|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Praktikfall: Skillnad mellan sidversioner
(Lagt till underrubriker och rubriken externa länkar med tips på fortsatt läsning.) |
m (removed Category:Utbildningssamverkan (AP4); added Category:Utbildningssamverkan using HotCat) |
||
| (2 mellanliggande sidversioner av en annan användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
Ett praktikfall, ett så kallat case, är ett realistiskt problem kopplat till en specifik yrkesverksamhet och som används i utbildningen vid ett universitet eller på en högskola. | Ett '''praktikfall''', ett så kallat ''case'', är ett realistiskt problem kopplat till en specifik yrkesverksamhet och som används i utbildningen vid ett universitet eller på en högskola. | ||
==Tillämpning== | ==Tillämpning== | ||
{{Textursprung|källa=https://sv.wikipedia.org/wiki/Casemetodik}} | {{Textursprung|källa=https://sv.wikipedia.org/wiki/Casemetodik}} | ||
| Rad 15: | Rad 15: | ||
Casemetodik utvecklades ursprungligen vid Harvard Business School och benäms The Harvard Case Method<ref>{{Webbref|url=https://www.hbs.edu/mba/academic-experience/Pages/the-hbs-case-method.aspx|titel=The HBS Case Method|hämtdatum=16 april 2019|utgivare=The Harvard Business School|sid=}}</ref><ref>{{Bokref|författare=Kjellén, Bengt, Lundberg, Konrad och Myrman, Yngve|titel=Att undervisa med casemetoden : En handbok om att undervisa och att skriva|url=https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/18160/1/gupea_2077_18160_1.pdf|år=|utgivare=Rådet för högre utbildning}}</ref>, och används i modifierade varianter inom högre utbildning runt om i världen och inom vissa organisationer byggs hela biblioteket upp med olika fall som kan användas i undervisningen, se till exempel Sustainability Case Library uppbyggt av Centre for Environment and Development Studies (CEMUS)<ref>{{Webbref|url=http://www.cemus.uu.se/sustainability-case-library/|titel=Sustainability Case Library|hämtdatum=16 april 2019|utgivare=The Centre for Environment and Development Studies (CEMUS)|sid=}}</ref>. | Casemetodik utvecklades ursprungligen vid Harvard Business School och benäms The Harvard Case Method<ref>{{Webbref|url=https://www.hbs.edu/mba/academic-experience/Pages/the-hbs-case-method.aspx|titel=The HBS Case Method|hämtdatum=16 april 2019|utgivare=The Harvard Business School|sid=}}</ref><ref>{{Bokref|författare=Kjellén, Bengt, Lundberg, Konrad och Myrman, Yngve|titel=Att undervisa med casemetoden : En handbok om att undervisa och att skriva|url=https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/18160/1/gupea_2077_18160_1.pdf|år=|utgivare=Rådet för högre utbildning}}</ref>, och används i modifierade varianter inom högre utbildning runt om i världen och inom vissa organisationer byggs hela biblioteket upp med olika fall som kan användas i undervisningen, se till exempel Sustainability Case Library uppbyggt av Centre for Environment and Development Studies (CEMUS)<ref>{{Webbref|url=http://www.cemus.uu.se/sustainability-case-library/|titel=Sustainability Case Library|hämtdatum=16 april 2019|utgivare=The Centre for Environment and Development Studies (CEMUS)|sid=}}</ref>. | ||
==Motsvarighet i engelskan== | ==Motsvarighet i engelskan== | ||
Den engelska motsvarigheten är | Den engelska motsvarigheten är '''case'''. För fallundervisningen används '''case study method''' och för casemetodik '''case method'''. | ||
==Referenser== | ==Referenser== | ||
<references /> | <references /> | ||
== Externa länkar == | ==Externa länkar== | ||
Nordquist, Jonas och Johansson, Linda (2009) [https://ki.se/media/7/download Att undervisa med case i utbildningar inom hälso- och sjukvården: Om främjande av autentiskt interaktivt lärande, interprofessionalism och organisatoriskt lärande]. Stockholm: Medical Case Centre (KI) | Nordquist, Jonas och Johansson, Linda (2009) [https://ki.se/media/7/download ''Att undervisa med case i utbildningar inom hälso- och sjukvården: Om främjande av autentiskt interaktivt lärande, interprofessionalism och organisatoriskt lärande'']. Stockholm: Medical Case Centre (KI) | ||
[http:// | [http://prd-ioa-casemaker.cloudapp.net/ Create and Analyse Cases online : Work easily, creatively and innovatively on the same case] (HTML) European Commission. Läst 18 februari 2020. | ||
Nordquist, Jonas, Sundberg, Kristina och Johansson, Linda (2011) ''[http://libris.kb.se/bib/12134451 Case - verktyg för professionslärande].'' Stockholm: Liber | Nordquist, Jonas, Sundberg, Kristina och Johansson, Linda (2011) ''[http://libris.kb.se/bib/12134451 Case - verktyg för professionslärande].'' Stockholm: Liber | ||
Pihlgren, Ann S. (red.) ''[http://libris.kb.se/bib/nxfnq27wlds5kk7q Casemetodik för lärare : att överbrygga klyftan mellan teori och praktik]''. Lund: Studentlitteratur. | Pihlgren, Ann S. (red.) ''[http://libris.kb.se/bib/nxfnq27wlds5kk7q Casemetodik för lärare : att överbrygga klyftan mellan teori och praktik]''. Lund: Studentlitteratur. | ||
[[Kategori:Utbildningssamverkan | [[Kategori:Utbildningssamverkan]] | ||
[[Kategori:Begrepp]] | [[Kategori:Begrepp]] | ||
Nuvarande version från 12 maj 2020 kl. 10.56
Ett praktikfall, ett så kallat case, är ett realistiskt problem kopplat till en specifik yrkesverksamhet och som används i utbildningen vid ett universitet eller på en högskola.
Tillämpning
- Den här texten är helt eller delvis baserad på material från [[1]]
Ett praktikfall kan användas inom två olika typer av undervisningsformer, fallundervisning samt casemetodik[1]. Den gemensamma nämnaren för båda undervisningsformerna är just själva praktikfallet är utformat med utgångspunkt i den yrkesverksamhet som studenterna förbereds för[1][2], studenten ställs inför ett konkreta situationer som ska lösas[3]. Inom samverkan kan därför samverkansparter tillsammans med lärare utforma specifika fall som relaterar till den egna verksamheten och därmed få ny kunskap om hur ett problem eller en frågeställning kan lösas eller besvaras.
Skillnaderna mellan de två undervisningsformerna är dels omfattningen av det praktikfall som behandlas, dels om den eller de som ställs inför ett fall beskrivs eller inte beskrivs i underlaget till praktikfallet, det vill säga är en utomstående aktör eller en aktör som ingår i det specifika fallet.
Fallundervisning
Inom fallundervisning utgör studenten en aktör som ställs inför ett problem som ska lösas, till exempel att diagnosticera en patient baserat på i fallet beskrivna symptom. Studenten är då en aktör som i sig inte beskrivs i själva fallet, utan ska utifrån sin yrkesroll, baserat på kunskaper från utbildningen komma fram till en diagnos och rekommendera en vårdinsats.
Casemetodik
Inom casemetodik utgör studenten också en aktör som ställs inför ett problem, men nu är dess roll även beskriven i själva fallbeskrivningen. Aktören kan tillskrivas olika förutsättningar och färdigheter. Ett praktikfall är inom casemetodik kan var korta och långa, omfatta mindre eller större mängd material samt pågå under kortare eller längre tid. Denna typ av pratikfall ska engagera och bygga på att studenten ställs inför komplexa problem, där de ska analysera, diskutera och argumentera för bättre eller sämre lösningsalternativ och ta professionella, kunskapsbaserade beslut[2][4][5].
Casemetodik utvecklades ursprungligen vid Harvard Business School och benäms The Harvard Case Method[6][7], och används i modifierade varianter inom högre utbildning runt om i världen och inom vissa organisationer byggs hela biblioteket upp med olika fall som kan användas i undervisningen, se till exempel Sustainability Case Library uppbyggt av Centre for Environment and Development Studies (CEMUS)[8].
Motsvarighet i engelskan
Den engelska motsvarigheten är case. För fallundervisningen används case study method och för casemetodik case method.
Referenser
- ↑ 1,0 1,1 Wikipedia - uppslagsord Casemetodik. Wikimedia. Läst 16 april 2019.
- ↑ 2,0 2,1 ”Casemetodik (The Harvard Case Method)”. Medicinska fakulteten, Lunds universitet. https://www.med.lu.se/intramed/forska_utbilda/stoed_till_utbildning/pedagogisk_utveckling_utbildning_medcul/aktivt_laerande/case. Läst 16 april 2019.
- ↑ Undervisning och lärande med case: en guide för läraren. Uppsala Centre for Sustainable Development (CSD). 2013. http://www.web.cemus.se/wp-content/uploads/2015/03/SUSTAINABILITY-CASE-LIBRARY-lararhandledning.pdf. Läst 16 april 2019
- ↑ ”Vad är Case-metodik?”. Uppsala universitet. https://mp.uu.se/web/info/undervisa/pedagogisk-utveckling/pedagogiska-metoder/case. Läst 16 april 2019.
- ↑ ”Casemetodik”. Högskolan i Gävle. https://www.hig.se/Ext/Sv/Biblioteket/Learning-Center/Pedagogiska-verktyg/Casemetodik.html. Läst 16 april 2019.
- ↑ ”The HBS Case Method”. The Harvard Business School. https://www.hbs.edu/mba/academic-experience/Pages/the-hbs-case-method.aspx. Läst 16 april 2019.
- ↑ Kjellén, Bengt, Lundberg, Konrad och Myrman, Yngve. Att undervisa med casemetoden : En handbok om att undervisa och att skriva. Rådet för högre utbildning. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/18160/1/gupea_2077_18160_1.pdf
- ↑ ”Sustainability Case Library”. The Centre for Environment and Development Studies (CEMUS). http://www.cemus.uu.se/sustainability-case-library/. Läst 16 april 2019.
Externa länkar
Nordquist, Jonas och Johansson, Linda (2009) Att undervisa med case i utbildningar inom hälso- och sjukvården: Om främjande av autentiskt interaktivt lärande, interprofessionalism och organisatoriskt lärande. Stockholm: Medical Case Centre (KI)
Create and Analyse Cases online : Work easily, creatively and innovatively on the same case (HTML) European Commission. Läst 18 februari 2020.
Nordquist, Jonas, Sundberg, Kristina och Johansson, Linda (2011) Case - verktyg för professionslärande. Stockholm: Liber
Pihlgren, Ann S. (red.) Casemetodik för lärare : att överbrygga klyftan mellan teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.