Samverkansmönster: Skillnad mellan sidversioner

I Vinnovarapporten ''Universitets och högskolors samverkansmönster och dess effekter'' görs en uppdelning i fyra olika samverkansmönster med utgångspunkt i högskolans grundläggande uppdrag:

Effekten av samverkan undersöks i rapporten enligt dessa mönsterkategorier och delas upp i ett antal typeffekter:

 

Uppdelningen har varit vägledande för hur man vid vissa lärosäten organiserar, talar om och värderar samverkan.<ref>{{Bokref|efternamn=Perez Vico, Hellström, Fernqvist, Hellsmark, Molnar|förnamn=|titel=Universitets och högskolors samverkansmönster och dess effekter (Vinnova analys VA 2014:09)|hämtdatum=|år=2014|utgivare=Vinnova|sid=}}</ref> I boken ''Samverkansformer, nya vägar för humaniora och samhällsvetenskap'' (2018) talas det istället om ovanstående samverkansmönster i termer av ''samverkansformer.'' Begreppet samverkansmönster används istället vid beskrivningen av hur olika vetenskapsområden samverkar.<ref>{{Bokref|efternamn=Berg, Fors, Willim (red.)|förnamn=|titel=Samverkansformer. Nya vägar för humaniora och samhällsvetenskap|hämtdatum=|år=2019|utgivare=Studentlitteratur|sid=30}}</ref> Medan naturvetenskap, teknik och medicin oftast har en en tydlig motpart, är lösningsinriktad och instrumentell och bidrar till samhällsutvecklingen genom teknik och ekonomisk tillväxt, har humsam en mer allmän och brokig motpart och bidrar snarare genom nya synsätt och kritisk reflexion över samhällsutvecklingens riktning. Beskrivningen av dessa samverkansmönster ligger nära den anglosaxiska uppdelningen i två typer av nyttiggörande, STEM (science, technology, medicine) och HASS (humanities, art and social science) valorisation. Medan den förra formen av nyttiggörande är snabb och kapitalkrävande, går den senare långsammare och är inte lika resurskrävande.