Samverkan: Skillnad mellan sidversioner

152 byte lades till ,  9 december 2019
Rad 7: Rad 7:
Kravet på att akademins verksamhet ska komma samhället till nytta är lika gammal som universitetssystemet.<ref>{{Bokref|efternamn=Bani-Shoraka|förnamn=Helena|titel=”Universitetens relevans för samhället: en historisk genomgång”, i Nahnfeldt & Lindberg,  Är det nå’n innovation?! Om nyttiggörande av hum/sam-forskning|år=2013|utgivare=Karlstad University Press}}</ref> Hur ordet samverkan definieras och hur resultatet av olika samverkansaktiviteter värderas varierar emellertid beroende på kunskapssyn, universitetstradition, ämnesområde och samhällssektor. Vid amerikanska universitet, som till stor del finansieras genom privata bidrag och kommersialisering av forskningsresultat, har samverkan först och främst varit en fråga om överlevnad. Fokus för samverkan ligger där ofta på finansiering av verksamheten och framtagande av ny kunskap tillsammans med kommersiella aktörer. För de statsfinansierade europeiska lärosätena handlar det snarare att leva upp till det Humboldtska bildningsidealet och samtidigt försäkra sig om att de gemensamma medlen används på ett rättvist och ansvarsfullt sätt genom att samverkan sker brett med flera olika sektorer och aktörer. I Asien är universiteten motorer i en moderniseringsprocess, och i det fallet är samverkan huvudsakligen ett medel för [[samhällsutveckling]] med stora forskningssatsningar inom det tekniska och naturvetenskapliga området.<ref>{{Webbref|url=https://www.lum.lu.se/asien-storsatsar-pa-vetenskap/|titel="Asien storsatsar på vetenskap"|hämtdatum=2019-07-12|utgivare=Lunds universitets magasin (LUM)|sid=|författare=Mats Benner}}</ref>  
Kravet på att akademins verksamhet ska komma samhället till nytta är lika gammal som universitetssystemet.<ref>{{Bokref|efternamn=Bani-Shoraka|förnamn=Helena|titel=”Universitetens relevans för samhället: en historisk genomgång”, i Nahnfeldt & Lindberg,  Är det nå’n innovation?! Om nyttiggörande av hum/sam-forskning|år=2013|utgivare=Karlstad University Press}}</ref> Hur ordet samverkan definieras och hur resultatet av olika samverkansaktiviteter värderas varierar emellertid beroende på kunskapssyn, universitetstradition, ämnesområde och samhällssektor. Vid amerikanska universitet, som till stor del finansieras genom privata bidrag och kommersialisering av forskningsresultat, har samverkan först och främst varit en fråga om överlevnad. Fokus för samverkan ligger där ofta på finansiering av verksamheten och framtagande av ny kunskap tillsammans med kommersiella aktörer. För de statsfinansierade europeiska lärosätena handlar det snarare att leva upp till det Humboldtska bildningsidealet och samtidigt försäkra sig om att de gemensamma medlen används på ett rättvist och ansvarsfullt sätt genom att samverkan sker brett med flera olika sektorer och aktörer. I Asien är universiteten motorer i en moderniseringsprocess, och i det fallet är samverkan huvudsakligen ett medel för [[samhällsutveckling]] med stora forskningssatsningar inom det tekniska och naturvetenskapliga området.<ref>{{Webbref|url=https://www.lum.lu.se/asien-storsatsar-pa-vetenskap/|titel="Asien storsatsar på vetenskap"|hämtdatum=2019-07-12|utgivare=Lunds universitets magasin (LUM)|sid=|författare=Mats Benner}}</ref>  


Man kan också uttrycka det som att det finns två vetenskaper, en som förklarar och en som står för upptäckter.<ref>{{Bokref|efternamn=Lichatjov|förnamn=Dmitrij|titel="What is truth", Essays on the Philosophy of Artistic Creativity|år=1996|utgivare=}}</ref> Båda förekommer inom både det humanvetenskapliga och naturvetenskapliga området, båda bidrar på olika sätt till kunskapsutveckling och värdeskapande, och genom samverkan bidrar båda på olika sätt till samhällsutvecklingen. Inom discipliner där den upptäckande vetenskapen dominerar används samverkan ofta som ett medel för att omsätta ny kunskap i innovativ praktik för att skapa ett ekonomiskt och socialt hållbart samhälle, medan förklarande vetenskap genom samverkan bidrar till att bygga en idémässig grund för den mänskliga gemenskapen. När det handlar om att mäta effekterna av samverkan finns också skäl att skilja mellan snabba och kapitalkrävande samverkansaktiviteter, och mer tidskrävande former av värdeskapande.{{Åtgärd behövs|Källa saknas|datum=}} 
Man kan också uttrycka det som att det finns två vetenskaper, en som förklarar och en som står för upptäckter.<ref>{{Bokref|efternamn=Lichatjov|förnamn=Dmitrij|titel="What is truth", Essays on the Philosophy of Artistic Creativity|år=1996|utgivare=}}</ref> Båda förekommer inom både det humanvetenskapliga och naturvetenskapliga området, båda bidrar på olika sätt till kunskapsutveckling och värdeskapande, och genom samverkan bidrar båda på olika sätt till samhällsutvecklingen. Inom discipliner där den upptäckande vetenskapen dominerar används samverkan ofta som ett medel för att omsätta ny kunskap i innovativ praktik för att skapa ett ekonomiskt och socialt hållbart samhälle, medan förklarande vetenskap genom samverkan bidrar till att bygga en idémässig grund för den mänskliga gemenskapen.  


Hur icke-akademiska aktörer ser på samverkan, och vad de förväntar sig av den, varierar med branschtillhörighet och beroende på om man representerar privat, statlig eller idéburen sektor. Samverkansaktiviteter av olika slag förväntas bidra till demokrati och [[folkbildning]], [[Innovation|innovationer]], förbättrad kompetensförsörjning, ekonomisk tillväxt, ett hållbart samhälle, minskad sektorisering, ökad regionalisering, ökad anställningsbarhet och ett [[livslångt lärande]].<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Kunskap i samverkan –för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft. Prop. 2016/17:50|hämtdatum=|år=2016|utgivare=Regeringen|sid=}}</ref><ref>{{Bokref|efternamn=Fredman|förnamn=Pam|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan, SOU 2019:6|hämtdatum=|år=2019|utgivare=Regeringen|sid=}}</ref> Med utgångspunkt i målet för de olika samverkansaktiviteterna delade Högskoleverket 2004 in universitets och högskolors samverkan i tre huvudgrupper:  
När det handlar om att värdera effekterna av högskolans samverkan finns skäl att skilja mellan snabba och kapitalkrävande samverkansaktiviteter, och mer tidskrävande former av värdeskapande.{{Åtgärd behövs|Källa saknas|datum=}}Akademins olika intressenter, eller stakeholders, har alla olika syn på högskolans uppdrag och vilka samverkansaktiviteter som bör prioriteras. Hur icke-akademiska aktörer ser på samverkan, och vad de förväntar sig av den, varierar med branschtillhörighet och beroende på om man representerar privat, statlig eller idéburen sektor. Samverkansaktiviteter av olika slag förväntas bidra till demokrati och [[folkbildning]], [[Innovation|innovationer]], förbättrad kompetensförsörjning, ekonomisk tillväxt, ett hållbart samhälle, minskad sektorisering, ökad regionalisering, ökad anställningsbarhet och ett [[livslångt lärande]].<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Kunskap i samverkan –för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft. Prop. 2016/17:50|hämtdatum=|år=2016|utgivare=Regeringen|sid=}}</ref><ref>{{Bokref|efternamn=Fredman|förnamn=Pam|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan, SOU 2019:6|hämtdatum=|år=2019|utgivare=Regeringen|sid=}}</ref> Med utgångspunkt i målet för de olika samverkansaktiviteterna delade Högskoleverket 2004 in universitets och högskolors samverkan i tre huvudgrupper:


*samverkan för demokratiutveckling
*samverkan för demokratiutveckling
emailconfirmed
1 479

redigeringar