|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Intressent: Skillnad mellan sidversioner
(Första ommöblering efter intern SU-workshop 2019-03-19) |
Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
En intressent är en person eller definierad grupp som är både engagerad i och har intressen av en viss verksamhet. | En intressent är en person eller definierad grupp som är både engagerad i och har intressen av en viss verksamhet. | ||
En intressent är en person, eller definierad grupp, som är både engagerad i och har intressen av en viss verksamhet, produkt eller tjänst. | En intressent är en person, eller definierad grupp, som är både engagerad i och har intressen av en viss verksamhet, produkt eller tjänst, till exempel ett utbildningsprogram. | ||
==Tillämpningar== | ==Tillämpningar== | ||
En väsentlig aspekt på definitionen av en intressent är att den ska kunna ''både'' ''påverka'' och ''påverkas av'' verksamheten, produkten eller tjänsten. Det räcker alltså inte med ett enkelriktat engagemang - att bara vara engagerad i eller bara ha intressen av den.<ref>{{Webbref|url=https://www-ne-se.ezp.sub.su.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/intressent|titel=Nationalencyklopedin, Intressent|hämtdatum=2018-08-27}}</ref> | En väsentlig aspekt på definitionen av en intressent är att den ska kunna ''både'' ''påverka'' och ''påverkas av'' verksamheten, produkten eller tjänsten. Det räcker alltså inte med ett enkelriktat engagemang - att bara vara engagerad i eller bara ha intressen av den.<ref>{{Webbref|url=https://www-ne-se.ezp.sub.su.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/intressent|titel=Nationalencyklopedin, Intressent|hämtdatum=2018-08-27}}</ref> Om vi tar ett utbildningsprogram som exempel, kan några av de mer självklara intressenterna vara studenterna som går på programmet, lärarna som undervisar där, arbetsgivare som anställer de utbildade studenterna, lärosätet som har programmet i sin utbildningsprofil, regionen som vill a. | ||
Det finns tankar om att offentlig verksamhet och särskilt universitet och högskolor har ovanligt många intressenter att interagera med eller ta hänsyn till.<ref><nowiki>http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:290891/FULLTEXT01.pdf</nowiki> </ref> Trots det finns det inte någon allmänt vedertagen och bekräftad sammanställning av vilka som kan betraktas som intressenter generellt för universitet och högskolor. Begreppet används inte heller i högskolelagen<ref>{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434|titel=Högskolelagen|hämtdatum=2018-08-27}}</ref> och bara en gång i högskoleförordningen, då på detaljnivå i en enskild examensordning, Studie- och yrkesvägledarexamen<ref>{{Webbref|url=http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskoleforordning-1993100_sfs-1993-100|titel=Högskoleförordningen|hämtdatum=2018-08-27}}</ref>. Universitets- och högskolerådet har en sammanställning på sin hemsida, men då av några av sina egna intressenter (och/eller målgrupper).<ref>{{Webbref|url=https://www.uhr.se/om-uhr/detta-gor-uhr/intressenter-och-malgrupper/|titel=Universitets- och högskolerådets intressenter och målgupper|hämtdatum=2018-08-27}}</ref> | Det finns tankar om att offentlig verksamhet och särskilt universitet och högskolor har ovanligt många intressenter att interagera med eller ta hänsyn till.<ref><nowiki>http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:290891/FULLTEXT01.pdf</nowiki> </ref> Trots det finns det inte någon allmänt vedertagen och bekräftad sammanställning av vilka som kan betraktas som intressenter generellt för universitet och högskolor. Begreppet används inte heller i högskolelagen<ref>{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434|titel=Högskolelagen|hämtdatum=2018-08-27}}</ref> och bara en gång i högskoleförordningen, då på detaljnivå i en enskild examensordning, Studie- och yrkesvägledarexamen<ref>{{Webbref|url=http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskoleforordning-1993100_sfs-1993-100|titel=Högskoleförordningen|hämtdatum=2018-08-27}}</ref>. Universitets- och högskolerådet har en sammanställning på sin hemsida, men då av några av sina egna intressenter (och/eller målgrupper).<ref>{{Webbref|url=https://www.uhr.se/om-uhr/detta-gor-uhr/intressenter-och-malgrupper/|titel=Universitets- och högskolerådets intressenter och målgupper|hämtdatum=2018-08-27}}</ref> | ||
Två närliggande ord med lite olika innebörd . '''[[Avnämare]]''' är en person eller definierad grupp som är en ''mer enkelriktad mottagare,'' exempelvis en av ett forskningsresultat inom deras verksamhetsområde. '''Målgrupp''' är också definierad, men för ett ''anpassat budskap eller särskild satsning,'' som gymnasieungdomar vilka en studentrekryteringskampanj riktas mot .<ref>{{Webbref|url=https://www-ne-se.ezp.sub.su.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/m%C3%A5lgrupp|titel=Målgrupp i Nationalencyclopedin|hämtdatum=2018-10-23|utgivare=NE Nationalencyklopedin AB|sid=}}</ref> <ref>{{Webbref|url=https://www-ne-se.ezp.sub.su.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/avn%C3%A4mare|titel=Avnämare i Nationalencyclopedin|hämtdatum=2018-10-23|utgivare=Nationalencyclopedin AB|sid=}}</ref> | Två närliggande ord med lite olika innebörd . '''[[Avnämare]]''' är en person eller definierad grupp som är en ''mer enkelriktad mottagare,'' exempelvis en av ett forskningsresultat inom deras verksamhetsområde. '''Målgrupp''' är också definierad, men för ett ''anpassat budskap eller särskild satsning,'' som gymnasieungdomar vilka en studentrekryteringskampanj riktas mot .<ref>{{Webbref|url=https://www-ne-se.ezp.sub.su.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/m%C3%A5lgrupp|titel=Målgrupp i Nationalencyclopedin|hämtdatum=2018-10-23|utgivare=NE Nationalencyklopedin AB|sid=}}</ref> <ref>{{Webbref|url=https://www-ne-se.ezp.sub.su.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/avn%C3%A4mare|titel=Avnämare i Nationalencyclopedin|hämtdatum=2018-10-23|utgivare=Nationalencyclopedin AB|sid=}}</ref> | ||
Om vi går tillbaka till exemplet med ett utbildningsprogram. | |||
* En arbetsgivare kan vara en målgrupp när utbildningen annonseras i deras branschtidning. De tar emot budskapet att här finns en intressant utbildning inom ert område. | |||
* En arbetsgivaren är en intressent som potentiell arbetsgivare till de färdigutbildade studenterna och därmed till utbildningens innehåll och kvalitet. Arbetsgivaren ''påverkas av'' den kompetens studenten bär med sig från utbildningen. Den ''påverkar'' också utbildningen, antingen potentiellt genom att ha förhoppningar eller krav på utbildningens innehåll eller reellt i exempelvis programråd/liknande. | |||
* En arbetsgivare är en avnämare .... | |||
Intressenter kan ha helt olika intresseingångar och målsättningar med det gemensamma sammanhanget. De kan benämnas interna eller externa och de kan grupperas olika beroende på kontext. Anställda, ägare och lokalsamhället är exempel på ett företags intressenter, som på olika sätt kan påverka och påverkas av det. Några andra varianter på intressenter: arbetsgivare, stat, studenter, kunder, leverantörer, forskarsamhället eller allmänheten. Begreppet intressent har främst använts inom ekonomiska sammanhang och i företagsekonomiska teorier sedan 1950-talet. På 1980-talet utvecklade R. Edward Freeman intressentmodellen som har fått stort genomslag, i såväl praktik som teori.<ref>{{Webbref|url=https://sv.wikipedia.org/wiki/Intressentmodellen|titel=Intressentmodellen, Wikipedia|hämtdatum=2018-08-27}}</ref> <ref>{{Webbref|url=https://en.wikipedia.org/wiki/Stakeholder_(corporate)|titel=Wikpedia Stakeholder|hämtdatum=2018-08-27}}</ref> | Intressenter kan ha helt olika intresseingångar och målsättningar med det gemensamma sammanhanget. De kan benämnas interna eller externa och de kan grupperas olika beroende på kontext. Anställda, ägare och lokalsamhället är exempel på ett företags intressenter, som på olika sätt kan påverka och påverkas av det. Några andra varianter på intressenter: arbetsgivare, stat, studenter, kunder, leverantörer, forskarsamhället eller allmänheten. Begreppet intressent har främst använts inom ekonomiska sammanhang och i företagsekonomiska teorier sedan 1950-talet. På 1980-talet utvecklade R. Edward Freeman intressentmodellen som har fått stort genomslag, i såväl praktik som teori.<ref>{{Webbref|url=https://sv.wikipedia.org/wiki/Intressentmodellen|titel=Intressentmodellen, Wikipedia|hämtdatum=2018-08-27}}</ref> <ref>{{Webbref|url=https://en.wikipedia.org/wiki/Stakeholder_(corporate)|titel=Wikpedia Stakeholder|hämtdatum=2018-08-27}}</ref> | ||
Versionen från 29 mars 2019 kl. 16.45
En intressent är en person eller definierad grupp som är både engagerad i och har intressen av en viss verksamhet.
En intressent är en person, eller definierad grupp, som är både engagerad i och har intressen av en viss verksamhet, produkt eller tjänst, till exempel ett utbildningsprogram.
Tillämpningar
En väsentlig aspekt på definitionen av en intressent är att den ska kunna både påverka och påverkas av verksamheten, produkten eller tjänsten. Det räcker alltså inte med ett enkelriktat engagemang - att bara vara engagerad i eller bara ha intressen av den.[1] Om vi tar ett utbildningsprogram som exempel, kan några av de mer självklara intressenterna vara studenterna som går på programmet, lärarna som undervisar där, arbetsgivare som anställer de utbildade studenterna, lärosätet som har programmet i sin utbildningsprofil, regionen som vill a.
Det finns tankar om att offentlig verksamhet och särskilt universitet och högskolor har ovanligt många intressenter att interagera med eller ta hänsyn till.[2] Trots det finns det inte någon allmänt vedertagen och bekräftad sammanställning av vilka som kan betraktas som intressenter generellt för universitet och högskolor. Begreppet används inte heller i högskolelagen[3] och bara en gång i högskoleförordningen, då på detaljnivå i en enskild examensordning, Studie- och yrkesvägledarexamen[4]. Universitets- och högskolerådet har en sammanställning på sin hemsida, men då av några av sina egna intressenter (och/eller målgrupper).[5]
Två närliggande ord med lite olika innebörd . Avnämare är en person eller definierad grupp som är en mer enkelriktad mottagare, exempelvis en av ett forskningsresultat inom deras verksamhetsområde. Målgrupp är också definierad, men för ett anpassat budskap eller särskild satsning, som gymnasieungdomar vilka en studentrekryteringskampanj riktas mot .[6] [7]
Om vi går tillbaka till exemplet med ett utbildningsprogram.
- En arbetsgivare kan vara en målgrupp när utbildningen annonseras i deras branschtidning. De tar emot budskapet att här finns en intressant utbildning inom ert område.
- En arbetsgivaren är en intressent som potentiell arbetsgivare till de färdigutbildade studenterna och därmed till utbildningens innehåll och kvalitet. Arbetsgivaren påverkas av den kompetens studenten bär med sig från utbildningen. Den påverkar också utbildningen, antingen potentiellt genom att ha förhoppningar eller krav på utbildningens innehåll eller reellt i exempelvis programråd/liknande.
- En arbetsgivare är en avnämare ....
Intressenter kan ha helt olika intresseingångar och målsättningar med det gemensamma sammanhanget. De kan benämnas interna eller externa och de kan grupperas olika beroende på kontext. Anställda, ägare och lokalsamhället är exempel på ett företags intressenter, som på olika sätt kan påverka och påverkas av det. Några andra varianter på intressenter: arbetsgivare, stat, studenter, kunder, leverantörer, forskarsamhället eller allmänheten. Begreppet intressent har främst använts inom ekonomiska sammanhang och i företagsekonomiska teorier sedan 1950-talet. På 1980-talet utvecklade R. Edward Freeman intressentmodellen som har fått stort genomslag, i såväl praktik som teori.[8] [9]
Inom universitets- och högskolevärlden återkommer ofta begreppet intressent främst om parter för samarbete, samverkan eller synpunktsinhämtning. Den 2017/2019 aktuella Styr- och resursutredningen (U 2017:05) skriver till exempel under utredningsarbetet att de ska utforma en kommande modell med stöd av tre saker: eget utredningsarbete, forskning och "med stöd av synpunkter från högskolans intressenter".[10] I slutbetänkandet, februari 2019, används sedan begreppet flitigt (48 gånger). Det finns flera uppräkningar av vilka intressenter som beaktas i olika sammanhang, men inte en regelrätt definition eller avgränsning. En intressent kan vara alltifrån en arbetsgivare till näringsliv, studenter, forskningsfinansiärer eller ett lärosäte för att ta ett axplock.[11]
Engelsk motsvarighet
Den engelska motsvarigheten är stakeholder.[Åtgärd behövs]
Källor och referenser
- ↑ ”Nationalencyklopedin, Intressent”. https://www-ne-se.ezp.sub.su.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/intressent. Läst 27 augusti 2018.
- ↑ http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:290891/FULLTEXT01.pdf
- ↑ ”Högskolelagen”. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434. Läst 27 augusti 2018.
- ↑ ”Högskoleförordningen”. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskoleforordning-1993100_sfs-1993-100. Läst 27 augusti 2018.
- ↑ ”Universitets- och högskolerådets intressenter och målgupper”. https://www.uhr.se/om-uhr/detta-gor-uhr/intressenter-och-malgrupper/. Läst 27 augusti 2018.
- ↑ ”Målgrupp i Nationalencyclopedin”. NE Nationalencyklopedin AB. https://www-ne-se.ezp.sub.su.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/m%C3%A5lgrupp. Läst 23 oktober 2018.
- ↑ ”Avnämare i Nationalencyclopedin”. Nationalencyclopedin AB. https://www-ne-se.ezp.sub.su.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/avn%C3%A4mare. Läst 23 oktober 2018.
- ↑ ”Intressentmodellen, Wikipedia”. https://sv.wikipedia.org/wiki/Intressentmodellen. Läst 27 augusti 2018.
- ↑ ”Wikpedia Stakeholder”. https://en.wikipedia.org/wiki/Stakeholder_(corporate). Läst 27 augusti 2018.
- ↑ ”Utredningen om styrning för starka och ansvarfulla lärosäten (Strut), PM 2018-01-04”. http://www.sou.gov.se/wp-content/uploads/2017/06/%C3%96vergripande-modellf%C3%B6rslag-180104.pdf. Läst 27 augusti 2018.
- ↑ Styr- och resursutredningens betänkande En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan (SOU 2019:6)