Kunskapsöverföring: Skillnad mellan sidversioner

ny länk
(korrigeringar)
(ny länk)
Rad 4: Rad 4:
Begreppet används framför allt inom det område i managementteorin som kallas kunskapsstyrning (''knowledge management'') och där man skiljer mellan ”explicit” och ”implicit” - eller ”tyst”, det vill säga praktisk och erfarenhetsbaserad - kunskap. Tanken är att man genom särskilda modeller eller system ska kunna föra vidare och behålla också praktisk kunskap som en strukturell, snarare än personbunden, tillgång och på så sätt göra organisationer mer framgångsrika och livskraftiga.<ref>Jonsson, Anna, ''Kunskapsöverföring och knowledge management'', Lund 2012, s. 19; 55</ref>  
Begreppet används framför allt inom det område i managementteorin som kallas kunskapsstyrning (''knowledge management'') och där man skiljer mellan ”explicit” och ”implicit” - eller ”tyst”, det vill säga praktisk och erfarenhetsbaserad - kunskap. Tanken är att man genom särskilda modeller eller system ska kunna föra vidare och behålla också praktisk kunskap som en strukturell, snarare än personbunden, tillgång och på så sätt göra organisationer mer framgångsrika och livskraftiga.<ref>Jonsson, Anna, ''Kunskapsöverföring och knowledge management'', Lund 2012, s. 19; 55</ref>  


I utbildningspolitiska sammanhang används begreppet framför allt när man talar om kommersialisering av forskningsresultat. I regeringspropositionen ''Forskning för ett bättre liv'' slog man till exempel fast att kunskapsöverföringen till näringslivet och kommersialisering av forskningsresultat behöver öka.<ref>SOU 2004/05:80 [https://data.riksdagen.se/fil/1240CC59-7E91-4CF4-B85D-F1B24CAD5902 Forskning för ett bättre liv], s. 140.</ref> Samtidigt betonades det att kunskapsöverföring inte sker genom någon enkelriktad process utan i en ömsesidig dialog som befordras av personrörlighet och samfinansiering. Tanken är alltså att akademin genom samverkan med de mer praktiknära verksamheterna nyttiggöra sin kunskap mer effektivt. Vinnova fick därför särskilda medel för att utveckla särskilda [[innovationssystem]] i samarbete med näringslivet. Den brittiska [[KTP-partnership|KTP-modellen]] är inriktad på denna form av kunskapsöverföring som ibland går under den mer specifika benämningen [[kunskapsväxling]].  
I utbildningspolitiska sammanhang används begreppet framför allt när man talar om kommersialisering av forskningsresultat. I regeringspropositionen ''Forskning för ett bättre liv'' slog man till exempel fast att kunskapsöverföringen till näringslivet och kommersialisering av forskningsresultat behöver öka.<ref>SOU 2004/05:80 [https://data.riksdagen.se/fil/1240CC59-7E91-4CF4-B85D-F1B24CAD5902 Forskning för ett bättre liv], s. 140.</ref> Samtidigt betonades det att kunskapsöverföring inte sker genom någon enkelriktad process utan i en ömsesidig dialog som befordras av personrörlighet och samfinansiering. Tanken är alltså att akademin genom samverkan med de mer praktiknära verksamheterna nyttiggöra sin kunskap mer effektivt. Vinnova fick därför särskilda medel för att utveckla särskilda [[innovationssystem]] i samarbete med näringslivet. Den brittiska [[Knowledge Transfer Partnerships (KTP)|KTP-modellen]] är inriktad på denna form av kunskapsöverföring som ibland går under den mer specifika benämningen [[kunskapsväxling]].  


I 2007 års ''Resursutredning'' framhålls universitetets breda samhällsansvar för demokrati och folkbildning, och kunskapsöverföringen till skola, näringsliv och samhället i stort kopplas till 1990-talets [[Tredje uppgiften|tredje uppgift]].<ref>SOU 2007:81 ''[https://www.regeringen.se/49b71c/contentassets/1c95444a7c234fe88cc8e16423dd1413/resurser-for-kvalitet-hela-dokumentet-sou-200781 Resurser för kvalitet], s. 53.''</ref> I ''Styr- och resursutredning'' övergripande modellförslag från 2018 framhålls också att det utbyte av kunskap som sker inom ramen för det [[Livslångt lärande|livslånga lärandet]], när studenter går ut i arbetslivet för att senare återvända för att fort- eller vidareutbilda sig eller kommer till akademin efter många år i andra verksamheter, innebär en form av ömsesidig kunskapsöverföring.<ref>''Utredningen om styrning för starka och ansvarfulla lärosäten'' U2017:05: ''[http://www.sou.gov.se/wp-content/uploads/2017/06/%C3%96vergripande-modellf%C3%B6rslag-180104.pdf Övergripande modellförslag]'' s. 13.</ref>  
I 2007 års ''Resursutredning'' framhålls universitetets breda samhällsansvar för demokrati och folkbildning, och kunskapsöverföringen till skola, näringsliv och samhället i stort kopplas till 1990-talets [[Tredje uppgiften|tredje uppgift]].<ref>SOU 2007:81 ''[https://www.regeringen.se/49b71c/contentassets/1c95444a7c234fe88cc8e16423dd1413/resurser-for-kvalitet-hela-dokumentet-sou-200781 Resurser för kvalitet], s. 53.''</ref> I ''Styr- och resursutredning'' övergripande modellförslag från 2018 framhålls också att det utbyte av kunskap som sker inom ramen för det [[Livslångt lärande|livslånga lärandet]], när studenter går ut i arbetslivet för att senare återvända för att fort- eller vidareutbilda sig eller kommer till akademin efter många år i andra verksamheter, innebär en form av ömsesidig kunskapsöverföring.<ref>''Utredningen om styrning för starka och ansvarfulla lärosäten'' U2017:05: ''[http://www.sou.gov.se/wp-content/uploads/2017/06/%C3%96vergripande-modellf%C3%B6rslag-180104.pdf Övergripande modellförslag]'' s. 13.</ref>  
emailconfirmed
1 479

redigeringar