|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Samverkan: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning Märken: Mobilredigering Mobil webbredigering |
Ingen redigeringssammanfattning Märken: Mobilredigering Mobil webbredigering |
||
| Rad 5: | Rad 5: | ||
==Tillämpningar== | ==Tillämpningar== | ||
Vad man lägger i ordet och hur resultatet av samverkan värderas beror på vilken kunskapssyn man omfattar, vilken universitetstradition man identifierar sig med samt vilket ämnesområde och vilken samhällssektor det rör sig om. | Vad man lägger i ordet och hur resultatet av samverkan värderas beror på vilken kunskapssyn man omfattar, vilken universitetstradition man identifierar sig med samt vilket ämnesområde och vilken samhällssektor det rör sig om. | ||
Inom de vetenskapsområden där den tillämpade forskningen dominerar - som naturvetenskap, teknologi och medicin (engelskans STEM ''- Sience, technology, engineering and mathematic''s) - betraktas samverkan framför allt som ett medel för att omsätta ny kunskap i en innovativ praktik och skapa incitament för ny forskning. Det är en kapitalintensiv verksamhet med snabba processer och krav på ekonomisk avkastning eller omedelbar samhällsnytta för att de stora investeringarna ska uppfattas som lönsamma. Inom samhällsvetenskap och humaniora (HASS - ''Humanities, arts and social sciences''), som går ut på att studera sociala processer och förvalta och utveckla det mänskliga tänkandet, handlar samverkan snarare om att bygga upp en idémässig grund för den mänskliga gemenskapen. Det är en tidskrävande - snarare än kapitalkrävande - form av värdeskapande. | Vid amerikanska universitet, som finansieras genom kommersialisering och fundraising, har samverkan först och främst varit en fråga om överlevnad. Fokus för samverkan ligger därför ofta på finansiering och framtagande av ny kunskap tillsammans med kommersiellt gångbara branscher. För de statsfinansierade europeiska lärosätena handlar det snarare att leva upp till det Humboldtska bildningsidealet och samtidigt försäkra sig om att de gemensamma medlen används på ett rättvist och ansvarsfullt sätt genom att samverka brett med olika sektorer och aktörer. I Asien är universiteten motorer i en moderniseringsprocess. Här är samverkan huvudsakligen ett medel för samhällsutveckling med stora forskningssatsningar inom det tekniska och naturvetenskapliga området.<ref>{{Webbref|url=https://www.lum.lu.se/asien-storsatsar-pa-vetenskap/|titel="Asien storsatsar på vetenskap"|hämtdatum=2019-07-12|utgivare=Lunds universitets magasin (LUM)|sid=}}</ref> | ||
Inom de vetenskapsområden där den tillämpade forskningen dominerar - som naturvetenskap, teknologi och medicin (engelskans STEM ''- Sience, technology, engineering and mathematic''s) - betraktas samverkan framför allt som ett medel för att omsätta ny kunskap i en innovativ praktik och skapa incitament för ny forskning. Det är en kapitalintensiv verksamhet med snabba processer och krav på ekonomisk avkastning eller omedelbar samhällsnytta för att de stora investeringarna ska uppfattas som lönsamma. | |||
Inom samhällsvetenskap och humaniora (HASS - ''Humanities, arts and social sciences''), som går ut på att studera sociala processer och förvalta och utveckla det mänskliga tänkandet, handlar samverkan snarare om att bygga upp en idémässig grund för den mänskliga gemenskapen. Det är en tidskrävande - snarare än kapitalkrävande - form av värdeskapande. | |||
Hur man som extern aktör ser på samverkan, och vad man förväntar sig av den, varierar beroende på om man representerar privat, statlig eller idéburen sektor och vilken branschtillhörighet man har. Samverkan anses kunna bidra till demokrati och [[folkbildning]], [[Innovation|innovationer]], förbättrad kompetensförsörjning, ekonomisk tillväxt, ett hållbart samhälle, minskad sektorisering, ökad regionalisering, ökad anställningsbarhet och ett [[livslångt lärande]].<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Kunskap i samverkan –för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft. Prop. 2016/17:50|hämtdatum=|år=2016|utgivare=Regeringen|sid=}}</ref><ref>{{Bokref|efternamn=Fredman|förnamn=Pam|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan, SOU 2019:6|hämtdatum=|år=2019|utgivare=Regeringen|sid=}}</ref> Dessa förväntningar kan delas upp i tre huvudgrupper: | Hur man som extern aktör ser på samverkan, och vad man förväntar sig av den, varierar beroende på om man representerar privat, statlig eller idéburen sektor och vilken branschtillhörighet man har. Samverkan anses kunna bidra till demokrati och [[folkbildning]], [[Innovation|innovationer]], förbättrad kompetensförsörjning, ekonomisk tillväxt, ett hållbart samhälle, minskad sektorisering, ökad regionalisering, ökad anställningsbarhet och ett [[livslångt lärande]].<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Kunskap i samverkan –för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft. Prop. 2016/17:50|hämtdatum=|år=2016|utgivare=Regeringen|sid=}}</ref><ref>{{Bokref|efternamn=Fredman|förnamn=Pam|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan, SOU 2019:6|hämtdatum=|år=2019|utgivare=Regeringen|sid=}}</ref> Dessa förväntningar kan delas upp i tre huvudgrupper: | ||