335
redigeringar
|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Forskningskommunikation: Skillnad mellan sidversioner
ingen redigeringssammanfattning
(Engelsk översättning) |
Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 5: | Rad 5: | ||
I myndighetstext användes begreppet "forskningskommunikation" för första gången i SOU 1989:29, Forskningens framtid.<ref>{{Webbref|url=http://www.ep.liu.se/databases/sou/default.aspx|titel=SOU 1989:29, Forskningens framtid|hämtdatum=20180503}}</ref> "Forskningskommunikation" användes/lanserades/ här i kontrast till "[[forskningsinformation]]" för att markera ömsesidighet. | I myndighetstext användes begreppet "forskningskommunikation" för första gången i SOU 1989:29, Forskningens framtid.<ref>{{Webbref|url=http://www.ep.liu.se/databases/sou/default.aspx|titel=SOU 1989:29, Forskningens framtid|hämtdatum=20180503}}</ref> "Forskningskommunikation" användes/lanserades/ här i kontrast till "[[forskningsinformation]]" för att markera ömsesidighet. | ||
I Sverige har Vetenskapsrådet ett nationellt uppdrag att samordna kommunikation om forskning och forskningsresultat. I sin beskrivning av uppdraget beskriver de sitt perspektiv på forskningskommunikation utifrån tre arbetsformer, där det tredje är ytterligare ett steg utöver forskningsinformation och -kommunikation: | |||
Den första arbetsformen är forskningsinformation (''Outreach''/Dissemination): Envägskommunikation, där forskare eller forskningsorganisationer tillgängliggör forskningsresultat till olika målgrupper. Den andra är forskningsdialog (Public engagement and Knowledge exchange): Tvåvägskommunikation där ett utbyte av information, kunskap och åsikter sker mellan forskare och olika målgrupper. Den tredje arbetsformen utgörs av forskningsmedverkan. (Widening participation): Kommunikation som engagerar nya grupper i den vetenskapliga processen och där kommunikationen mellan forskare och intressenter är integrerad i den vetenskapliga processen. (Ur Vetenskapsrådets strategi för kommunikation om forskning, Dnr 1.2.4-2017-61). | |||
Den ideella föreningen Vetenskap och allmänhet är ytterligare en viktig röst när det gäller forskningskommunikation. Även de beskriver en förskjutning mot tre områden: Från envägskommunikation till tvåvägskommunikation, och vidare till relation och dialog (fotnot). Noteras bör här att dessa tre områden inte helt överensstämmer med den indelning i tre arbetsformer som Vetenskapsrådet använder sig av. | |||
Forskningskommunikation kan äga rum via kanaler som lärosätena själv står för, exempelvis konferenser, forskarfrukostar och digitala form. Andra arenor och mötesplatser finns också, som Vetenskapsradion, bokmässan etc. Nationellt centrum för Naturvetenskapens och teknikens didaktik (NaTDid) är ett exempel på en miljö där forskare och praktiker möts för att gemensamt fördjupa sin kunskap (fotnot). Ömsesidighet och gemensam nytta är ledord. Vetenskapsrådet och Vetenskap och allmänhet arrangerar, tillsammans med några andra forskningsråd, en återkommande konferens, ''Forum för forskningsinformation'', som en del av ''Göteborgs vetenskapsfestival''. | |||
== Engelsk översättning == | == Engelsk översättning == | ||