|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Användare:Karin Grelz (SU)/sandlåda: Skillnad mellan sidversioner
(→Samverkansformer: gamla centrala) |
|||
| (4 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
==Möte 2/4 2020== | |||
Agenda: | |||
1) Varför grundläggande begrepp? | |||
"Vitsen med att ha grundläggande begrepp är att vi ska ta ett större gemensamt ansvar för dem och dessutom anstränga oss extra för att förankra definitionerna inom övriga K3." | |||
Stämmer det? Om så - vad bör tilläggas? | |||
2) Genomgång av: | |||
[[avnämare]] (Rossi) | |||
[[intressent]] (Rossi) | |||
[[genomslag]] (Fia) | |||
[[samhällspåverkan]] (Hjalmar – kollega på SU) | |||
I mån av tid: | |||
[[samhällsutmaningar]] (Karin G – men jag undrar om inte Karin M erbjudit sig att fortsätta) | |||
[[samskapande]] (Karin MB) | |||
[[tillgängliggöra]] (Rossi) | |||
[[värdeskapande]] (bara hänvisa till nyttiggörande?) | |||
[[öppen vetenskap]] (Pål och Jens) | |||
==Möte 20/2 2020== | |||
'''Grundläggande''' | |||
[[avnämare]] | |||
[[genomslag]] | |||
[[intressent]] | |||
[[kunskapstillgångar]] | |||
[[nyttiggörande]] | |||
[[samhällspåverkan]] | |||
[[samhällsutmaningar]] | |||
[[samverkan]] | |||
[[samverkansuppgiften]] | |||
[[samskapande]] | |||
[[tillgängliggöra]] | |||
[[värdeskapande]] | |||
'''''[[Kunskapsutveckling]]''''' | |||
- Ska begr öht vara med i wikin? Ja (med ett par reservationer..), men inte grundläggande. | |||
- Förslag på att lägga till: Något om kunskapens ”industrialisering”; optimering gm ”benchmarking”. | |||
- Te en extra titt på aktuell användning. OECD-rapporter? | |||
- (Tanke i efterhand: hur ordet tolkas beror på vilken förståelse man har av ''båda'' leden, dvs hur man ser på ''kunskap'' och hur man ser på ''utveckling''. KG) | |||
'''''[[Kunskapsöverföring]]''''' | |||
- Flytta ned andra halvan av sista meningen i den grundläggande definitionen till Tillämpningar. | |||
- Byt ut ''kommersialisering'' mot ''nyttiggörande'' i den andra meningen. | |||
- Definiera begr i förhållande till ''lärande'' (+ ''mottagarkompetens''!) | |||
- Förtydliga att begr ofta används specifikt för överföring av kunskap som ''strategisk resurs'' (jfr praktisk kunskap och lärande organisationer) | |||
'''''[[Kunskapsväxling]]''''' | |||
- Inga synpunkter på def. | |||
- Diskuterade det engelska begreppet ''knowledge transfer'' – som ibland förekommer i svenskspråkiga sammanhang men som UHR ''inte'' rekommenderar att man använder. Konstaterade att UHR anger både ''kunskapsväxling'' och ''kunskapsöverföring'' som översättning. Beslöt att ''inte'' lägga in ''knowledge transfer'' för omdirigering i wikin utan istället lyfta översättningsfrågan i artiklarna. För övrigt är det ett intressant exempel på ett begrepp som tydliggör skillnaderna mellan den engelska och svenska kontexten (jfr ''nyttiggörande'' som har flera engelska motsvarigheter). Ev ngt att ta upp vid en kommande workshop med t.ex. Sveriges unga akademi, som just nu har ett projekt kring internationella forskares förståelse för och förankring i det svenska samhälls- och utbildningssystemet. | |||
'''''[[Kunskapstillgång]]''''' /- [[Kunskapstillgångar|'''''ar''''']] | |||
- Ett grundläggande begrepp! | |||
- Sista delen av den inledande definitionen kan flyttas ned. | |||
- Avgränsning mot ''forskningsinfrastruktur''? | |||
- Ev input från IMP-projektet? | |||
'''''Omgivande samhälle''''' | |||
- Nedröstat som grundläggande begrepp även om alla var mkt nöjda med def. | |||
- Stryk: ”framför allt av UoH själva”. | |||
'''''Civilsamhälle''''' | |||
- Inget grundläggande begr (togs upp för att diskutera avgränsning mot ''omgivande samhälle'') | |||
- Stärk beskrivningen av hur det används idag och lyft ner resten i historiken. Korta något? | |||
- Noterade att kärt barn har många namn: tredje sektorn, social ekonomi, gräsrotsrörelser, medborgarsammanslutningar – lite beroende på vilka grupper som avses (men ingen uppmaning till åtgärd – alla var mkt nöjda med def) | |||
- Kan det vara problematiskt när enskilda individer/medborgare är avnämare, dvs inte som del av ett kollektiv? De tycks kunna räknas till både ''privat sektor'' och ''civilsamhälle,'' beroende på hur definitionen skrivs. (Viktigt t.ex. när man talar om ''social innovation'' – min reflexion. KG) | |||
Förslag: vi skapar sidan '''''samhällssektor/er''''' och beskriver de indelningar och benämningar som är vanligast. | |||
==Möte 7/2 2020 - beslut== | |||
'''Grundläggande''' | |||
[[avnämare]] | |||
[[genomslag]] | |||
[[intressent]] | |||
[[nyttiggörande]] | |||
[[samhällspåverkan]] | |||
[[samhällsutmaningar]] | |||
[[samverkan]] | |||
[[samverkansuppgiften]] | |||
[[samskapande]] | |||
[[tillgängliggöra]] | |||
[[värdeskapande]] | |||
'''Vi satte frågetecken kring:''' | |||
[[kunskapsutveckling]] | |||
[[kunskapsöverföring]] | |||
'''Och vi strök:''' | |||
[[civilsamhälle]] | |||
hållbar samhällsutveckling | |||
[[omgivande samhälle]] | |||
<br /> | |||
==Grundläggande begrepp - förslag inför mötet 7/2 2020== | |||
aktör/ [[samverkanspartner]] | |||
[[avnämare]] | |||
[[civilsamhälle]] | |||
hållbar [[samhällsutveckling]] | |||
[[Intressent|intressenter]] | |||
[[kunskapsutveckling]] | |||
[[kunskapsöverföring]] | |||
[[nyttiggörande]] | |||
[[omgivande samhälle]] | |||
[[samhällspåverkan]] | |||
[[samhällsutmaningar]] | |||
[[samverkan]] | |||
[[samskapande]] | |||
[[värdeskapande]] | |||
==Grundläggande begrepp - nytt förslag== | ==Grundläggande begrepp - nytt förslag== | ||
| Rad 20: | Rad 211: | ||
[[Värdeskapande]] (inte skriven – principbeslut kärvs om det ska med/hur det ska skrivas) | [[Värdeskapande]] (inte skriven – principbeslut kärvs om det ska med/hur det ska skrivas) | ||
Mejl 4/2 2020: "Till detta kommer ytterligare två begrepp som lanserats av LiU: | |||
* [[Civilsamhälle]] | |||
* [[Omgivande samhälle]] | |||
Själv skulle jag vilja lansera: | |||
* [[Samhällspåverkan]]" | |||
<br /> | <br /> | ||
==Grundläggande begrepp - förslag till narrativ== | |||
Dagen stora [[samhällsutmaningar]] kräver [[samverkan]] för att kunna lösas. Samverkan kan vara när ett antal [[Samverkanspartner|aktörer]], utifrån sina kunskaper och förutsättningar, tar sig an en utmaning och i sitt [[samskapande]] ägnar sig åt [[kunskapsutveckling]] och [[kunskapsöverföring]]. När olika samhällssektorer/relevanta parter/[[Intressent|intressenter]] och [[avnämare]] samverkar ökar möjligheterna, genom [[nyttiggörande]] och [[värdeskapande]], till en hållbar [[samhällsutveckling]].<br /> | |||
==Centrala begrepp== | ==Centrala begrepp== | ||
Nuvarande version från 2 april 2020 kl. 11.35
Möte 2/4 2020
Agenda:
1) Varför grundläggande begrepp?
"Vitsen med att ha grundläggande begrepp är att vi ska ta ett större gemensamt ansvar för dem och dessutom anstränga oss extra för att förankra definitionerna inom övriga K3."
Stämmer det? Om så - vad bör tilläggas?
2) Genomgång av:
avnämare (Rossi)
intressent (Rossi)
genomslag (Fia)
samhällspåverkan (Hjalmar – kollega på SU)
I mån av tid:
samhällsutmaningar (Karin G – men jag undrar om inte Karin M erbjudit sig att fortsätta)
samskapande (Karin MB)
tillgängliggöra (Rossi)
värdeskapande (bara hänvisa till nyttiggörande?)
öppen vetenskap (Pål och Jens)
Möte 20/2 2020
Grundläggande
- Ska begr öht vara med i wikin? Ja (med ett par reservationer..), men inte grundläggande.
- Förslag på att lägga till: Något om kunskapens ”industrialisering”; optimering gm ”benchmarking”.
- Te en extra titt på aktuell användning. OECD-rapporter?
- (Tanke i efterhand: hur ordet tolkas beror på vilken förståelse man har av båda leden, dvs hur man ser på kunskap och hur man ser på utveckling. KG)
- Flytta ned andra halvan av sista meningen i den grundläggande definitionen till Tillämpningar.
- Byt ut kommersialisering mot nyttiggörande i den andra meningen.
- Definiera begr i förhållande till lärande (+ mottagarkompetens!)
- Förtydliga att begr ofta används specifikt för överföring av kunskap som strategisk resurs (jfr praktisk kunskap och lärande organisationer)
- Inga synpunkter på def.
- Diskuterade det engelska begreppet knowledge transfer – som ibland förekommer i svenskspråkiga sammanhang men som UHR inte rekommenderar att man använder. Konstaterade att UHR anger både kunskapsväxling och kunskapsöverföring som översättning. Beslöt att inte lägga in knowledge transfer för omdirigering i wikin utan istället lyfta översättningsfrågan i artiklarna. För övrigt är det ett intressant exempel på ett begrepp som tydliggör skillnaderna mellan den engelska och svenska kontexten (jfr nyttiggörande som har flera engelska motsvarigheter). Ev ngt att ta upp vid en kommande workshop med t.ex. Sveriges unga akademi, som just nu har ett projekt kring internationella forskares förståelse för och förankring i det svenska samhälls- och utbildningssystemet.
- Ett grundläggande begrepp!
- Sista delen av den inledande definitionen kan flyttas ned.
- Avgränsning mot forskningsinfrastruktur?
- Ev input från IMP-projektet?
Omgivande samhälle
- Nedröstat som grundläggande begrepp även om alla var mkt nöjda med def.
- Stryk: ”framför allt av UoH själva”.
Civilsamhälle
- Inget grundläggande begr (togs upp för att diskutera avgränsning mot omgivande samhälle)
- Stärk beskrivningen av hur det används idag och lyft ner resten i historiken. Korta något?
- Noterade att kärt barn har många namn: tredje sektorn, social ekonomi, gräsrotsrörelser, medborgarsammanslutningar – lite beroende på vilka grupper som avses (men ingen uppmaning till åtgärd – alla var mkt nöjda med def)
- Kan det vara problematiskt när enskilda individer/medborgare är avnämare, dvs inte som del av ett kollektiv? De tycks kunna räknas till både privat sektor och civilsamhälle, beroende på hur definitionen skrivs. (Viktigt t.ex. när man talar om social innovation – min reflexion. KG)
Förslag: vi skapar sidan samhällssektor/er och beskriver de indelningar och benämningar som är vanligast.
Möte 7/2 2020 - beslut
Grundläggande
Vi satte frågetecken kring:
Och vi strök:
hållbar samhällsutveckling
Grundläggande begrepp - förslag inför mötet 7/2 2020
aktör/ samverkanspartner
hållbar samhällsutveckling
Grundläggande begrepp - nytt förslag
Kunskapsöverföring/-växling (knowledge exchange/-transfer – se UHR:s ordbok – principbeslut hur de/t ska beskrivas)
Samverkanspart/ner (inte skriven – troligen ingen besvärlig definition, men behövs för att vi ska vara överens om vad vi säger)
Värdeskapande (inte skriven – principbeslut kärvs om det ska med/hur det ska skrivas)
Mejl 4/2 2020: "Till detta kommer ytterligare två begrepp som lanserats av LiU:
Själv skulle jag vilja lansera:
Grundläggande begrepp - förslag till narrativ
Dagen stora samhällsutmaningar kräver samverkan för att kunna lösas. Samverkan kan vara när ett antal aktörer, utifrån sina kunskaper och förutsättningar, tar sig an en utmaning och i sitt samskapande ägnar sig åt kunskapsutveckling och kunskapsöverföring. När olika samhällssektorer/relevanta parter/intressenter och avnämare samverkar ökar möjligheterna, genom nyttiggörande och värdeskapande, till en hållbar samhällsutveckling.
Centrala begrepp
- Samhällsnytta
- Samhällspåverkan
- Samhällsutmaningar
- Samhällsutveckling
- Samverkan
- Samverkansmönster
- Samverkanspartner
- Samverkansskicklighet
- Strategiska partnerskap
- Strategiskt partnerskap
Samhällspåverkan
- teoribildningar?
smart specialisering
mission
systeminnovation
omställning/transition (jfr Reglab)
-> systemförändring (kolla med: Per Olsson SRC, Andrea Råsberg)
Workshop om missionrelaterade begrepp med Vinnova?
Arbetsmöte 11 juni
AGERA - AGEnda 2030 som RAmverk för konsekvensbeskrivning av samverkan och nyttiggörande
ARCS - Arenor för relationsbyggande samverkan genom medborgarforskning
ESAIM - Etablering av självständiga arbeten som ex-jobb inom musik och teknik
IMP - IMPlementering av arbetssätt och ökad kunskap om kunskapstillgångar och immateriella rättigheter
INSA - Internationalisering av Samverkan
LUPP - Samverkan för livslångt lärande - uppdragsutbildning
MerSam - Meritvärde av samverkansskicklighet
MerUt - Metoder relevansbedömningar av utbildningar /jfr. programråd/
MUSA - Metodik för utveckling av samverkansarenor
NyaVägar - Nya vägar för flexibilitet i högre utbildning - i hela landet /jfr. livslångt lärande/
PAUS - Utåtgående personrörlighet som en avgörande byggkloss i strategisk samverkan
SAFIR - Samverkansfinansiering - Rekommendationer och modell för ökat nyttiggörande
SKÖN - Samverkansintegrerat Kvalitetssystem för Ökat Nyttiggörande /jfr. impact case studies/
SPETS - Strategiska Partnerskap för Effektiv och Transparent Samverkan
UtvInd - Utveckling av indikatorer för uppföljning av samverkan
AP4 Utbildningssamverkan
ESAIM - Etablering av självständiga arbeten som ex-jobb inom musik och teknik
LUPP - Samverkan för livslångt lärande - uppdragsutbildning
MerUt - Metoder relevansbedömningar av utbildningar
NyaVägar - Nya vägar för flexibilitet i högre utbildning - i hela landet /jfr. lärcentra/
AP5 Forskningssamverkan
ARCS - Arenor för relationsbyggande samverkan genom medborgarforskning
PAUS - Utåtgående personrörlighet som en avgörande byggkloss i strategisk samverkan
SKÖN - Samverkansintegrerat Kvalitetssystem för Ökat Nyttiggörande /jfr. impact case studies/
AP6 Innovation/nyttiggörande
IMPlementering av arbetssätt och ökad kunskap om kunskapstillgångar och immateriella rättigheter
SAFIR - Samverkansfinansiering - Rekommendationer och modell för ökat nyttiggörande
AGERA - AGEnda 2030 som RAmverk för konsekvensbeskrivning av samverkan och nyttiggörande
AP7 Samhällsutvecklingssamverkan
MUSA - Metodik för utveckling av samverkansarenor
SPETS - Strategiska Partnerskap för Effektiv och Transparent Samverkan
Projektövergripande/PL
INSA - Internationalisering av Samverkan
UtvInd - Utveckling av indikatorer för uppföljning av samverkan
MerSam - Meritvärde av samverkansskicklighet
Samverkansformer
I en rapport från Vinnova 2014 gjordes istället en indelning i fyra olika samverkansformer[1][2]:
- Forskningssamverkan
- Utbildningssamverkan
- Tekniköverföring
- Uppsökande verksamhet/övrig utåtriktad verksamhet
Inom respektive samverkansform har man sedan identifierat typiska aktiviteter. Inom forskningssamverkan kan det handla om personrörlighet, delade anställningar, delade faciliteter och gemensamma forskningsprojekt. På utbildningssidan är det vanligt med samverkan kring kurs- och programutveckling, praktikplatser och uppdragsutbildning. Inom kategorin tekniköverföring ryms aktiviteter som går ut på att utveckla och sprida innovationer och till kategorin uppsökande verksamhet hör olika former av konsultverksamhet, arenautveckling och partnerskap samt popularisering av forskning.
WS 1 april
Arbetspaket - former för samverkan
AP4 - Utbildningssamverkan
AP5 - Forskningssamverkan
AP6 - Innovation/nyttiggörande
AP7- Samhällsutvecklingssamverkan
AP7 Samhällsutvecklingssamverkan
- Kluster
- Knowledge Transfer Partnership
- Kommunikation i vården
- Kunskapsnätverk
- Kunskapsstyrning
- Kunskapstriangeln
- Kunskapsväxling
- Kunskapsöverföring
- Kvadrupelhelix
- Samhällsutmaningar
- Samverkansarena
- Samverkansmönster
- Science center
- Skolsamverkan
- Strategiskt partnerskap
Samhällsutvecklingssamverkan - kluster
UPPGIFTER
AKTÖRER
AKTIVITETER
- Folkbildning
- Forskningskommunikation
- Internship
- Kommunikation i vården
- Kunskapsväxling
- Kunskapsöverföring
- Livslångt lärande
- Nyttiggörande
- Outreach
- Partnerskap
- Populärvetenskap
- RRI
- Samverkansmönster
ORGANISATIONSFORMER
- Kluster
- Knowledge Transfer Partnership
- Kunskapsnätverk
- Kunskapstriangeln
- Kvadrupelhelix
- Samverkansarena
- Science center
- Skolsamverkan
- Strategiskt partnerskap
- Trippelhelix
EFFEKTER
Indelningar
Former för samverkan mellan högskola och samhälle/industri:
1. Personliga informella relationer
2. Personliga formella relationer
3. Tredje part
4. Formella riktade avtal
5. Formella generella avtal utan specificerat innehåll på t.ex. aktiviteter
6. Fokuserade strukturer för samverkan (Ankrah, S., & Omar, A. T. (2015). Universities–industry collaboration: A systematic review. Scandinavian Journal of Management, 31(3), 387-408)
Källor
https://www.nature.com/articles/s41599-017-0042-z
Kluster
https://ssci.se/sites/default/files/Stockholm-Uppsala%20life%20science%20kluster.pdf
Förslag
1) Kunskapsöverföring hanteras som ett paraplybegrepp som är kopplat till kunskapssamhället och kunskapens strategiska betydelse - med hänvisning till Anna Jonssons bok Kunskapsöverföring och knowledge management.
2) Kunskapsstyrning tas bort som separat begrepp men nämns under Kunskapsöverföring som översättning av ”knowledge management” och kopplas dit.
3) Kunskapsnätverk tas bort som separat begrepp, kopplas till Nätverk och skrivs in som en tillämpning av det.
4) Kunskapstillgångar tas bort som separat begrepp och kopplas till/behandlas under Immateriella rättigheter /tveksamt!/
5) Kunskapsutbyte tas bort som separat begrepp.
6) Kunskapsväxling tas bort som separat begrepp och kopplas till/behandlas under KTP.
- ↑ Perez Vico, Eugenia (2018). ”"En översikt av forskningen om samverkansformer och dess effekter”. i: Berg, Fors, Willim (red) Samverkansformer. Studentlitteratur. sid. 34
- ↑ Perez Vico, E., Hellström, T., Fernqvist, N., Hellsmark, H., Molnar, S. (2014). Universitets och högskolors samverkansmönster och dess effekter. Vinnova analys VA 2014:09