Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsynsu.se. Mer information: Huvudsidan. |
Nyttiggörande: Skillnad mellan sidversioner
Ingen redigeringssammanfattning |
Ingen redigeringssammanfattning |
||
Rad 4: | Rad 4: | ||
== Tillämpningar == | == Tillämpningar == | ||
Nyttiggörande är en del av svenska lärosätenas uppdrag som definieras i Högskolelagen 1992:1434, kap 1, § 2, där det står ”I högskolans uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta". Därtill lämnar regeringen | Nyttiggörande är en del av svenska lärosätenas uppdrag som definieras i Högskolelagen 1992:1434, kap 1, § 2, där det står ”I högskolans uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta". Därtill lämnar regeringen under varje mandatperiod en forskningspolitisk proposition som anger regeringens politik inom området för den kommande fyraårsperioden. I regeringens senaste forskningsproposition "Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft” sätts ett tydligt fokus på vikten av samverkan och nyttiggörande t.ex. genom ha som utgångspunkt att "nya resurser måste tillföras på ett ansvarsfullt sätt i syfte att långsiktigt höja kvaliteten på svensk forskning och högre utbildning, stärka innovationsförmågan och öka nyttiggörandet" samt att "samverkan mellan universitet och högskolor, näringsliv och samhälle och instituten kan bidra till nyttiggörande och kommersialisering av forskning". | ||
== Engelsk översättning == | == Engelsk översättning == |
Versionen från 20 april 2018 kl. 09.21
Nyttiggörande är ett samlat begrepp för de aktiviteter vi genomför för att kunskap och forskningsresultat skapade genom den forskning och utbildning som bedrivs vid lärosätet, ska tillgängliggöras för samhället och därigenom komma samhället till gagn.
Nyttiggörande av forskningsbaserad kunskap inkluderar bl.a. kommersialisering, sociala innovationer och socialt entreprenörskap, hantering av immateriella rättigheter och samverkan av olika slag men utesluter inte andra former av spridning av forskningsresultat, forskningssamverkan, informationsutbyte eller andra åtgärder som innebär att forskningsresultat i en vid bemärkelse kommer till nytta i samhället.
Tillämpningar
Nyttiggörande är en del av svenska lärosätenas uppdrag som definieras i Högskolelagen 1992:1434, kap 1, § 2, där det står ”I högskolans uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta". Därtill lämnar regeringen under varje mandatperiod en forskningspolitisk proposition som anger regeringens politik inom området för den kommande fyraårsperioden. I regeringens senaste forskningsproposition "Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft” sätts ett tydligt fokus på vikten av samverkan och nyttiggörande t.ex. genom ha som utgångspunkt att "nya resurser måste tillföras på ett ansvarsfullt sätt i syfte att långsiktigt höja kvaliteten på svensk forskning och högre utbildning, stärka innovationsförmågan och öka nyttiggörandet" samt att "samverkan mellan universitet och högskolor, näringsliv och samhälle och instituten kan bidra till nyttiggörande och kommersialisering av forskning".
Engelsk översättning
Utilisation