Light-Bulb icon by Till Teenck.svg Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn(at)su.se. Mer information: Huvudsidan.

Externfinansiering: Skillnad mellan sidversioner

Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
(→‎Tillämpning: små redaktionella korrigeringar)
Rad 2: Rad 2:


== Tillämpning ==
== Tillämpning ==
Ett forskningsprojekt påverkas av en rad olika omständigheter och en av de mest centrala delarna av ett projekt är hur det finansieras. Utöver ren bidragsforskning kan forskning vid universitet/högskolor delas upp i två typfall; uppdragsforskning och samverkansforskning.  
Ett forskningsprojekt påverkas av en rad olika omständigheter och en av de mest centrala delarna av ett projekt är hur det finansieras. Utöver ren bidragsforskning kan forskning vid universitet/högskolor delas upp i två typfall: uppdragsforskning och samverkansforskning.  


1 : Uppdragsforskning innebär typiskt att hela forskningsprojektet finansieras genom att alla dess kostnader täcks av uppdragsgivaren, s.k. full kostnadstäckning, ofta formulerar finansiären också uppdraget.  
1 : Uppdragsforskning innebär typiskt att hela forskningsprojektet finansieras genom att alla dess kostnader täcks av uppdragsgivaren, s.k. full kostnadstäckning, ofta formulerar finansiären också uppdraget.  
Rad 12: Rad 12:
'''Att ta betalt'''
'''Att ta betalt'''


De flesta  svenska lärosäten är statliga myndigheter och agerar inom de direktiv från regeringen som närmare kommer till uttryck i respektive regleringsbrev. Lärosätena är underkastade de regelverk som generellt gäller för svenska statliga myndigheter samt de lagar och förordningar som särskilt reglerar verksamheten vid svenska lärosäten. Därtill omfattas lärosätena av vad som gäller för svenska staten som följer av medlemskapet i den Europeiska unionen.  
De flesta svenska lärosäten är statliga myndigheter och agerar inom de direktiv från regeringen som närmare kommer till uttryck i respektive regleringsbrev. Lärosätena är underkastade de regelverk som generellt gäller för svenska statliga myndigheter samt de lagar och förordningar som särskilt reglerar verksamheten vid svenska lärosäten. Därtill omfattas lärosätena av vad som gäller för svenska staten som följer av medlemskapet i den Europeiska unionen.  


Utgångspunkten är att lärosätena bedriver en skattefinansierad avgiftsbefriad verksamhet. Från detta finns undantag då extern finansiering kan tas ut i form av avgifter, vilka beskrivs i regleringsbrevets bilaga 4. I regleringsbrevets bilaga 4 föreskrivs vissa typer av avgiftsbelagd uppdragsverksamhet. Så som myndighet finns däru.töver vissa möjligheter att ta ut avgift enligt avgiftsförordningen, exempel på dessa följer nedan
Utgångspunkten är att lärosätena bedriver en skattefinansierad avgiftsbefriad verksamhet. Från detta finns undantag då extern finansiering kan tas ut i form av avgifter, vilka beskrivs i regleringsbrevets bilaga 4. I regleringsbrevets bilaga 4 föreskrivs vissa typer av avgiftsbelagd uppdragsverksamhet. Så som myndighet finns därutöver vissa möjligheter att ta ut avgift enligt avgiftsförordningen, exempel på dessa följer nedan
*   Beställd utbildning, utbildning inom yrkeshögskola m.m.
*   Beställd utbildning, utbildning inom yrkeshögskola m.m.
*   Uppdragsforskning  
*   Uppdragsforskning