|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Trippelhelix: Skillnad mellan sidversioner
(→Tillämpningar: fler källor) |
(→Tillämpningar: ny ref) |
||
| Rad 2: | Rad 2: | ||
== Tillämpningar == | == Tillämpningar == | ||
Begreppet är hämtat från biovetenskapen och ska symbolisera rörelse, dynamik, förändring och förnyelse. Hos Etzkowitz är trippelhelixmodellen kopplad till idén om universitetens centrala plats i en modern, kunskapsbaserad ekonomi och används både deskriptivt och preskriptivt - d.v.s. både som en analysmodell och som en modell för hur man kan organisera samverkan i praktiken.<ref>[http://www.esbri.se/artikel_visa.asp?id=1006 "Modellen har nästan fått eget liv", Porträttet, Entré 4:2010].</ref> Enligt Tillväxtverkets definition är syftet med en trippelhelixmodell att samordna de utvecklingsresurser som satsas inom en region och därmed få till stånd en ökad innovationsförmåga och större avkastning på insatserna.<ref>''[https://www.vinnova.se/contentassets/68c2dba1d32149e0a7ab218855fe0a65/vr-09-31.pdf Kartläggning av svenska klusterinitiativ]'', Vinnovarapport 2009:31</ref> Eftersom förväntningarna på denna form av satsningar inte alltid har uppfyllts har man i både teorin och praktiken utvidgat modellen till [[Kvadrupelhelix|kvadrupelhelixformationer]] som omfattar ytterligare aktörer (ideell sektor, expertgrupper av olika slag) eller dimensioner (mottagarperspektivet).<ref>{{Webbref|url=https:// | Begreppet är hämtat från biovetenskapen och ska symbolisera rörelse, dynamik, förändring och förnyelse. Hos Etzkowitz är trippelhelixmodellen kopplad till idén om universitetens centrala plats i en modern, kunskapsbaserad ekonomi och används både deskriptivt och preskriptivt - d.v.s. både som en analysmodell och som en modell för hur man kan organisera samverkan i praktiken.<ref>[http://www.esbri.se/artikel_visa.asp?id=1006 "Modellen har nästan fått eget liv", Porträttet, Entré 4:2010].</ref> Enligt Tillväxtverkets definition är syftet med en trippelhelixmodell att samordna de utvecklingsresurser som satsas inom en region och därmed få till stånd en ökad innovationsförmåga och större avkastning på insatserna.<ref>''[https://www.vinnova.se/contentassets/68c2dba1d32149e0a7ab218855fe0a65/vr-09-31.pdf Kartläggning av svenska klusterinitiativ]'', Vinnovarapport 2009:31</ref> Eftersom förväntningarna på denna form av satsningar inte alltid har uppfyllts har man i både teorin och praktiken utvidgat modellen till [[Kvadrupelhelix|kvadrupelhelixformationer]] som omfattar ytterligare aktörer (ideell sektor, expertgrupper av olika slag) eller dimensioner (mottagarperspektivet).<ref>{{Webbref|url=https://arxiv.org/ftp/arxiv/papers/1012/1012.1937.pdf|titel=The Triple Helix, Quadruple Helix, ..., and an | ||
N | |||
-tuple of Helices: | |||
Explanatory Models for Analyzing the Knowledge-based Economy?|hämtdatum=20181002|utgivare=|sid=}}</ref> | |||
Ett aktuellt exempel på trippelhelixsamarbete är den värmländska [https://www.kau.se/samverkan/samverkan-pa-universitetet/goda-exempel/akademin-smart-specialisering Akademin för smart specialisering]. I detta och andra klusterinriktade nätverk hänvisar man allt mer sällan till helixbegreppet, eftersom det uppfattas som onödigt akademiskt. I gengäld har det fått en renässans inom samarbeten kring utmaningsdriven forskning.<ref>{{Webbref|url=https://www.forskning.se/2017/02/27/triple-helix-och-miljoproblemen/|titel=Trippelhelix och miljöproblemen|hämtdatum=20181002|utgivare=|sid=}}</ref> | Ett aktuellt exempel på trippelhelixsamarbete är den värmländska [https://www.kau.se/samverkan/samverkan-pa-universitetet/goda-exempel/akademin-smart-specialisering Akademin för smart specialisering]. I detta och andra klusterinriktade nätverk hänvisar man allt mer sällan till helixbegreppet, eftersom det uppfattas som onödigt akademiskt. I gengäld har det fått en renässans inom samarbeten kring utmaningsdriven forskning.<ref>{{Webbref|url=https://www.forskning.se/2017/02/27/triple-helix-och-miljoproblemen/|titel=Trippelhelix och miljöproblemen|hämtdatum=20181002|utgivare=|sid=}}</ref> | ||
Versionen från 2 november 2018 kl. 11.42
Trippelhelix är ett begrepp etablerat av sociologen Henry Etzkowitz. Det används i Sverige som beteckning för en samarbetsform där de tre aktörerna näringsliv, akademi och offentlig sektor samverkar för att skapa innovation och tillväxt.
Tillämpningar
Begreppet är hämtat från biovetenskapen och ska symbolisera rörelse, dynamik, förändring och förnyelse. Hos Etzkowitz är trippelhelixmodellen kopplad till idén om universitetens centrala plats i en modern, kunskapsbaserad ekonomi och används både deskriptivt och preskriptivt - d.v.s. både som en analysmodell och som en modell för hur man kan organisera samverkan i praktiken.[1] Enligt Tillväxtverkets definition är syftet med en trippelhelixmodell att samordna de utvecklingsresurser som satsas inom en region och därmed få till stånd en ökad innovationsförmåga och större avkastning på insatserna.[2] Eftersom förväntningarna på denna form av satsningar inte alltid har uppfyllts har man i både teorin och praktiken utvidgat modellen till kvadrupelhelixformationer som omfattar ytterligare aktörer (ideell sektor, expertgrupper av olika slag) eller dimensioner (mottagarperspektivet).[3]
Ett aktuellt exempel på trippelhelixsamarbete är den värmländska Akademin för smart specialisering. I detta och andra klusterinriktade nätverk hänvisar man allt mer sällan till helixbegreppet, eftersom det uppfattas som onödigt akademiskt. I gengäld har det fått en renässans inom samarbeten kring utmaningsdriven forskning.[4]
Engelsk översättning
Triple helix
Referenser
- ↑ "Modellen har nästan fått eget liv", Porträttet, Entré 4:2010.
- ↑ Kartläggning av svenska klusterinitiativ, Vinnovarapport 2009:31
- ↑ [https://arxiv.org/ftp/arxiv/papers/1012/1012.1937.pdf ”The Triple Helix, Quadruple Helix, ..., and an N -tuple of Helices: Explanatory Models for Analyzing the Knowledge-based Economy?”]. https://arxiv.org/ftp/arxiv/papers/1012/1012.1937.pdf. Läst 2 oktober 2018.
- ↑ ”Trippelhelix och miljöproblemen”. https://www.forskning.se/2017/02/27/triple-helix-och-miljoproblemen/. Läst 2 oktober 2018.
Övriga källor
Etzkowitz, H. Trippelhelix - den nya innovationsmodellen: högskola, näringsliv och myndigheter i samverkan, övers. Birgitta Johansson. Stockholm: SNS förlag, 2005.
Nordfors, L., Lindell, H., Ericson, B. Begrepp inom regional utveckling - vad betyder egentligen innovationssystem, kluster och trippelhelix? Regionplane- och trafikkontoret Stockholms läns landsting, Rapport 5:2007.