Forskningskommunikation: Skillnad mellan sidversioner

Rad 7:

Forskningskommunikation har blivit allt viktigare de senaste åren, vilket syns i bland annat i forskningspropositionen Kunskap i samverkan som presenterades i november 2016,<ref>{{Webbref|url=http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/kunskap-i-samverkan---for-samhallets-utmaningar_H40350|titel=Kunskap i samverkan|hämtdatum=19 september 2018|utgivare=Regeringen}}</ref> i Vetenskapsrådets arbete med forskningskommunikation<ref>{{Webbref|url=https://www.vr.se/aktuellt/nyheter/nyhetsarkiv/nyheter/2018-08-01-darfor-behover-vi-evidensbaserad-forskningskommunikation.html|titel=Därför behöver vi evidensbaserad forskningskommunikation|hämtdatum=19 september 2018|utgivare=Vetenskapsrådet}}</ref><ref>{{Webbref|url=http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-2009975-med-instruktion-for_sfs-2009-975|titel=Förordning (SFS 2009:975) med instruktion för Vetenskapsrådet|hämtdatum=19 september 2018|utgivare=Utbildningsdepartementet}}</ref> och i undersökningen "Forskares syn på forskningskommunikation och öppen vetenskap" som publicerades av Vetenskap och allmänhet våren 2018.<ref>{{Webbref|url=https://v-a.se/downloads/varapport2018_1.pdf|titel=Forskares syn på forskningskommunikation och öppen vetenskap|hämtdatum=19 september 2018|utgivare=Vetenskap och allmänhet}}</ref> I den senare rapporten framgår det ökande intresset för forskare att bidra till forskningskommunikation. Användningen av begreppet idag innefattar ofta ett mått av ömsesidighet mellan sändare och mottagare.

"Forskningskommunikation" är ett begrepp som i myndighetstext användes ~~begreppet "forskningskommunikation"~~ för första gången i SOU 1981:29, sid 65, Forskningens framtid.<ref>{{Webbref|url=http://www.ep.liu.se/databases/sou/default.aspx|titel=SOU 1981:29, Forskningens framtid|hämtdatum=20180503|utgivare=Utbildningsdepartementet}}</ref>I SOU 1981:29 beskrivs att dåvarande [[Forskningsrådsnämnden]] FRN fått in ansökningar inom fyra angelägna områden: forskares medverkan i forskningskommunikation, informationsservice till massmedia och fortbildning av journalister, forskningsinformation riktad till barn och ungdom samt forskningsinformation riktad till beslutsfattare. Här använder man forskningsinformation och forskningskommunikation som relativt synonyma begrepp, och "[[Forskningsinformation]]" är det mer förekommande begreppet i denna SOU. Texten fortsätter med information om aktuella projekt: "Så har vid bl.a. Lunds, Uppsala och Umeå universitet för forskare ordnats kurser i forskningskommunikation, med syftet att analysera forskningens och forskningsinformationens roll i samhället, att träna förmågan till lätt- fattlig presentation av forskningsresultat samt att ﬁnna former för hur högskolan i dialog med samhället skall sprida kännedom om forskning och utvecklingsarbete". Här finns uttrycket "högskolan i dialog med samhället", som lyfter fram ett slags tvåvägskommunikaton. Stycket avslutas med en målformulering: "Målet måste vara, att den utåtriktade forskningsinformationen på sikt för forskarna blir lika självklar som forskningskommunikationen inom forskarsamhället självt".

"Forskningskommunikation" är ett begrepp som i myndighetstext användes för första gången i SOU 1981:29, sid 65, Forskningens framtid.<ref>{{Webbref|url=http://www.ep.liu.se/databases/sou/default.aspx|titel=SOU 1981:29, Forskningens framtid|hämtdatum=20180503|utgivare=Utbildningsdepartementet}}</ref> Innan dess var [[forskningsinformation]] ett mer använt begrepp. I SOU 1981:29 beskrivs att dåvarande [[Forskningsrådsnämnden]] FRN fått in ansökningar inom fyra angelägna områden: forskares medverkan i forskningskommunikation, informationsservice till massmedia och fortbildning av journalister, forskningsinformation riktad till barn och ungdom samt forskningsinformation riktad till beslutsfattare. Här använder man forskningsinformation och forskningskommunikation som relativt synonyma begrepp, och "[[Forskningsinformation]]" är det mer förekommande begreppet i denna SOU. Texten fortsätter med information om aktuella projekt: "Så har vid bl.a. Lunds, Uppsala och Umeå universitet för forskare ordnats kurser i forskningskommunikation, med syftet att analysera forskningens och forskningsinformationens roll i samhället, att träna förmågan till lätt- fattlig presentation av forskningsresultat samt att ﬁnna former för hur högskolan i dialog med samhället skall sprida kännedom om forskning och utvecklingsarbete". Här finns uttrycket "högskolan i dialog med samhället", som lyfter fram ett slags tvåvägskommunikaton. Stycket avslutas med en målformulering: "Målet måste vara, att den utåtriktade forskningsinformationen på sikt för forskarna blir lika självklar som forskningskommunikationen inom forskarsamhället självt".

I Sverige har Vetenskapsrådet ett nationellt uppdrag att samordna kommunikation om forskning och forskningsresultat. I sin beskrivning av uppdraget beskriver de sitt perspektiv på forskningskommunikation utifrån tre arbetsformer, där det tredje är ytterligare ett steg utöver forskningsinformation och -kommunikation: Den första arbetsformen är forskningsinformation ([[Outreach]]/Dissemination): Envägskommunikation, där forskare eller forskningsorganisationer tillgängliggör forskningsresultat till olika målgrupper. Den andra är forskningsdialog (Public engagement and Knowledge exchange): Tvåvägskommunikation där ett utbyte av information, kunskap och åsikter sker mellan forskare och olika målgrupper. Den tredje arbetsformen utgörs av forskningsmedverkan. (Widening participation): Kommunikation som engagerar nya grupper i den vetenskapliga processen och där kommunikationen mellan forskare och intressenter är integrerad i den vetenskapliga processen.<ref>{{Webbref|url=https://www.vr.se/download/18.5f5b8bc415a96ce88486fbc9/1489737434659/Vetenskapsr%C3%A5dets+strategi+f%C3%B6r+kommunikation+om+forskning.pdf|titel=Vetenskapsrådets strategi för kommunikation om forskning|hämtdatum=8 maj 2018}}</ref>

@@ Rad 7: / Rad 7: @@
 Forskningskommunikation har blivit allt viktigare de senaste åren, vilket syns i bland annat i forskningspropositionen Kunskap i samverkan som presenterades i november 2016,<ref>{{Webbref|url=http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/kunskap-i-samverkan---for-samhallets-utmaningar_H40350|titel=Kunskap i samverkan|hämtdatum=19 september 2018|utgivare=Regeringen}}</ref> i Vetenskapsrådets arbete med forskningskommunikation<ref>{{Webbref|url=https://www.vr.se/aktuellt/nyheter/nyhetsarkiv/nyheter/2018-08-01-darfor-behover-vi-evidensbaserad-forskningskommunikation.html|titel=Därför behöver vi evidensbaserad forskningskommunikation|hämtdatum=19 september 2018|utgivare=Vetenskapsrådet}}</ref><ref>{{Webbref|url=http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-2009975-med-instruktion-for_sfs-2009-975|titel=Förordning (SFS 2009:975) med instruktion för Vetenskapsrådet|hämtdatum=19 september 2018|utgivare=Utbildningsdepartementet}}</ref> och i undersökningen "Forskares syn på forskningskommunikation och öppen vetenskap" som publicerades av Vetenskap och allmänhet våren 2018.<ref>{{Webbref|url=https://v-a.se/downloads/varapport2018_1.pdf|titel=Forskares syn på forskningskommunikation och öppen vetenskap|hämtdatum=19 september 2018|utgivare=Vetenskap och allmänhet}}</ref> I den senare rapporten framgår det ökande intresset för forskare att bidra till forskningskommunikation. Användningen av begreppet idag innefattar ofta ett mått av ömsesidighet mellan sändare och mottagare.
-"Forskningskommunikation" är ett begrepp som i myndighetstext användes begreppet "forskningskommunikation" för första gången i SOU 1981:29, sid 65, Forskningens framtid.<ref>{{Webbref|url=http://www.ep.liu.se/databases/sou/default.aspx|titel=SOU 1981:29, Forskningens framtid|hämtdatum=20180503|utgivare=Utbildningsdepartementet}}</ref>I SOU 1981:29 beskrivs att dåvarande [[Forskningsrådsnämnden]] FRN fått in ansökningar inom fyra angelägna områden: forskares medverkan i forskningskommunikation,  informationsservice till massmedia och fortbildning av journalister, forskningsinformation riktad till barn och ungdom samt forskningsinformation riktad till beslutsfattare. Här använder man forskningsinformation och forskningskommunikation som relativt synonyma begrepp, och "[[Forskningsinformation]]" är det mer förekommande begreppet i denna SOU. Texten fortsätter med information om aktuella projekt: "Så har vid bl.a. Lunds, Uppsala och Umeå universitet för forskare ordnats kurser i forskningskommunikation, med syftet att analysera forskningens och forskningsinformationens roll i samhället, att träna förmågan till lätt- fattlig presentation av forskningsresultat samt att ﬁnna former för hur högskolan i dialog med samhället skall sprida kännedom om forskning och utvecklingsarbete". Här finns uttrycket "högskolan i dialog med samhället", som lyfter fram ett slags tvåvägskommunikaton. Stycket avslutas med en målformulering: "Målet måste vara, att den utåtriktade forskningsinformationen på sikt för forskarna blir lika självklar som forskningskommunikationen inom forskarsamhället självt".
+"Forskningskommunikation" är ett begrepp som i myndighetstext användes för första gången i SOU 1981:29, sid 65, Forskningens framtid.<ref>{{Webbref|url=http://www.ep.liu.se/databases/sou/default.aspx|titel=SOU 1981:29, Forskningens framtid|hämtdatum=20180503|utgivare=Utbildningsdepartementet}}</ref> Innan dess var [[forskningsinformation]] ett mer använt begrepp. I SOU 1981:29 beskrivs att dåvarande [[Forskningsrådsnämnden]] FRN fått in ansökningar inom fyra angelägna områden: forskares medverkan i forskningskommunikation,  informationsservice till massmedia och fortbildning av journalister, forskningsinformation riktad till barn och ungdom samt forskningsinformation riktad till beslutsfattare. Här använder man forskningsinformation och forskningskommunikation som relativt synonyma begrepp, och "[[Forskningsinformation]]" är det mer förekommande begreppet i denna SOU. Texten fortsätter med information om aktuella projekt: "Så har vid bl.a. Lunds, Uppsala och Umeå universitet för forskare ordnats kurser i forskningskommunikation, med syftet att analysera forskningens och forskningsinformationens roll i samhället, att träna förmågan till lätt- fattlig presentation av forskningsresultat samt att ﬁnna former för hur högskolan i dialog med samhället skall sprida kännedom om forskning och utvecklingsarbete". Här finns uttrycket "högskolan i dialog med samhället", som lyfter fram ett slags tvåvägskommunikaton. Stycket avslutas med en målformulering: "Målet måste vara, att den utåtriktade forskningsinformationen på sikt för forskarna blir lika självklar som forskningskommunikationen inom forskarsamhället självt".
 I Sverige har Vetenskapsrådet ett nationellt uppdrag att samordna kommunikation om forskning och forskningsresultat. I sin beskrivning av uppdraget beskriver de sitt perspektiv på forskningskommunikation utifrån tre arbetsformer, där det tredje är ytterligare ett steg utöver forskningsinformation och -kommunikation: Den första arbetsformen är forskningsinformation ([[Outreach]]/Dissemination): Envägskommunikation, där forskare eller forskningsorganisationer tillgängliggör forskningsresultat till olika målgrupper. Den andra är forskningsdialog (Public engagement and Knowledge exchange): Tvåvägskommunikation där ett utbyte av information, kunskap och åsikter sker mellan forskare och olika målgrupper. Den tredje arbetsformen utgörs av forskningsmedverkan. (Widening participation): Kommunikation som engagerar nya grupper i den vetenskapliga processen och där kommunikationen mellan forskare och intressenter är integrerad i den vetenskapliga processen.<ref>{{Webbref|url=https://www.vr.se/download/18.5f5b8bc415a96ce88486fbc9/1489737434659/Vetenskapsr%C3%A5dets+strategi+f%C3%B6r+kommunikation+om+forskning.pdf|titel=Vetenskapsrådets strategi för kommunikation om forskning|hämtdatum=8 maj 2018}}</ref>