Samhällspåverkan

Samhällspåverkan betecknar de samlade effekterna av en verksamhet på samhället i stort. Som institutioner för forskning och högre utbildning har lärosäten särskilda former av samhällspåverkan som bygger på den kunskapsutveckling och kunskapsspridning som de bidrar med.

Tillämpningar

Samhällspåverkan kan förstås som det slutgiltiga resultatet av lärosätenas samverkan med det omgivande samhället. I den bemärkelsen är samhällspåverkan målet med lärosätenas samverkansuppgift. När samhällspåverkan anges som politiskt mål är det de positiva effekterna på samhället som avses.

I forskningspropositionen från 2016 anger Regeringen att "samverkan och samhällspåverkan ska öka" som ett av tre uppföljningsbara delmål för forskningspolitiken de följande tio åren. I Styr- och resursutredningens betänkande beskrivs samhällspåverkan som högskolesektorns förväntade bidrag till samhällsutvecklingen och en del av sektorns samhällsansvar. Vetenskapsrådet tar som utgångspunkt att forskningens samhällspåverkan avser de positiva effekterna på samhället, i sin redovisning av regeringsuppdraget att utveckla uppföljningen av svensk forskning från 2018.

Flera begrepp kan användas för att hänvisa till högskolesektorns effekter på samhället; ett annat vanligt begrepp är forskningens genomslag. Vetenskapsrådet har tidigare föreslagit att "forskningens genomslag" ska användas som begrepp för att "beskriva forskningens effekter utanför akademin" och har använt genomslag som synonymt med samhällspåverkan. Mer nyligen har Vetenskapsrådet använt genomslag för att i snävare mening hänvisa till spridningen och upptaget av forskningsresultat i "andra typer av publikationer [...] till exempel policydokument, underlag till lagtexter, riktlinjer etc.".