|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Expert: Skillnad mellan sidversioner
mIngen redigeringssammanfattning |
mIngen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 8: | Rad 8: | ||
Volume 15, 2018 - Issue 1|författare=Karin M. Gustafsson}}</ref> KK-stiftelsens ''Expertkompetensprogram'' visar ytterligare en variant och koppling till akademin: yrkesverksamma kan vidareutveckla sin expertis via (specialanpassad) akademisk vidareutbildning. <ref>{{Webbref|url=http://www.kks.se/vart-erbjudande/vara-program/expertkompetens/|titel=Vårt erbjudande Våra program Expertkompetens|hämtdatum=2008-09-21|utgivare=KK-stiftelsen}}</ref> | Volume 15, 2018 - Issue 1|författare=Karin M. Gustafsson}}</ref> KK-stiftelsens ''Expertkompetensprogram'' visar ytterligare en variant och koppling till akademin: yrkesverksamma kan vidareutveckla sin expertis via (specialanpassad) akademisk vidareutbildning. <ref>{{Webbref|url=http://www.kks.se/vart-erbjudande/vara-program/expertkompetens/|titel=Vårt erbjudande Våra program Expertkompetens|hämtdatum=2008-09-21|utgivare=KK-stiftelsen}}</ref> | ||
Det finns i tiden tankar om att den akademiska expertrollen kan komma att förändras i och med den förändrade tillgången till information och de stegrade förväntningarna på tillgänglighet. Det är många som berör det, exempelvis ett projekt om kulturarvssektorn och digitaliseringen. De ser att hur forskarens roll som expert, som bärare av en särskild kunskap som inte andra har tillgång till, förändras, och att nya sätt för kunskapsutveckling och kunskapsöverföring utvecklas.<ref>{{Webbref|url=https://digihist.se/8-historikerrollens-forandringar/forskarens-roll-och-expertens-auktoritet/|titel=Forskarens roll och expertens auktoritet|hämtdatum=2018-09-21|utgivare=Historia i en digital värld (blogg)}}</ref> | Det finns i tiden tankar om att den akademiska expertrollen kan komma att förändras i och med den förändrade tillgången till information och de stegrade förväntningarna på tillgänglighet. Det är många som berör det, exempelvis ett projekt om kulturarvssektorn och digitaliseringen. De ser att hur forskarens roll som expert, som bärare av en särskild kunskap som inte andra har tillgång till, förändras, och att nya sätt för kunskapsutveckling och kunskapsöverföring utvecklas. Samtidigt kan det öppna för fler samverkansmöjligheter.<ref>{{Webbref|url=https://digihist.se/8-historikerrollens-forandringar/forskarens-roll-och-expertens-auktoritet/|titel=Forskarens roll och expertens auktoritet|hämtdatum=2018-09-21|utgivare=Historia i en digital värld (blogg)}}</ref> | ||
Lärosätenas akademiker är | Lärosätenas akademiker är eftertraktade röster i olika mediala sammanhang. Ett tecken på det är att de flesta lärosätena underlättar snabba kontaktvägar genom att sammanställa ''expertlistor,'' med tips till press eller andra på forskare att kontakta som experter på olika områden. Några exempel: [https://www.chalmers.se/sv/nyheter/hitta-experten/Sidor/default.aspx Chalmers tekniska högskola], [https://www.sustainability.lu.se/press/list-of-experts-for-media Lunds universitet]t, L[https://jmg.gu.se/kontakta-oss/hitta-en-expert MG vid Göteborgs universitet] och [https://www.su.se/om-oss/press-media-nyheter/experter Stockholms universitet]. | ||
== Engelsk motsvarighet == | == Engelsk motsvarighet == | ||
Versionen från 30 oktober 2018 kl. 14.11
Expertrollen bärs typiskt av en forskare vid ett universitet eller en högskola när hen anlitas av en annan part för att bidra utifrån sin särskilda kompetens, oftast ämneskompetens.
Tillämpningar
Ordet expert är ett vanligt begrepp för en person som har en särskild sakkunskap eller “stor faktisk kunskap”.[1] Inom den akademiska världen är expertrollen oftast förknippad med en forskare som anlitas till något sammanhang utanför den vanliga forskar- eller lärarrollen, och där bidrar med sin kompetens, främst inom sitt särskilda ämnesområde. Det kan exempelvis handla om att delta i en statlig utredning, ge råd i en utvecklingsprocess eller medverka i ett debattprogram. [2][3]
I samverkanssammanhang förläggs ibland expertrollen istället till den externa parten (utanför akademin). En person kan ses som expert inom sin verksamhet, säg spelutveckling eller personaladministration, och berika akademin via gästföreläsningar, mentorskap eller annan samverkan[4] Expertkompetensen kan också tillskrivas färdigutbildade studenter - de kommer ut i arbetslivet med sina nyförvärvade utbildningar och därmed särskilda expertkunskaper.[5] KK-stiftelsens Expertkompetensprogram visar ytterligare en variant och koppling till akademin: yrkesverksamma kan vidareutveckla sin expertis via (specialanpassad) akademisk vidareutbildning. [6]
Det finns i tiden tankar om att den akademiska expertrollen kan komma att förändras i och med den förändrade tillgången till information och de stegrade förväntningarna på tillgänglighet. Det är många som berör det, exempelvis ett projekt om kulturarvssektorn och digitaliseringen. De ser att hur forskarens roll som expert, som bärare av en särskild kunskap som inte andra har tillgång till, förändras, och att nya sätt för kunskapsutveckling och kunskapsöverföring utvecklas. Samtidigt kan det öppna för fler samverkansmöjligheter.[7]
Lärosätenas akademiker är eftertraktade röster i olika mediala sammanhang. Ett tecken på det är att de flesta lärosätena underlättar snabba kontaktvägar genom att sammanställa expertlistor, med tips till press eller andra på forskare att kontakta som experter på olika områden. Några exempel: Chalmers tekniska högskola, Lunds universitett, LMG vid Göteborgs universitet och Stockholms universitet.
Engelsk motsvarighet
Expert
Referenser
- ↑ ”Svenska akademiens ordböcker”. https://svenska.se/tre/?sok=expert&pz. Läst 21 september 2019.
- ↑ Perez Vic, E. ; Hellström, T.; Fernqvist, N. ; Hellsmark, H.; Molnar, S. (2014). Universitets och högskolors samverkansmönster och dess effekter. (Vinnova analys 2014). https://www.vinnova.se/publikationer/universitets-och-hogskolors-samverkansmonster-och-dess-effekter/. Läst 7 september 2018
- ↑ Lönn, Maria (2010-06-09 2010/8). Samverkan mätt med kvantitativa mått – en kartläggning. Högskoleverket. http://www.uka.se/download/18.12f25798156a345894e1ef4/1487841919630/statistisk-analys-2010-8.pdf. Läst 21 september 2018
- ↑ Broström, A., Feldmann, A. och Blaus, J. (2015). KLOSS – Kunskap och Lärande om Strategisk Samverkan. https://www.kth.se/polopoly_fs/1.601838!/KLOSS_Rapport_2015.pdf. Läst 21 september 2018
- ↑ Karin M. Gustafsson (2018). Producing expertise: the Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity & Ecosystem Services’ socialisation of young scholars. Journal of Integrative Environmental Sciences Volume 15, 2018 - Issue 1. https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/1943815X.2018.1439509.
- ↑ ”Vårt erbjudande Våra program Expertkompetens”. KK-stiftelsen. http://www.kks.se/vart-erbjudande/vara-program/expertkompetens/. Läst 21 september 2008.
- ↑ ”Forskarens roll och expertens auktoritet”. Historia i en digital värld (blogg). https://digihist.se/8-historikerrollens-forandringar/forskarens-roll-och-expertens-auktoritet/. Läst 21 september 2018.