Relevans: Skillnad mellan sidversioner

(12 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)

Rad 1:

Ordet '''relevans''' används om egenskapen eller förhållandet att vara relevant, av betydelse, vikt.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Svenska akademiens ordbok, Spalt R 975 band 21|år=1957|utgivare=Svenska Akademien}}</ref> Inom högre utbildning är ~~det~~ en ~~relativ term~~ som ~~definieras och tolkas~~ på olika ~~sätt i~~ olika länder ~~och av olika intressenter~~.

Ordet '''relevans''' används om egenskapen eller förhållandet att vara relevant, av betydelse, vikt.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Svenska akademiens ordbok, Spalt R 975 band 21|år=1957|utgivare=Svenska Akademien}}</ref> Inom högre utbildning och forskning är relevans en dimension av ''[[kvalitet]]'' (d.v.s. god forskning och utbildning är den som uppfattas som relevant). Samtidigt är relevans ingen absolut storhet utan kopplad till en värdering av vad som är lärosätenas grundläggande uppdrag. Synen på detta uppdrag skiljer sig åt både mellan olika intressenter, mellan lärosäten och mellan olika länder.

==Tillämpningar==

Relevans inom högre utbildning definieras av både OECD och EU-kommissionens utredare i termer av tre övergripande mål eller relevanskriterier:

~~=== Relevans i utbildning ===~~

1) '''Personlig utveckling''' (''personal development'')

==== ~~Externt perspektiv~~ ====

2) '''Anställningsbarhet/utbildningens användbarhet''' (''sustainable employment'')

~~Relevans inom högre utbildning definieras av både~~ OECD ~~och EU~~-~~kommissionens utredare i termer av tre övergripande mål eller relevanskriterier:~~

3) '''Aktivt medborgarskap''' (''active citizenship'')<ref name=":0">{{Bokref|efternamn=European Commission|förnamn=|titel=Promoting the Relevance of Higher Education. Main Report|år=2018|utgivare=Publications Office of the European Union|url=https://ris.utwente.nl/ws/portalfiles/portal/46230745/Main_report.pdf}}</ref><ref>{{Bokref|efternamn=Godonoga|förnamn=Ana|titel=State of Higher Education 2015-16|år=2017|utgivare=OECD Higher Education Programme|kapitel=Enhancing relevance in higher education|url=http://www.oecd.org/education/imhe/The%20State%20of%20Higher%20Education%202015-16.pdf}}</ref>

1) '''~~Personlig utveckling~~'~~'' (''personal development'')~~

I de flesta europeiska länder är ''anställningsbarhet'' det dominerande målet eller kriteriet. Skälet till det anses vara att det är det mål som är lättast att mäta, att det överensstämmer med en instrumentell syn och ekonomistisk förväntan på att utbildning ska vara användbar och ekonomiskt lönsam, samt att frågan om [[matchning]] mellan utbud och efterfrågan på utbildad arbetskraft aktualiserats under tider av ekonomisk kris och arbetslöshet.

~~2) '''Anställningsbarhet/hållbar anställning''' (''sustainable employment'')~~

Lärosätenas egen värdering av utbildningars relevans tar sig ett praktiskt uttryck i den så kallade [[Dimensionering av utbildning|dimensioneringsprocessen]].

3) '''Aktivt medborgarskap''' (''active citizenship'')<ref name=":0">{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Promoting the Relevance of Higher Education. Main Report|år=2018|utgivare=Publications Office of the European Union}}</ref><ref>{{Bokref|efternamn=Godonoga|förnamn=Ana|titel=State of Higher Education 2015-16|år=|utgivare=OECD Higher Education Programme|kapitel=Enhancing relevance in higher education}}</ref>

I de flesta europeiska länder är ''anställningsbarhet'' det dominerande målet eller kriteriet. Skälet till det anses vara att det är det mål som är lättast att mäta, att det överensstämmer med en instrumentell syn och ekonomistisk förväntan på att utbildning ska vara användbar och ekonomiskt lönsam, samt att frågan om matchning mellan utbud och efterfrågan på utbildad arbetskraft aktualiserats under ~~tider av ekonomisk kris och arbetslöshet~~.

Se vidare under [[Samhällsrelevant forskning|Samhällsrelevant forskning.]]

==~~=== Politiska styrmedel ===~~==

==Politisk styrning==

De politiska instrument som används för att befordra att studenter söker utbildningar som värderas som relevanta ur ett samhällsperspektiv kan delas upp i fyra kategorier:

Rad 35:

Rad 36:

d) Åtgärder för elitutbildningar ("excellence education") och införandet av högskoleexamen har haft en positiv inverkan på anställningsbarheten.<ref name=":0" />

~~====Internt perspektiv====~~

~~[[Dimensionering av utbildning|Dimensionering]]~~

~~Matchning ("skills match")~~

~~===Relevans i forskning===~~

~~==== Externt perspektiv ====~~

~~<br />~~

~~==== Internt perspektiv ====~~

"I en forskningsmiljö med en väl fungerande kvalitetskultur prövas kvalitet och ''relevans'' fortlöpande i interna och externa processer, nationellt och internationellt. Det sker exempelvis i samband med beslut om anställningar, finansiering och publicering och i samband med examination i forskarutbildningen." (SUHF 2019)

==Referenser==

Rad 53:

Rad 41:

[[Kategori:Begrepp]]

[[Kategori:SKÖN]]

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
-Ordet '''relevans''' används om egenskapen eller förhållandet att vara relevant, av betydelse, vikt.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Svenska akademiens ordbok, Spalt R 975 band 21|år=1957|utgivare=Svenska Akademien}}</ref> Inom högre utbildning är det en relativ term som definieras och tolkas på olika sätt i olika länder och av olika intressenter.
+Ordet '''relevans''' används om egenskapen eller förhållandet att vara relevant, av betydelse, vikt.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Svenska akademiens ordbok, Spalt R 975 band 21|år=1957|utgivare=Svenska Akademien}}</ref> Inom högre utbildning och forskning är relevans en dimension av ''[[kvalitet]]'' (d.v.s. god forskning och utbildning är den som uppfattas som relevant). Samtidigt är relevans ingen absolut storhet utan kopplad till en värdering av vad som är lärosätenas grundläggande uppdrag. Synen på detta uppdrag skiljer sig åt både mellan olika intressenter, mellan lärosäten och mellan olika länder.
 ==Tillämpningar==
+Relevans inom högre utbildning definieras av både OECD och EU-kommissionens utredare i termer av tre övergripande mål eller relevanskriterier:
-=== Relevans i utbildning ===
+) '''Personlig utveckling''' (''personal development'')
-==== Externt perspektiv ====
+) '''Anställningsbarhet/utbildningens användbarhet''' (''sustainable employment'')
-Relevans inom högre utbildning definieras av både OECD och EU-kommissionens utredare i termer av tre övergripande mål eller relevanskriterier:
+) '''Aktivt medborgarskap''' (''active citizenship'')<ref name=":0">{{Bokref|efternamn=European Commission|förnamn=|titel=Promoting the Relevance of Higher Education. Main Report|år=2018|utgivare=Publications Office of the European Union|url=https://ris.utwente.nl/ws/portalfiles/portal/46230745/Main_report.pdf}}</ref><ref>{{Bokref|efternamn=Godonoga|förnamn=Ana|titel=State of Higher Education 2015-16|år=2017|utgivare=OECD Higher Education Programme|kapitel=Enhancing relevance in higher education|url=http://www.oecd.org/education/imhe/The%20State%20of%20Higher%20Education%202015-16.pdf}}</ref>
-) '''Personlig utveckling''' (''personal development'')
+I de flesta europeiska länder är ''anställningsbarhet'' det dominerande målet eller kriteriet. Skälet till det anses vara att det är det mål som är lättast att mäta, att det överensstämmer med en instrumentell syn och ekonomistisk förväntan på att utbildning ska vara användbar och ekonomiskt lönsam, samt att frågan om [[matchning]] mellan utbud och efterfrågan på utbildad arbetskraft aktualiserats under tider av ekonomisk kris och arbetslöshet.
-) '''Anställningsbarhet/hållbar anställning''' (''sustainable employment'')
+Lärosätenas egen värdering av utbildningars relevans tar sig ett praktiskt uttryck i den så kallade [[Dimensionering av utbildning|dimensioneringsprocessen]].
-) '''Aktivt medborgarskap''' (''active citizenship'')<ref name=":0">{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Promoting the Relevance of Higher Education. Main Report|år=2018|utgivare=Publications Office of the European Union}}</ref><ref>{{Bokref|efternamn=Godonoga|förnamn=Ana|titel=State of Higher Education 2015-16|år=|utgivare=OECD Higher Education Programme|kapitel=Enhancing relevance in higher education}}</ref>
-I de flesta europeiska länder är ''anställningsbarhet'' det dominerande målet eller kriteriet. Skälet till det anses vara att det är det mål som är lättast att mäta, att det överensstämmer med en instrumentell syn och ekonomistisk förväntan på att utbildning ska vara användbar och ekonomiskt lönsam, samt att frågan om matchning mellan utbud och efterfrågan på utbildad arbetskraft aktualiserats under tider av ekonomisk kris och arbetslöshet.
+Se vidare under [[Samhällsrelevant forskning|Samhällsrelevant forskning.]]
-===== Politiska styrmedel =====
+==Politisk styrning==
 De politiska instrument som används för att befordra att studenter söker utbildningar som värderas som relevanta ur ett samhällsperspektiv kan delas upp i fyra kategorier:
@@ Rad 35: / Rad 36: @@
 d) Åtgärder för elitutbildningar ("excellence education") och införandet av högskoleexamen har haft en positiv inverkan på anställningsbarheten.<ref name=":0" />
-====Internt perspektiv====
-[[Dimensionering av utbildning|Dimensionering]]
-Matchning ("skills match")
-===Relevans i forskning===
-==== Externt perspektiv ====
-<br />
-==== Internt perspektiv ====
-"I en forskningsmiljö med en väl fungerande kvalitetskultur prövas kvalitet och ''relevans'' fortlöpande i interna och externa processer, nationellt och internationellt. Det sker exempelvis i samband med beslut om anställningar, finansiering och publicering och i samband med examination i forskarutbildningen." (SUHF 2019)
 ==Referenser==
@@ Rad 53: / Rad 41: @@
 [[Kategori:Begrepp]]
+[[Kategori:SKÖN]]