|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Avnämare: Skillnad mellan sidversioner
m (→Tillämpningar) |
(Strut-betänkandet) |
||
| Rad 6: | Rad 6: | ||
I universitets- och högskolesammanhang används ordet för de som kan ta emot antingen utbildningens eller forskningens resultat. Det kan vara arbetsgivare som anställer utbildade studenter och därmed drar nytta av de kompetenser de fått med sig från utbildningen. En avnämare för ett forskningsresultat kan vara en potentiell användare, som inte är involverad i själva forskningsprocessen (då är det snarare en intressent). | I universitets- och högskolesammanhang används ordet för de som kan ta emot antingen utbildningens eller forskningens resultat. Det kan vara arbetsgivare som anställer utbildade studenter och därmed drar nytta av de kompetenser de fått med sig från utbildningen. En avnämare för ett forskningsresultat kan vara en potentiell användare, som inte är involverad i själva forskningsprocessen (då är det snarare en intressent). | ||
I Högskolelagen och Högskoleförordningen används inte begreppet alls. I en sökning på flertalet webbplatser och i litteratur som berör universitets och högskolors samverkan så syns en tendens att undvika ordet avnämare och bara använda [[intressent]] mer svepande.<ref>Se till exempel Mats Benner & Sverker Sörlin, Samverkansuppgiften i ett historiskt och institutionellt perspektiv: VINNOVA Analys VA 2015:02 ISBN: 978-91-87537-26-4 och Regeringens proposition 2016/17:50, Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft</ref> En möjlig förklaring kan vara att avnämare har en lite mer formell klang.<ref>Artikelförfattarens reflektion vilket också opåkallat bekräftades vid en diskussion med UniLinks styrelse 2019-01-25.</ref> | I Högskolelagen och Högskoleförordningen används inte begreppet alls. Inte heller Styr- och resursutredningens betänkande 2019 gör det, men intressent förekommer flitigt.<ref>Styr- och resursutredningens betänkande ''En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan'' (SOU 2019:6)</ref> I en sökning på flertalet webbplatser och i litteratur som berör universitets och högskolors samverkan så syns en tendens att undvika ordet avnämare och bara använda [[intressent]] mer svepande.<ref>Se till exempel Mats Benner & Sverker Sörlin, Samverkansuppgiften i ett historiskt och institutionellt perspektiv: VINNOVA Analys VA 2015:02 ISBN: 978-91-87537-26-4 och Regeringens proposition 2016/17:50, Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft</ref> En möjlig förklaring kan vara att avnämare har en lite mer formell klang.<ref>Artikelförfattarens reflektion vilket också opåkallat bekräftades vid en diskussion med UniLinks styrelse 2019-01-25.</ref> | ||
==Engelsk motsvarighet== | ==Engelsk motsvarighet== | ||
Versionen från 26 februari 2019 kl. 15.41
En avnämare är en mottagare av något som de kan dra nytta av, helt eller delvis färdigutvecklat av någon annan.
Tillämpningar
Den grundläggande definitionen för en avnämare är att den tar emot en vara eller nyttighet framtagen av någon annan, särskilt i form av “råvara eller halvfabrikat”, för vidare förädling eller försäljning.[1] [2]
I universitets- och högskolesammanhang används ordet för de som kan ta emot antingen utbildningens eller forskningens resultat. Det kan vara arbetsgivare som anställer utbildade studenter och därmed drar nytta av de kompetenser de fått med sig från utbildningen. En avnämare för ett forskningsresultat kan vara en potentiell användare, som inte är involverad i själva forskningsprocessen (då är det snarare en intressent).
I Högskolelagen och Högskoleförordningen används inte begreppet alls. Inte heller Styr- och resursutredningens betänkande 2019 gör det, men intressent förekommer flitigt.[3] I en sökning på flertalet webbplatser och i litteratur som berör universitets och högskolors samverkan så syns en tendens att undvika ordet avnämare och bara använda intressent mer svepande.[4] En möjlig förklaring kan vara att avnämare har en lite mer formell klang.[5]
Engelsk motsvarighet
Den engelska motsvarigheten är stakeholder, det vill säga samma som för intressent.
Ett annat alternativ är potential employer men då enbart som potentiell avnämare för utbildningen.
Referenser
- ↑ ”Nationalencyklopedin”. NE Nationalencyklopedin AB. sid. Avnämare. https://www-ne-se.ezp.sub.su.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/avn%C3%A4mare. Läst 30 januari 2019.
- ↑ ”Svenska akademins ordböcker”. Svenska Akademien. sid. Avnämare. https://svenska.se/tre/?sok=avn%C3%A4mare&pz=1. Läst 30 januari 2019.
- ↑ Styr- och resursutredningens betänkande En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan (SOU 2019:6)
- ↑ Se till exempel Mats Benner & Sverker Sörlin, Samverkansuppgiften i ett historiskt och institutionellt perspektiv: VINNOVA Analys VA 2015:02 ISBN: 978-91-87537-26-4 och Regeringens proposition 2016/17:50, Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft
- ↑ Artikelförfattarens reflektion vilket också opåkallat bekräftades vid en diskussion med UniLinks styrelse 2019-01-25.