Samhällsnytta: Skillnad mellan sidversioner

Rad 12:

===Frihet och nytta===

Diskussionen om universitetens samhällsnytta är intimt förknippad med diskussionen om den akademiska friheten. Från akademins sida uppfattar man ofta nyttokravet som ett hot mot det fria kunskapssökandet. Trögheten i de politiska styrsystemen, kortsiktig finansiering, liksom inflytandet från olika särintressen riskerar att sänka forskningens kvalitet.<ref>{{Bokref|efternamn=Barrling Herrmansson|förnamn=Katarina|titel=Akademisk frihet i praktiken. Rapport 2005:43 R|hämtdatum=|år=2005|utgivare=Högskoleverket|sid=31}}</ref> I 2016 års forskningsproposition, ''Kunskap i samverkan,'' betonades därför att detaljstyrningen ska minska till förmån för en mer strategisk styrning präglad av tillit och förtroende.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft. Regeringens proposition 2016/17:50|url=https://www.regeringen.se/4adad0/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf|hämtdatum=|år=2016|utgivare=Sveriges regering|sid=29-31; 50}}</ref> Samhällsnytta och ekonomisk tillväxt framhålls här som två olika former av nytta som ska uppnås genom satsningar på strategiska innovationsområden och [[utmaningsdriven forskning]]. Samtidigt finns forskning som visar att ekonomisk tillväxt mätt i traditionella termer inte längre kan sägas vara samhällsnyttig eftersom det finns inbyggda målkonflikter mellan ekonomi och miljö.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Green Growth and Developing Countries: A Summary for Policy Makers|url=http://www.oecd.org/dac/50526354.pdf|hämtdatum=2019-02-05|år=2012|utgivare=OECD|sid=}}</ref> ~~Denna målkonflikt~~ har genom samverkansuppdraget delegerats till lärosätena att själva hantera.

Diskussionen om universitetens samhällsnytta är intimt förknippad med diskussionen om den akademiska friheten. Från akademins sida uppfattar man ofta nyttokravet som ett hot mot det fria kunskapssökandet. Trögheten i de politiska styrsystemen, kortsiktig finansiering, liksom inflytandet från olika särintressen riskerar att sänka forskningens kvalitet.<ref>{{Bokref|efternamn=Barrling Herrmansson|förnamn=Katarina|titel=Akademisk frihet i praktiken. Rapport 2005:43 R|hämtdatum=|år=2005|utgivare=Högskoleverket|sid=31}}</ref> I 2016 års forskningsproposition, ''Kunskap i samverkan,'' betonades därför att detaljstyrningen ska minska till förmån för en mer strategisk styrning präglad av tillit och förtroende.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft. Regeringens proposition 2016/17:50|url=https://www.regeringen.se/4adad0/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf|hämtdatum=|år=2016|utgivare=Sveriges regering|sid=29-31; 50}}</ref> Samhällsnytta och ekonomisk tillväxt framhålls här som två olika former av nytta som ska uppnås genom satsningar på strategiska innovationsområden och [[utmaningsdriven forskning]]. Samtidigt finns forskning som visar att ekonomisk tillväxt mätt i traditionella termer inte längre kan sägas vara samhällsnyttig eftersom det finns inbyggda målkonflikter mellan ekonomi och miljö.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Green Growth and Developing Countries: A Summary for Policy Makers|url=http://www.oecd.org/dac/50526354.pdf|hämtdatum=2019-02-05|år=2012|utgivare=OECD|sid=}}</ref> Dessa målkonflikter har genom samverkansuppdraget delegerats till lärosätena att själva hantera.

==Engelsk översättning==

@@ Rad 12: / Rad 12: @@
 ===Frihet och nytta===
-Diskussionen om universitetens samhällsnytta är intimt förknippad med diskussionen om den akademiska friheten. Från akademins sida uppfattar man ofta nyttokravet som ett hot mot det fria kunskapssökandet. Trögheten i de politiska styrsystemen, kortsiktig finansiering, liksom inflytandet från olika särintressen riskerar att sänka forskningens kvalitet.<ref>{{Bokref|efternamn=Barrling Herrmansson|förnamn=Katarina|titel=Akademisk frihet i praktiken. Rapport 2005:43 R|hämtdatum=|år=2005|utgivare=Högskoleverket|sid=31}}</ref> I 2016 års forskningsproposition, ''Kunskap i samverkan,'' betonades därför att detaljstyrningen ska minska till förmån för en mer strategisk styrning präglad av tillit och förtroende.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft. Regeringens proposition 2016/17:50|url=https://www.regeringen.se/4adad0/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf|hämtdatum=|år=2016|utgivare=Sveriges regering|sid=29-31; 50}}</ref> Samhällsnytta och ekonomisk tillväxt framhålls här som två olika former av nytta som ska uppnås genom satsningar på strategiska innovationsområden och [[utmaningsdriven forskning]]. Samtidigt finns forskning som visar att ekonomisk tillväxt mätt i traditionella termer inte längre kan sägas vara samhällsnyttig eftersom det finns inbyggda målkonflikter mellan ekonomi och miljö.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Green Growth and Developing Countries: A Summary for Policy Makers|url=http://www.oecd.org/dac/50526354.pdf|hämtdatum=2019-02-05|år=2012|utgivare=OECD|sid=}}</ref> Denna målkonflikt har genom samverkansuppdraget delegerats till lärosätena att själva hantera.
+Diskussionen om universitetens samhällsnytta är intimt förknippad med diskussionen om den akademiska friheten. Från akademins sida uppfattar man ofta nyttokravet som ett hot mot det fria kunskapssökandet. Trögheten i de politiska styrsystemen, kortsiktig finansiering, liksom inflytandet från olika särintressen riskerar att sänka forskningens kvalitet.<ref>{{Bokref|efternamn=Barrling Herrmansson|förnamn=Katarina|titel=Akademisk frihet i praktiken. Rapport 2005:43 R|hämtdatum=|år=2005|utgivare=Högskoleverket|sid=31}}</ref> I 2016 års forskningsproposition, ''Kunskap i samverkan,'' betonades därför att detaljstyrningen ska minska till förmån för en mer strategisk styrning präglad av tillit och förtroende.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft. Regeringens proposition 2016/17:50|url=https://www.regeringen.se/4adad0/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf|hämtdatum=|år=2016|utgivare=Sveriges regering|sid=29-31; 50}}</ref> Samhällsnytta och ekonomisk tillväxt framhålls här som två olika former av nytta som ska uppnås genom satsningar på strategiska innovationsområden och [[utmaningsdriven forskning]]. Samtidigt finns forskning som visar att ekonomisk tillväxt mätt i traditionella termer inte längre kan sägas vara samhällsnyttig eftersom det finns inbyggda målkonflikter mellan ekonomi och miljö.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Green Growth and Developing Countries: A Summary for Policy Makers|url=http://www.oecd.org/dac/50526354.pdf|hämtdatum=2019-02-05|år=2012|utgivare=OECD|sid=}}</ref> Dessa målkonflikter har genom samverkansuppdraget delegerats till lärosätena att själva hantera.
 ==Engelsk översättning==