Samsyn:Checklista

Checklista Instruktionssida

Samsyns checklista sammanställer frågor att betänka när vi skapar eller förbättrar begreppsartiklar.

1. Begreppet

a)  Är det ett begrepp som berör universitets och högskolors samverkan?   Inte bara om U/H generellt, och inte heller bara om samverkan, utan kombinationen!

b)  Om möjligt, finns ett svenskt ord, inte engelskt? (Jmfr impact)

2. Den korta grundläggande definitionen

a)  Vad är ”xx” inom högskolans samverkans-sammanhang? Alternativt vad gör man när man ”xx:ar”? Ge det mer nödvändiga sammanhanget

b)  Kan det skrivas kortare och mer kärnfullt? Idealet är högst 1-3 meningar.

c)   Står beskrivningen för sig? Förstår man utan förförståelse, också läsare utanför akademin?

d)  Har noter/referenser undvikits? De ska helst skippas här, men användas nedan.

3. Tillämpningen

a)  Vad är ordets grundläggande/allmänna betydelse? Eventuellt behöver vi belysa att det finns andra områden som använder begreppet. I övrigt är det bara universitets och högskolors samverkanssammanhang som gäller. (Ex från svenska.se elr NE)

b)  Hur används begreppet inom högskolevärldens samverkans-sammanhang? (Håll fokus.)

c)  Hur används begreppet idag?

d)  Har begreppet ett särskilt ursprung eller sammanhang? (ex KTP o England)

e)  Finns det olika sätt att använda ordet? (Olika användare?)

f)  Har begreppet en historia eller har det förändrats över tid? Om relevant, och utan att ta fokus från hur det används idag.

g)  Finns konkreta exempel på implementering som kan belysa?

1. Tillför det förståelsen att ta upp exemplen?
2. Ger urvalet en rättvisande bild?    
3. Räcker det att föra in som exemplifierande externa länkar?
4. Passar det att korta och kategorisera? (Ex: Inom teknikområdet … , som KTH:s xx men konstnärliga högskolor..., som Konstfacks xx.)

h)  Har åsikter eller tendenser nästlat sig in? Kan vara befogat, men behöver beläggas.

i)  Är språkbruket neutralt och begripligt?

4. Engelska motsvarigheten

a)  Brittisk engelska? Inte US, med anledning av vårt EU-sammanhang och ESG-standard.

b)  Finns det ofrånkomligen fler varianter? Om intressant, kan det beskrivas lite närmare här eller under tillämpningar, men med rimlig insats.

5. Källor, referenser, länkar

a)  Finns referenser/källor? Måste anges!

b)  Finns det en logik i vilka källor som använts? Behöver det annars kommenteras?

c)   Finns en officiell definition eller sammanhang? Ex HL, ESG.

d)  Har wikipedia-mallen använts vid ev. hänvisning till en wikipedia-artikel?

6. Diskussionssidor och åtgärder behövs-funktionen

a)  Finns det något att notera/besvara/betänka som åtgärd alt. på begreppets diskussionssida?

Åtgärd: oftast kort/konkret (ex kolla årtalet).

Diskussionssidan: tips, tankar, åsikter, möjligheter etcetera som inte ska glömmas bort eller behöver betänkas. Använd smart rubrik på diskussionstråden.

Tips: den här checklistans numrering kan användas som kod för hänvisning.

7. Artikelns längd

a)   Är artikeln – handen på hjärtat – lagom lång? Rätt sammanhang, översiktlig, lättfattlig och aktuell?

Möjliga källor (180614)

GROVT UTKAST: POTENTIELLA SAMSYN-KÄLLOR MED LÄNKAR (180614)

1. SAOL https://svenska.se/
2. NE Nationalencyklopedin https://www.ne.se (kräver inlogg)
3. Wikipedia: https://sv.wikipedia.org/wiki/Portal:Huvudsida
4. Wikipedia eng: https://en.wikipedia.org/wiki/Wikipedia
5. Rikstermbanken https://www.rikstermbanken.se/
6. Högskoleförordningen (1993:100, yrkesexamina i bil. 2): http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskoleforordning-1993100_sfs-1993-100
7. Högskolelagen:https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434
8. ESG (UKÄ:s översättningar): http://www.uka.se/kvalitet--examenstillstand/verktyg-for-larosaten-och-bedomare/esg-pa-svenska.html
9. ISCED: http://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php/International_Standard_Classification_of_Education_(ISCED)
10. UHR: https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/
11. UKÄ: http://www.uka.se/fakta-om-hogskolan/universitet-och-hogskolor/hur-ser-verksamheten-ut.html
12. Googla - även Google Scholar (specialartiklar) https://scholar.google.se/
13. STRUT: En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolanSOU 2019:6; https://www.regeringen.se/490b23/contentassets/b81affc4c0754122b1f7bbb24f23832c/en-langsiktig-samordnad-och-dialogbaserad-styrning-av-hogskolan-sou-20196
14. Regeringsproposition 2020/21:60 Forskning, frihet, framtid - kunskap och innovation för Sverige: [1]
15. Regeringsproposition 2016/17:50 Kunskap i samverkan - för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft: https://www.regeringen.se/4adad0/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf
16. Resursutredningen: Resurser för kvalitet, SOU 2007:81: http://www.regeringen.se/49b71c/contentassets/1c95444a7c234fe88cc8e16423dd1413/resurser-for-kvalitet-hela-dokumentet-sou-200781
17. Forskning 2000, SOU 1998:28 https://data.riksdagen.se/fil/73A62789-F870-40AE-B4AE-DE2D8D058D4E: http://www.regeringen.se/49b721/contentassets/2f48d5ea44194083b301e6666efa9488/sou-1998128b
18. Näringsdepartementet, slutbetänkande: Samverkan mellan högskolan och de små och medelstora företagen. - 1996. - ISBN: 91-38-20291-3 http://regina.kb.se/sou/+96:89
19. Offentlig utredning 2018:19 Forska tillsammans - samverkan för lärande och förbättring https://data.riksdagen.se/fil/58E26193-1B51-44A1-93CE-729EF07C3674
20. Offentlig utredning 2020:59 Innovation som drivkraft - från forskning till nytta
21. Vetenskapsrådet: https://www.vr.se/

Relevanta projekt/begreppslistor:

• Humsamverkan: http://www.humsamverkan.se/

• SSYK: http://www.ioc.se/files/SSYK_klassificering_alla_yrken.pdf
• OECD: http://www.oecd.org/sti/inno/frascati-manual.htm (enbart yrken)
• Vetenskap & Allmänhet
• SWAFS