|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Folkbildning: Skillnad mellan sidversioner
m (källa) |
m (källa) |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
Med folkbildning menas, en undervisning i allmänbildande syfte med vuxen målgrupp <ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Svensk ordbok (SO)|hämtdatum=|år=2009|utgivare=Svenska Akademien|sid=}}</ref>. | Med folkbildning menas, en undervisning i allmänbildande syfte med vuxen målgrupp <ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Svensk ordbok (SO)|hämtdatum=|år=2009|utgivare=Svenska Akademien|sid=}}</ref>. Det handlar om kunskapssökande som inte primärt syftar till meritering och som står utanför traditionellt arbete och skola. | ||
[[Kategori:Begrepp]] | [[Kategori:Begrepp]] | ||
| Rad 7: | Rad 7: | ||
== Tillämpningar == | == Tillämpningar == | ||
Folkbildning, icke-formell vuxenutbildning, förknippas i Sverige vanligen med de verksamheter som studieförbund och folkhögskolor bedriver. Bland studieförbunden är det särskilt Folkuniversitetet som med sin inriktning att popularisera vetenskap har en nära relation till universitetssektorn. En annan koppling mellan folkbildning och högskola nämns i Högskoleverkets rapport Högskolan samverkar, från 2004<ref>{{Webbref|url=http://www.uka.se/download/18.12f25798156a345894e296c/1487841895309/0438R.pdf|titel=Högskolan samverkar|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Högskoleverket}}</ref> | |||
I början förknippades begreppet i Sverige med folkrörelsernas studieförbund och folkhögskolerörelsen. Efter hand har folkbildning även organiserats bland annat av bibliotek och föreläsningsföreningar. Massmedier har kommit att få en allt starkare roll, alltsedan radions och televisionens genombrott. Gränsen mellan folkbildning och [[populärvetenskap]] kan ibland vara svår att dra. | I början förknippades begreppet i Sverige med folkrörelsernas studieförbund och folkhögskolerörelsen. Efter hand har folkbildning även organiserats bland annat av bibliotek och föreläsningsföreningar. Massmedier har kommit att få en allt starkare roll, alltsedan radions och televisionens genombrott. Gränsen mellan folkbildning och [[populärvetenskap]] kan ibland vara svår att dra. | ||
/ | |||
== Engelsk motsvarighet == | == Engelsk motsvarighet == | ||
| Rad 19: | Rad 17: | ||
== Referenser == | == Referenser == | ||
<references /> | |||
Versionen från 21 september 2018 kl. 12.40
Med folkbildning menas, en undervisning i allmänbildande syfte med vuxen målgrupp [1]. Det handlar om kunskapssökande som inte primärt syftar till meritering och som står utanför traditionellt arbete och skola.
Tillämpningar
Folkbildning, icke-formell vuxenutbildning, förknippas i Sverige vanligen med de verksamheter som studieförbund och folkhögskolor bedriver. Bland studieförbunden är det särskilt Folkuniversitetet som med sin inriktning att popularisera vetenskap har en nära relation till universitetssektorn. En annan koppling mellan folkbildning och högskola nämns i Högskoleverkets rapport Högskolan samverkar, från 2004[2]
I början förknippades begreppet i Sverige med folkrörelsernas studieförbund och folkhögskolerörelsen. Efter hand har folkbildning även organiserats bland annat av bibliotek och föreläsningsföreningar. Massmedier har kommit att få en allt starkare roll, alltsedan radions och televisionens genombrott. Gränsen mellan folkbildning och populärvetenskap kan ibland vara svår att dra.
/
Engelsk motsvarighet
xx
Referenser
- ↑ Svensk ordbok (SO). Svenska Akademien. 2009
- ↑ ”Högskolan samverkar”. Högskoleverket. http://www.uka.se/download/18.12f25798156a345894e296c/1487841895309/0438R.pdf. Läst 21 september 2018.