|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Tillgängliggöra: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
(Inledning) |
(Noter) |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Tillgängliggöra''' används för att beskriva hur universitet och högskolor exempelvis säkerställer att studenter får tillgång till information, lokaler och annat av vikt för deras utbildning. Det blir också vanligare att förknippa begreppet med att tillgängliggöra forskningsresultat och forskningsbar data. | |||
==Tillämpningar== | ==Tillämpningar== | ||
Den allmänna betydelsen av tillgängliggöra kommer från att ''göra tillgänglig'', det vill säga göra något åtkomligt och möjligt att använda. <ref>{{Webbref|url=https://svenska.se/tre/?sok=tillg%C3%A4nglig&pz=1|titel=Svenska Akademiens Ordböcker|hämtdatum=2018-12-12|utgivare=Svenska Akademien|sid=Tillgänglig och tillgängliggöra}}</ref>. | |||
I universitets- och högskolerelaterade sammanhang används begreppet oftast om att uppgifter och formalia ska förmedlas och redovisas öppet (exempelvis kan antagningsordningar och kursutvärderingar tillgängliggöras på universitets hemsidor) och att både utbildning i sig och de mer fysiska lokalerna ska vara tillgängliga, bland annat för studenter med funktionsvariation. | I universitets- och högskolerelaterade sammanhang används begreppet oftast om att uppgifter och formalia ska förmedlas och redovisas öppet. (exempelvis kan antagningsordningar och kursutvärderingar tillgängliggöras på universitets hemsidor) och att både utbildning i sig och de mer fysiska lokalerna ska vara tillgängliga, bland annat för studenter med funktionsvariation.<ref>Se generellt i Högskolelagen, Högskoleförordningen och lärosätens hemsidor.</ref> | ||
Det har också blivit mer och mer vanligt att lyfta vikten av att ''tillgängliggöra forskningsdata och forskningsresultat.'' Det går att följa tendenser i EU-kommissionens direktiv. | Det har också blivit mer och mer vanligt att lyfta vikten av att ''tillgängliggöra forskningsdata och forskningsresultat.'' Det går att följa tendenser i EU-kommissionens direktiv. | ||
*2003 kom EU med ''PSI-direktivet'' (Re-Use of Public Sector Information) som syftar till att den offentliga sektorns information och data ska göras mer tillgänglig och kunna bli ''vidareuttnytjad (re-used)''. Det innebär bland annat att olika aktörer ska kunna använda den offentliga sektorns information för att skapa nya produkter och tjänster (alltså ett mer ekonomiskt perspektiv än ren informationsspridning till medborgare). I Sverige har PSI-direktivet gett upphov till den svenska ''PSI-lagen (Lag (2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen''. < | *2003 kom EU med ''PSI-direktivet'' (Re-Use of Public Sector Information) som syftar till att den offentliga sektorns information och data ska göras mer tillgänglig och kunna bli ''vidareuttnytjad (re-used)''.<ref>{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/digital-single-market/en/european-legislation-reuse-public-sector-information|titel=European legislation on the re-use of public sector information|hämtdatum=2018-12-20|utgivare=European Comission|sid=}}</ref> Det innebär bland annat att olika aktörer ska kunna använda den offentliga sektorns information för att skapa nya produkter och tjänster (alltså ett mer ekonomiskt perspektiv än ren informationsspridning till medborgare). I Sverige har PSI-direktivet gett upphov till den svenska ''PSI-lagen (Lag (2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen''.<ref>{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/om-webbplatsen/psi-direktivet/|titel=Psi-direktivet|hämtdatum=2018-12-20|utgivare=Regeringskansliet|sid=}}</ref> | ||
*2012 gick fokus över till ''öppen tillgång (open access)'' med ''the 2012 Recommendation on open access to and preservation of scientific information.'' Nu handlar det snarare om att forskarsamhället ska tillgängliggöra (och bevara) sin egen forskning och sina forskningsresultat. Målsättningen är att ge grogrund till ny och betydelsefull forskning. | *2012 gick fokus över till ''öppen tillgång (open access)'' med ''the 2012 Recommendation on open access to and preservation of scientific information.'' Nu handlar det snarare om att forskarsamhället ska tillgängliggöra (och bevara) sin egen forskning och sina forskningsresultat. Målsättningen är att ge grogrund till ny och betydelsefull forskning.<ref>{{Webbref|url=http://europa.eu/rapid/press-release_MEMO-12-565_en.htm|titel=Open Acess to Scientific Data 2012-07-17|hämtdatum=2018-12-20|utgivare=European Commission|sid=}}</ref> | ||
*Våren 2018 kom ett nästa steg, ett åtgärdspaket och vägledning till medlemsländerna. Där behandlas hur tillgången till såväl offentliga sektorns som den privata sektorns digitala data kan öka, återanvändas och vidareutnyttjas på ett säkert sätt som kan stimulera bland annat tillväxt och jobbskapande. De lyfter också vikten av incitament för forskare att dela sina data. | *Våren 2018 kom ett nästa steg, ett åtgärdspaket och vägledning till medlemsländerna. Där behandlas hur tillgången till såväl offentliga sektorns som den privata sektorns digitala data kan öka, återanvändas och vidareutnyttjas på ett säkert sätt som kan stimulera bland annat tillväxt och jobbskapande. De lyfter också vikten av incitament för forskare att dela sina data.<ref>{{Webbref|url=http://europa.eu/rapid/press-release_IP-18-3364_sv.htm|titel=Pressmeddelande 2018-04-25: Data inom EU: EU-kommissionen tar krafttag för att öka tillgängligheten och förbättra delningen av hälsodata|hämtdatum=2018-12-20|utgivare=European Comission|sid=}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/info/news/new-commission-guidance-supports-eu-member-states-transition-open-science-2018-apr-25_en|titel=New Commission guidance supports EU Member States in transition to Open Science|hämtdatum=2018-12-20|utgivare=European Commission|sid=}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://www.svensktnaringsliv.se/kommentaren/nya-forslag-om-datadelning-for-att-starka-innovation-och-ai_708775.html|titel=Nya förslag om datadelning för att stärka innovation och AI, 2018-07-27|hämtdatum=2018-12-20|utgivare=Svenskt näringsliv|sid=}}</ref> | ||
Det finns en stark koppling mellan tillgängliggöra och ''öppen tillgång'', eller ''open access.'' Öppen tillgång är mer entydigt förknippat med att tillgängliggöra vetenskapliga resultat i form av vetenskapliga publikationer. | Det finns en stark koppling mellan tillgängliggöra och ''öppen tillgång'', eller ''open access.'' Öppen tillgång är mer entydigt förknippat med att tillgängliggöra vetenskapliga resultat i form av vetenskapliga publikationer.<ref>{{Webbref|url=https://openaccess.blogg.kb.se/openaccess-definition/|titel=Vad är open access|hämtdatum=2018-12-20|utgivare=Kungliga biblioteket|sid=}}</ref> | ||
==Engelsk motsvarighet== | ==Engelsk motsvarighet== | ||
Det finns flera möjliga synonymer på engelska, som ''make available'' eller ''accessible''. | Det finns flera möjliga synonymer på engelska, som ''make available'' eller ''accessible''. | ||
Versionen från 20 december 2018 kl. 14.10
Tillgängliggöra används för att beskriva hur universitet och högskolor exempelvis säkerställer att studenter får tillgång till information, lokaler och annat av vikt för deras utbildning. Det blir också vanligare att förknippa begreppet med att tillgängliggöra forskningsresultat och forskningsbar data.
Tillämpningar
Den allmänna betydelsen av tillgängliggöra kommer från att göra tillgänglig, det vill säga göra något åtkomligt och möjligt att använda. [1].
I universitets- och högskolerelaterade sammanhang används begreppet oftast om att uppgifter och formalia ska förmedlas och redovisas öppet. (exempelvis kan antagningsordningar och kursutvärderingar tillgängliggöras på universitets hemsidor) och att både utbildning i sig och de mer fysiska lokalerna ska vara tillgängliga, bland annat för studenter med funktionsvariation.[2]
Det har också blivit mer och mer vanligt att lyfta vikten av att tillgängliggöra forskningsdata och forskningsresultat. Det går att följa tendenser i EU-kommissionens direktiv.
- 2003 kom EU med PSI-direktivet (Re-Use of Public Sector Information) som syftar till att den offentliga sektorns information och data ska göras mer tillgänglig och kunna bli vidareuttnytjad (re-used).[3] Det innebär bland annat att olika aktörer ska kunna använda den offentliga sektorns information för att skapa nya produkter och tjänster (alltså ett mer ekonomiskt perspektiv än ren informationsspridning till medborgare). I Sverige har PSI-direktivet gett upphov till den svenska PSI-lagen (Lag (2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen.[4]
- 2012 gick fokus över till öppen tillgång (open access) med the 2012 Recommendation on open access to and preservation of scientific information. Nu handlar det snarare om att forskarsamhället ska tillgängliggöra (och bevara) sin egen forskning och sina forskningsresultat. Målsättningen är att ge grogrund till ny och betydelsefull forskning.[5]
- Våren 2018 kom ett nästa steg, ett åtgärdspaket och vägledning till medlemsländerna. Där behandlas hur tillgången till såväl offentliga sektorns som den privata sektorns digitala data kan öka, återanvändas och vidareutnyttjas på ett säkert sätt som kan stimulera bland annat tillväxt och jobbskapande. De lyfter också vikten av incitament för forskare att dela sina data.[6][7][8]
Det finns en stark koppling mellan tillgängliggöra och öppen tillgång, eller open access. Öppen tillgång är mer entydigt förknippat med att tillgängliggöra vetenskapliga resultat i form av vetenskapliga publikationer.[9]
Engelsk motsvarighet
Det finns flera möjliga synonymer på engelska, som make available eller accessible.
Referenser
- ↑ ”Svenska Akademiens Ordböcker”. Svenska Akademien. sid. Tillgänglig och tillgängliggöra. https://svenska.se/tre/?sok=tillg%C3%A4nglig&pz=1. Läst 12 december 2018.
- ↑ Se generellt i Högskolelagen, Högskoleförordningen och lärosätens hemsidor.
- ↑ ”European legislation on the re-use of public sector information”. European Comission. https://ec.europa.eu/digital-single-market/en/european-legislation-reuse-public-sector-information. Läst 20 december 2018.
- ↑ ”Psi-direktivet”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/om-webbplatsen/psi-direktivet/. Läst 20 december 2018.
- ↑ ”Open Acess to Scientific Data 2012-07-17”. European Commission. http://europa.eu/rapid/press-release_MEMO-12-565_en.htm. Läst 20 december 2018.
- ↑ ”Pressmeddelande 2018-04-25: Data inom EU: EU-kommissionen tar krafttag för att öka tillgängligheten och förbättra delningen av hälsodata”. European Comission. http://europa.eu/rapid/press-release_IP-18-3364_sv.htm. Läst 20 december 2018.
- ↑ ”New Commission guidance supports EU Member States in transition to Open Science”. European Commission. https://ec.europa.eu/info/news/new-commission-guidance-supports-eu-member-states-transition-open-science-2018-apr-25_en. Läst 20 december 2018.
- ↑ ”Nya förslag om datadelning för att stärka innovation och AI, 2018-07-27”. Svenskt näringsliv. https://www.svensktnaringsliv.se/kommentaren/nya-forslag-om-datadelning-for-att-starka-innovation-och-ai_708775.html. Läst 20 december 2018.
- ↑ ”Vad är open access”. Kungliga biblioteket. https://openaccess.blogg.kb.se/openaccess-definition/. Läst 20 december 2018.