Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsynsu.se. Mer information: Huvudsidan. |
Samhällspåverkan: Skillnad mellan sidversioner
Hjer8969 (diskussion | bidrag) (Första förslag till kort ingress till artikeln.) |
Hjer8969 (diskussion | bidrag) (Uppdatering av Tillämpningar) |
||
Rad 2: | Rad 2: | ||
==Tillämpningar== | ==Tillämpningar== | ||
Samhällspåverkan kan förstås som det slutgiltiga resultatet av lärosätenas samverkan med det omgivande samhället. I den bemärkelsen är samhällspåverkan målet med lärosätenas [[Samverkansuppgiften|samverkansuppgift]]. | |||
I forskningspropositionen från 2016 anger Regeringen att "samverkan och samhällspåverkan ska öka" som ett av tre uppföljningsbara delmål för forskningspolitiken de följande tio åren.<ref>{{Bokref|titel=Kunskap i samverkan –för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft|url=https://www.regeringen.se/4adad0/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf|serie=Regeringens proposition 2016/17:50|år=2016|utgivare=Regeringen|sid=20}}</ref> I Styr- och resursutredningens betänkande beskrivs samhällspåverkan som högskolesektorns förväntade bidrag till samhällsutvecklingen och en del av sektorns samhällsansvar.<ref>{{Bokref|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan. Betänkande av Styr- och resursutredningen (Strut).|url=https://www.regeringen.se/490b23/contentassets/b81affc4c0754122b1f7bbb24f23832c/en-langsiktig-samordnad-och-dialogbaserad-styrning-av-hogskolan-sou-20196|serie=SOU 2019:6|år=2019}}</ref> | |||
==Engelsk översättning== | ==Engelsk översättning== |
Versionen från 28 februari 2020 kl. 11.57
Samhällspåverkan betecknar de samlade effekterna av en verksamhet på samhället i stort. Som institutioner för forskning och högre utbildning har lärosäten särskilda former av samhällspåverkan som bygger på den kunskapsutveckling och kunskapsspridning som de bidrar med. [Åtgärd behövs]
Tillämpningar
Samhällspåverkan kan förstås som det slutgiltiga resultatet av lärosätenas samverkan med det omgivande samhället. I den bemärkelsen är samhällspåverkan målet med lärosätenas samverkansuppgift.
I forskningspropositionen från 2016 anger Regeringen att "samverkan och samhällspåverkan ska öka" som ett av tre uppföljningsbara delmål för forskningspolitiken de följande tio åren.[1] I Styr- och resursutredningens betänkande beskrivs samhällspåverkan som högskolesektorns förväntade bidrag till samhällsutvecklingen och en del av sektorns samhällsansvar.[2]
Engelsk översättning
- ↑ Kunskap i samverkan –för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft. Regeringens proposition 2016/17:50. Regeringen. 2016. sid. 20. https://www.regeringen.se/4adad0/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf
- ↑ En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan. Betänkande av Styr- och resursutredningen (Strut).. SOU 2019:6. 2019. https://www.regeringen.se/490b23/contentassets/b81affc4c0754122b1f7bbb24f23832c/en-langsiktig-samordnad-och-dialogbaserad-styrning-av-hogskolan-sou-20196