätt att säkerställa att [[immateriella rättigheter]] kopplas till forskningsresultat och forskningsförfarande vid externfinansierad forskning. Innan ett forskningsprojekt, externfinansierat, inleds ska frågor om ägande och nyttjande regleras skriftligt <ref>SUHF (2016) [http://www.suhf.se/storage/ma/ec33c626b5744cfeb9d8d16054ba19a8/8e3e36acbd5e42f58d4b08f431b9afeb/pdf/18CE6C7634EAE82C35C3D4A8C0CF01A59862E884/Principer%20f%C3%B6r%20immaterialr%C3%A4ttslig%20hantering%20i%20forskningsavtal%20Rekommendationer%20REK%202016-3%20161019%20dnr%200067-16.pdf Principer för immaterialrättslig hantering i forskningsavtal] </ref> Till exempel ska så kallad bakgrundskunskap ( engelska ''Background Intellectual Property, Background IP'' ) identifieras och dokumenteras innan samverkan i forskning sker. Del av sådan bakgrundskunskap kan vara databaser eller programvara som tagits fram av universitetet och genom att identifiera det som kunskapstillgångar och därmed koppla immateriella rättigheter till det kan parter i forskningsprojektet reglera ägande och nyttjande under och efter forskningsprojektets genomförande. | ||
==Engelsk översättning== | ==Engelsk översättning== | ||
Intellectual capital, Knowledge assets | Intellectual capital, Knowledge assets | ||
[[Kategori:Begrepp]] | [[Kategori:Begrepp]] | ||
[[Kategori:Grundläggande samverkansbegrepp]] | |||
[[Kategori:Innovationsbegrepp]] | |||
[[Kategori:SKÖN]] | |||
<references /> | <references /> | ||
==Externa länkar== | ==Externa länkar== | ||
Nuvarande version från 26 juni 2020 kl. 10.47
Kunskapstillgångar är en vid benämning på det kunnande som finns i lärosäten och organisationer, och en term för att benämna grunden för idé- och kunskapsbaserad samverkan. Utöver faktiska forskningsresultat avses kunskapstillgångar vara den kunskap som skapas i verksamheten och forskningsprocessen och som kan anses vara värdeskapande för andra parter. Kunskapstillgångar är till exempel forskningsresultat i form av teoretiska ramverk, algoritmer, instruktioner, visualiseringar, mjukvaror och metoder. Ibland används begreppet "intellektuella tillgångar" parallellt med kunskapstillgångar.
Tillämpning
Begreppets efterled speglar en vidare syn på högskolors och universitets värden och möjliga utvecklingsmöjligheter. Kunskapstillgångar kan vara konkreta, strukturerade forskningsresultat i form av sökbara databaser, lösningar på problem, empiriska studiers slutsatser, instruktioner om tillvägagångssätt med mera.[1] Det kan också vara forskningsresultat i form av ostrukturerad data, konstnärlig prestation eller ”tyst kunskap” till exempel i form av enskilda forskares och medarbetares djupa kunskap om metoder, processer eller förfarande.
I universitetens arbete med nyttiggörande är inventering av kunskapstillgångar centralt; universitet och högskolor kan se sitt lärosätes ackumulerade kunskap som tillgångar och därmed få en grund till vad som kan och bör nyttiggöras. Lärosätens arbete med identifiera och strukturera kunskapstillgångar är en förutsättning för nyttiggörande och spridning av kunskap.
Kunskapstillgångar och immateriella rättigheter
Att identifiera och strukturera kunskapstillgångar är också ett sätt att säkerställa att immateriella rättigheter kopplas till forskningsresultat och forskningsförfarande vid externfinansierad forskning. Innan ett forskningsprojekt, externfinansierat, inleds ska frågor om ägande och nyttjande regleras skriftligt [2] Till exempel ska så kallad bakgrundskunskap ( engelska Background Intellectual Property, Background IP ) identifieras och dokumenteras innan samverkan i forskning sker. Del av sådan bakgrundskunskap kan vara databaser eller programvara som tagits fram av universitetet och genom att identifiera det som kunskapstillgångar och därmed koppla immateriella rättigheter till det kan parter i forskningsprojektet reglera ägande och nyttjande under och efter forskningsprojektets genomförande.
Engelsk översättning
Intellectual capital, Knowledge assets
- ↑ Petrusson, Ulf (2015). Forskning och nytta. Tre Böcker Förlag. sid. 297. ISBN 9789170297588
- ↑ SUHF (2016) Principer för immaterialrättslig hantering i forskningsavtal