|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Kvalitet: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning |
Kajthy (diskussion | bidrag) m (Infogat referens) |
||
| (15 mellanliggande sidversioner av 3 användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Kvalitet''' är en beskaffenhet eller egenskap som kan användas som kategoriserings- eller indelningsgrund. Taget för sig betecknar ordet vanligen någon form av fulländad eller framstående egenskap.<ref name=":0" /> | '''Kvalitet''' är en beskaffenhet eller egenskap som kan användas som kategoriserings- eller indelningsgrund. Taget för sig betecknar ordet vanligen någon form av fulländad eller framstående egenskap.<ref name=":0">{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Svenska akademins ordbok, Spalt K 3320 band 15|url=http://www.saob.se/artikel/?unik=K_3133-0393.q3Wo|år=1938|utgivare=Svenska akademin}}</ref> Kvalitet inom högre utbildning beskrivs vanligen i termer av ''effektivitet'' och ''ändamålsenlighet''. | ||
==Tillämpningar== | ==Tillämpningar== | ||
Forskning om kvalitet i högre utbildning brukar utgå från en typologisk indelning i fem olika kvalitetsaspekter som gjordes i början av 1990-talet: | |||
Forskning om kvalitet i högre utbildning brukar utgå från en typologisk indelning i | |||
*Quality as ''exceptional'' – kvalitet som det ''enastående'' och ''unika'' | *Quality as ''exceptional'' – kvalitet som det ''enastående'' och ''unika'' | ||
*Quality as ''perfection'' (or consistency) – kvalitet som ''perfektion'' eller som håller en viss ''standard'' | *Quality as ''perfection'' (or consistency) – kvalitet som ''perfektion'' eller som håller en viss ''standard'' | ||
*Quality as ''fitness for'' ''purpose'' – kvalitet som ''ändamålsenlighet'' eller ''relevans'' | *Quality as ''fitness for'' ''purpose'' – kvalitet som ''ändamålsenlighet'' eller ''relevans'' | ||
*Quality as ''value'' ''for money'' – kvalitet som ''valuta för pengarna'' | *Quality as ''value'' ''for money'' – kvalitet som ''valuta för pengarna'' | ||
*Quality as ''transformative'' – kvalitet som | *Quality as ''transformative'' – kvalitet som det som driver ''förändring'' och ''utveckling.''<ref>{{Tidskriftsref|författare=Harvey, L. & Green, D.|rubrik=Defining Quality|år=1993|tidskrift=Assessment & Evaluation in Higher Education, 18(1)|utgivare=|sid=9-34}}</ref> | ||
I en litteraturöversikt från 2015 har man har gjort en utvidgad definition av de olika kvalitetsaspekterna. Konsistensperspektivet finns nu inte längre med och den ekonomisk aspekten har omformulerats till ''redovisningsskyldighet'': | I en litteraturöversikt från 2015 har man har gjort en utvidgad definition av de olika kvalitetsaspekterna. Konsistensperspektivet finns nu inte längre med och den ekonomisk aspekten har omformulerats till ''redovisningsskyldighet'': | ||
| Rad 22: | Rad 15: | ||
*''Purposeful'': Institutional products and services conform to a stated mission/vision or a set of specifications, requirements, or standards, including those defined by accrediting and/or regulatory bodies. | *''Purposeful'': Institutional products and services conform to a stated mission/vision or a set of specifications, requirements, or standards, including those defined by accrediting and/or regulatory bodies. | ||
*''Accountable'': Institutions are accountable to stakeholders for the optimal use of resources and the delivery of accurate educational products and services with zero defects. | *''Accountable'': Institutions are accountable to stakeholders for the optimal use of resources and the delivery of accurate educational products and services with zero defects. | ||
*''Transformative'': Institutional products and services effect positive change in student learning (affective, cognitive, and psychomotor domains) and personal and professional potential. <ref>{{Tidskriftsref|författare=Schindler, L., Puls-Elvidge, S., Welzant, H., & Crawford, L.|rubrik= | *''Transformative'': Institutional products and services effect positive change in student learning (affective, cognitive, and psychomotor domains) and personal and professional potential. <ref>{{Tidskriftsref|författare=Schindler, L., Puls-Elvidge, S., Welzant, H., & Crawford, L.|rubrik=Definitions of quality in higher education: A synthesis of the literature.|år=2015|tidskrift=Higher Learning Research Communications, 5(3), 3-13|utgivare=}}</ref> | ||
På europeisk nivå har man slagit fast att akademisk verksamhet av hög kvalitet är den som präglas av effektivitet och ändamålsenlighet och att det är dessa aspekter som bör utvärderas inom det gemensamma europeiska [[Kvalitetssäkringssystem|kvalitetssäkringssystemet]]. Kvalitet anses huvudsakligen vara resultatet av interaktionen mellan lärare, studenter och lärosätets lärandemiljö. Med tanke på att verksamhetens olika intressenter dessutom har olika syn på vad som är mest [[Relevans|relevant]] har man enats om att kvalitetssäkringen går ut på att säkerställa en lärandemiljö där ''innehåll'', ''lärandemöjligheter'' (lärarkompetens) och ''infrastruktur'' är ändamålsenliga för att: | |||
Demokratifrågor | 1) förbereda studenterna för ett aktivt medborgarskap, | ||
2) förbereda för ett framtida yrkesliv (till exempel bidra till anställningsbarhet) , | |||
3) bidra till personlig utveckling, | |||
4) skapa en bred och avancerad kunskapsbas, | |||
5) stimulera forskning och innovation. | |||
Demokratifrågor behandlas emellanåt också som del av kvalitetsfrågan. Aspekter som ''jämställdhet'', ''mångfald'' och ''tillgänglighet'' värderas numera löpande inom de flesta lärosäten i både Norge och Sverige. Sedan tillkomsten av FN:s ''Agenda 2030'' och de Globala målen för en hållbar samhällsutveckling har ''hållbarhet'' också blivit en viktig aspekt vid bedömningen av kvalitet i undervisning och forskning. Sveriges universitets och högskolors förbund (SUHF) anser emellertid att politiska mål av detta slag bör följas upp separat, utanför lärosätenas ordinarie kvalitetssystem.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Gemensamt ramverk för lärosätenas kvalitets-säkring och kvalitetsutveckling av forskning|url=https://suhf.se/app/uploads/2019/07/SUHF-Ramverk-forskning-Framework-Research-2019-REV.pdf|år=2019|utgivare=SUHF}}</ref> | |||
===Kvalitetssäkring=== | ===Kvalitetssäkring=== | ||
Kvalitetssäkring ökar tilltron till den högre utbildningen och alla lärosäten bör därför ha ett effektivt internt | Kvalitetssäkring ökar tilltron till den högre utbildningen och alla lärosäten bör därför ha ett effektivt internt kvalitetssystem som kontrolleras av externa kvalitetssäkringsorgan, menar EU-kommissionen. För att säkra kvaliteten på den högre utbildningen finns gemensamma regler för europeiska, nationella och institutionella kvalitetssystem i de standarder och riktlinjer för kvalitetssäkring som tagits fram inom det europeiska området för högre utbildning.<ref>{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/education/policies/higher-education/effective-and-efficient-higher-education_sv|titel=Effektiv och ändamålsenlig högre utbildning. Den högre utbildningen ska styras och finansieras på ett effektivt och ändamålsenligt sätt och främja kvalitetstänkande|hämtdatum=2020-02-28|utgivare=Europeiska kommissionen|sid=}}</ref> | ||
Universitetskanslerämbetet (UKÄ) är en myndighet som i Sverige har till uppgift att granska högskolans hela verksamhet. Efter att tidigare enbart ha ägnat sig år att utvärdera separata forskningsområden och utbildningar har myndigheten fått ett kompletterande uppdrag att granska lärosätenas kvalitetssäkringsarbete. Sedan 2015 består UKÄ:s arbete av fyra komponenter:<ref>{{Webbref|url=https://www.uka.se/kvalitetssakring--examenstillstand/sa-har-granskar-vi-hogre-utbildning.html|titel=Så här granskar vi högre utbildning|hämtdatum=12 augusti 2022|utgivare=UKÄ|sid=}}</ref> | |||
Universitetskanslerämbetet (UKÄ) är en myndighet som i Sverige har till uppgift att granska högskolans hela verksamhet. Efter att tidigare enbart ha ägnat sig år att utvärdera separata forskningsområden och utbildningar har myndigheten fått ett kompletterande uppdrag att granska lärosätenas kvalitetssäkringsarbete. Sedan 2015 består UKÄ:s arbete av fyra komponenter: | |||
*examenstillståndsprövning, | *examenstillståndsprövning, | ||
*granskning av lärosätens kvalitetssäkringsarbete, | *granskning av lärosätens kvalitetssäkringsarbete, | ||
*utbildningsutvärdering, | *utbildningsutvärdering, | ||
*tematiska utvärderingar. | *tematiska utvärderingar. | ||
Medan lärosätena upprättar rutiner för att granska och säkra kvaliteten i den egna verksamheten är det | Medan lärosätena upprättar rutiner för att granska och säkra kvaliteten i den egna verksamheten är det UKÄ:s uppgift att genom ett nationellt kvalitetssäkringssystem granska lärosätenas kvalitetsarbete. Som stöd för detta arbete rekommenderar UKÄ den standard för kvalitetssäkring som tagits fram inom Bolognaprocessen: ''Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area'' (ESG). ESG syftar bland annat till att säkra att lärosätena har en policy som stödjer att externa intressenter är involverade i kvalitetssäkringen och ges möjlighet att kommunicera sina respektive relevansvärderingar. | ||
==Referenser== | ==Referenser== | ||
<references /> | <references /> | ||
[[Kategori:Begrepp]] | |||
[[Kategori:SKÖN]] | |||
Nuvarande version från 12 augusti 2022 kl. 09.21
Kvalitet är en beskaffenhet eller egenskap som kan användas som kategoriserings- eller indelningsgrund. Taget för sig betecknar ordet vanligen någon form av fulländad eller framstående egenskap.[1] Kvalitet inom högre utbildning beskrivs vanligen i termer av effektivitet och ändamålsenlighet.
Tillämpningar
Forskning om kvalitet i högre utbildning brukar utgå från en typologisk indelning i fem olika kvalitetsaspekter som gjordes i början av 1990-talet:
- Quality as exceptional – kvalitet som det enastående och unika
- Quality as perfection (or consistency) – kvalitet som perfektion eller som håller en viss standard
- Quality as fitness for purpose – kvalitet som ändamålsenlighet eller relevans
- Quality as value for money – kvalitet som valuta för pengarna
- Quality as transformative – kvalitet som det som driver förändring och utveckling.[2]
I en litteraturöversikt från 2015 har man har gjort en utvidgad definition av de olika kvalitetsaspekterna. Konsistensperspektivet finns nu inte längre med och den ekonomisk aspekten har omformulerats till redovisningsskyldighet:
- Exceptional: Institutional products and services achieve distinction and exclusivity through the fulfilment of high standards.
- Purposeful: Institutional products and services conform to a stated mission/vision or a set of specifications, requirements, or standards, including those defined by accrediting and/or regulatory bodies.
- Accountable: Institutions are accountable to stakeholders for the optimal use of resources and the delivery of accurate educational products and services with zero defects.
- Transformative: Institutional products and services effect positive change in student learning (affective, cognitive, and psychomotor domains) and personal and professional potential. [3]
På europeisk nivå har man slagit fast att akademisk verksamhet av hög kvalitet är den som präglas av effektivitet och ändamålsenlighet och att det är dessa aspekter som bör utvärderas inom det gemensamma europeiska kvalitetssäkringssystemet. Kvalitet anses huvudsakligen vara resultatet av interaktionen mellan lärare, studenter och lärosätets lärandemiljö. Med tanke på att verksamhetens olika intressenter dessutom har olika syn på vad som är mest relevant har man enats om att kvalitetssäkringen går ut på att säkerställa en lärandemiljö där innehåll, lärandemöjligheter (lärarkompetens) och infrastruktur är ändamålsenliga för att:
1) förbereda studenterna för ett aktivt medborgarskap,
2) förbereda för ett framtida yrkesliv (till exempel bidra till anställningsbarhet) ,
3) bidra till personlig utveckling,
4) skapa en bred och avancerad kunskapsbas,
5) stimulera forskning och innovation.
Demokratifrågor behandlas emellanåt också som del av kvalitetsfrågan. Aspekter som jämställdhet, mångfald och tillgänglighet värderas numera löpande inom de flesta lärosäten i både Norge och Sverige. Sedan tillkomsten av FN:s Agenda 2030 och de Globala målen för en hållbar samhällsutveckling har hållbarhet också blivit en viktig aspekt vid bedömningen av kvalitet i undervisning och forskning. Sveriges universitets och högskolors förbund (SUHF) anser emellertid att politiska mål av detta slag bör följas upp separat, utanför lärosätenas ordinarie kvalitetssystem.[4]
Kvalitetssäkring
Kvalitetssäkring ökar tilltron till den högre utbildningen och alla lärosäten bör därför ha ett effektivt internt kvalitetssystem som kontrolleras av externa kvalitetssäkringsorgan, menar EU-kommissionen. För att säkra kvaliteten på den högre utbildningen finns gemensamma regler för europeiska, nationella och institutionella kvalitetssystem i de standarder och riktlinjer för kvalitetssäkring som tagits fram inom det europeiska området för högre utbildning.[5]
Universitetskanslerämbetet (UKÄ) är en myndighet som i Sverige har till uppgift att granska högskolans hela verksamhet. Efter att tidigare enbart ha ägnat sig år att utvärdera separata forskningsområden och utbildningar har myndigheten fått ett kompletterande uppdrag att granska lärosätenas kvalitetssäkringsarbete. Sedan 2015 består UKÄ:s arbete av fyra komponenter:[6]
- examenstillståndsprövning,
- granskning av lärosätens kvalitetssäkringsarbete,
- utbildningsutvärdering,
- tematiska utvärderingar.
Medan lärosätena upprättar rutiner för att granska och säkra kvaliteten i den egna verksamheten är det UKÄ:s uppgift att genom ett nationellt kvalitetssäkringssystem granska lärosätenas kvalitetsarbete. Som stöd för detta arbete rekommenderar UKÄ den standard för kvalitetssäkring som tagits fram inom Bolognaprocessen: Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area (ESG). ESG syftar bland annat till att säkra att lärosätena har en policy som stödjer att externa intressenter är involverade i kvalitetssäkringen och ges möjlighet att kommunicera sina respektive relevansvärderingar.
Referenser
- ↑ Svenska akademins ordbok, Spalt K 3320 band 15. Svenska akademin. 1938. http://www.saob.se/artikel/?unik=K_3133-0393.q3Wo
- ↑ Harvey, L. & Green, D. (1993). ”Defining Quality”. Assessment & Evaluation in Higher Education, 18(1): sid. 9-34.
- ↑ Schindler, L., Puls-Elvidge, S., Welzant, H., & Crawford, L. (2015). ”Definitions of quality in higher education: A synthesis of the literature.”. Higher Learning Research Communications, 5(3), 3-13.
- ↑ Gemensamt ramverk för lärosätenas kvalitets-säkring och kvalitetsutveckling av forskning. SUHF. 2019. https://suhf.se/app/uploads/2019/07/SUHF-Ramverk-forskning-Framework-Research-2019-REV.pdf
- ↑ ”Effektiv och ändamålsenlig högre utbildning. Den högre utbildningen ska styras och finansieras på ett effektivt och ändamålsenligt sätt och främja kvalitetstänkande”. Europeiska kommissionen. https://ec.europa.eu/education/policies/higher-education/effective-and-efficient-higher-education_sv. Läst 28 februari 2020.
- ↑ ”Så här granskar vi högre utbildning”. UKÄ. https://www.uka.se/kvalitetssakring--examenstillstand/sa-har-granskar-vi-hogre-utbildning.html. Läst 12 augusti 2022.