Forskningskommunikation: Skillnad mellan sidversioner

Rad 7:

Forskningskommunikation har blivit allt viktigare de senaste åren, vilket syns i bland annat forskningspropositionen Kunskap i samverkan som presenterades i november 2016,<ref>{{Webbref|url=http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/kunskap-i-samverkan---for-samhallets-utmaningar_H40350|titel=Kunskap i samverkan|hämtdatum=19 september 2018|utgivare=Regeringen}}</ref> i Vetenskapsrådets arbete med forskningskommunikation<ref>{{Webbref|url=https://www.vr.se/aktuellt/nyheter/nyhetsarkiv/nyheter/2018-08-01-darfor-behover-vi-evidensbaserad-forskningskommunikation.html|titel=Därför behöver vi evidensbaserad forskningskommunikation|hämtdatum=19 september 2018|utgivare=Vetenskapsrådet}}</ref><ref>{{Webbref|url=http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-2009975-med-instruktion-for_sfs-2009-975|titel=Förordning (SFS 2009:975) med instruktion för Vetenskapsrådet|hämtdatum=19 september 2018|utgivare=Utbildningsdepartementet}}</ref> och i undersökningen "Forskares syn på forskningskommunikation och öppen vetenskap" som publicerades av Vetenskap och allmänhet våren 2018.<ref>{{Webbref|url=https://v-a.se/downloads/varapport2018_1.pdf|titel=Forskares syn på forskningskommunikation och öppen vetenskap|hämtdatum=19 september 2018|utgivare=Vetenskap och allmänhet}}</ref> I den senare rapporten framgår det ökande intresset för forskare att bidra till forskningskommunikation. Användningen av begreppet idag innefattar ofta ett mått av ömsesidighet mellan sändare och mottagare.

I Sverige har Vetenskapsrådet ett nationellt uppdrag att samordna kommunikation om forskning och forskningsresultat. I sin beskrivning av uppdraget beskriver de sitt perspektiv på forskningskommunikation utifrån tre arbetsformer, där det tredje är ytterligare ett steg utöver forskningsinformation och -kommunikation: Den första arbetsformen är forskningsinformation ([[Outreach]]/Dissemination): Envägskommunikation, där forskare eller forskningsorganisationer tillgängliggör forskningsresultat till olika målgrupper. Den andra är forskningsdialog (Public engagement and Knowledge exchange): Tvåvägskommunikation där ett utbyte av information, kunskap och åsikter sker mellan forskare och olika målgrupper. Den tredje arbetsformen utgörs av forskningsmedverkan. (Widening participation): Kommunikation som engagerar nya grupper i den vetenskapliga processen och där kommunikationen mellan forskare och intressenter är integrerad i den vetenskapliga processen.<ref>{{Webbref|url=https://www.vr.se/download/18.5f5b8bc415a96ce88486fbc9/1489737434659/Vetenskapsr%C3%A5dets+strategi+f%C3%B6r+kommunikation+om+forskning.pdf|titel=Vetenskapsrådets strategi för kommunikation om forskning|hämtdatum=8 maj 2018}}</ref> Forskningsmedverkan kan ske i form av [[aktionsforskning]], där forskare och praktiker samlas kring forsknings- och utvecklingsfrågor och praktikernas frågor blir utgångspunkten för forskningen. I sådan forskning får akademien en både aktiv och lyssnande roll. Den typen av forskning inom skolans värld bedrivs bland annat inom forskningsmiljön Skolutveckling och ledarskap vid Göteborgs universitet.

I Sverige har Vetenskapsrådet ett nationellt uppdrag att samordna kommunikation om forskning och forskningsresultat. I sin beskrivning av uppdraget beskriver de sitt perspektiv på forskningskommunikation utifrån tre arbetsformer, där det tredje är ytterligare ett steg utöver forskningsinformation och -kommunikation: Den första arbetsformen är forskningsinformation ([[Outreach]]/Dissemination): Envägskommunikation, där forskare eller forskningsorganisationer tillgängliggör forskningsresultat till olika målgrupper. Den andra är forskningsdialog (Public engagement and Knowledge exchange): Tvåvägskommunikation där ett utbyte av information, kunskap och åsikter sker mellan forskare och olika målgrupper. Den tredje arbetsformen utgörs av forskningsmedverkan. (Widening participation): Kommunikation som engagerar nya grupper i den vetenskapliga processen och där kommunikationen mellan forskare och intressenter är integrerad i den vetenskapliga processen.<ref>{{Webbref|url=https://www.vr.se/download/18.5f5b8bc415a96ce88486fbc9/1489737434659/Vetenskapsr%C3%A5dets+strategi+f%C3%B6r+kommunikation+om+forskning.pdf|titel=Vetenskapsrådets strategi för kommunikation om forskning|hämtdatum=8 maj 2018}}</ref> Forskningsmedverkan kan ske i form av [[aktionsforskning]], där forskare och praktiker samlas kring forsknings- och utvecklingsfrågor och praktikernas frågor blir utgångspunkten för forskningen. I sådan forskning får akademien en både aktiv och lyssnande roll. Den typen av forskning inom skolans värld bedrivs bland annat inom forskningsmiljön Skolutveckling och ledarskap vid Göteborgs universitet.<ref>{{Webbref|url=https://ips.gu.se/forskning/forskningsmiljoer/skolutveckling-och-ledarskap|titel=Skolutveckling och ledarskap|hämtdatum=8 februari 2019|utgivare=Göteborgs universitet|sid=}}</ref>

Den ideella föreningen [https://sv.wikipedia.org/wiki/Vetenskap_%26_Allm%C3%A4nhet Vetenskap och allmänhet] är ytterligare en viktig aktör inom forskningskommunikation. Föreningens medlemmar består av universitet och högskolor, forskningsfinansiärer, museer och en rad andra intresseorganisationer.<ref>{{Webbref|url=https://v-a.se/medlemsorganisationer/|titel=Medlemsorganisationer - Vetenskap och samhälle|hämtdatum=18 september 2018|utgivare=Vetenskap och Samhälle}}</ref> Även Vetenskap och allmänhet beskriver en förskjutning mot tre områden: Från envägskommunikation till tvåvägskommunikation, och vidare till relation och dialog (bild kommer: <nowiki>https://flic.kr/p/2bgh1YD</nowiki>).

@@ Rad 7: / Rad 7: @@
 Forskningskommunikation har blivit allt viktigare de senaste åren, vilket syns i bland annat  forskningspropositionen Kunskap i samverkan som presenterades i november 2016,<ref>{{Webbref|url=http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/kunskap-i-samverkan---for-samhallets-utmaningar_H40350|titel=Kunskap i samverkan|hämtdatum=19 september 2018|utgivare=Regeringen}}</ref> i Vetenskapsrådets arbete med forskningskommunikation<ref>{{Webbref|url=https://www.vr.se/aktuellt/nyheter/nyhetsarkiv/nyheter/2018-08-01-darfor-behover-vi-evidensbaserad-forskningskommunikation.html|titel=Därför behöver vi evidensbaserad forskningskommunikation|hämtdatum=19 september 2018|utgivare=Vetenskapsrådet}}</ref><ref>{{Webbref|url=http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-2009975-med-instruktion-for_sfs-2009-975|titel=Förordning (SFS 2009:975) med instruktion för Vetenskapsrådet|hämtdatum=19 september 2018|utgivare=Utbildningsdepartementet}}</ref> och i undersökningen "Forskares syn på forskningskommunikation och öppen vetenskap" som publicerades av Vetenskap och allmänhet våren 2018.<ref>{{Webbref|url=https://v-a.se/downloads/varapport2018_1.pdf|titel=Forskares syn på forskningskommunikation och öppen vetenskap|hämtdatum=19 september 2018|utgivare=Vetenskap och allmänhet}}</ref> I den senare rapporten framgår det ökande intresset för forskare att bidra till forskningskommunikation. Användningen av begreppet idag innefattar ofta ett mått av ömsesidighet mellan sändare och mottagare.
-I Sverige har Vetenskapsrådet ett nationellt uppdrag att samordna kommunikation om forskning och forskningsresultat. I sin beskrivning av uppdraget beskriver de sitt perspektiv på forskningskommunikation utifrån tre arbetsformer, där det tredje är ytterligare ett steg utöver forskningsinformation och -kommunikation: Den första arbetsformen är forskningsinformation ([[Outreach]]/Dissemination): Envägskommunikation, där forskare eller forskningsorganisationer tillgängliggör forskningsresultat till olika målgrupper. Den andra är forskningsdialog (Public engagement and Knowledge exchange): Tvåvägskommunikation där ett utbyte av information, kunskap och åsikter sker mellan forskare och olika målgrupper. Den tredje arbetsformen utgörs av forskningsmedverkan. (Widening participation): Kommunikation som engagerar nya grupper i den vetenskapliga processen och där kommunikationen mellan forskare och intressenter är integrerad i den vetenskapliga processen.<ref>{{Webbref|url=https://www.vr.se/download/18.5f5b8bc415a96ce88486fbc9/1489737434659/Vetenskapsr%C3%A5dets+strategi+f%C3%B6r+kommunikation+om+forskning.pdf|titel=Vetenskapsrådets strategi för kommunikation om forskning|hämtdatum=8 maj 2018}}</ref> Forskningsmedverkan kan ske i form av [[aktionsforskning]], där forskare och praktiker samlas kring forsknings- och utvecklingsfrågor och praktikernas frågor blir utgångspunkten för forskningen. I sådan forskning får akademien en både aktiv och lyssnande roll. Den typen av forskning inom skolans värld bedrivs bland annat inom forskningsmiljön Skolutveckling och ledarskap vid Göteborgs universitet.
+I Sverige har Vetenskapsrådet ett nationellt uppdrag att samordna kommunikation om forskning och forskningsresultat. I sin beskrivning av uppdraget beskriver de sitt perspektiv på forskningskommunikation utifrån tre arbetsformer, där det tredje är ytterligare ett steg utöver forskningsinformation och -kommunikation: Den första arbetsformen är forskningsinformation ([[Outreach]]/Dissemination): Envägskommunikation, där forskare eller forskningsorganisationer tillgängliggör forskningsresultat till olika målgrupper. Den andra är forskningsdialog (Public engagement and Knowledge exchange): Tvåvägskommunikation där ett utbyte av information, kunskap och åsikter sker mellan forskare och olika målgrupper. Den tredje arbetsformen utgörs av forskningsmedverkan. (Widening participation): Kommunikation som engagerar nya grupper i den vetenskapliga processen och där kommunikationen mellan forskare och intressenter är integrerad i den vetenskapliga processen.<ref>{{Webbref|url=https://www.vr.se/download/18.5f5b8bc415a96ce88486fbc9/1489737434659/Vetenskapsr%C3%A5dets+strategi+f%C3%B6r+kommunikation+om+forskning.pdf|titel=Vetenskapsrådets strategi för kommunikation om forskning|hämtdatum=8 maj 2018}}</ref> Forskningsmedverkan kan ske i form av [[aktionsforskning]], där forskare och praktiker samlas kring forsknings- och utvecklingsfrågor och praktikernas frågor blir utgångspunkten för forskningen. I sådan forskning får akademien en både aktiv och lyssnande roll. Den typen av forskning inom skolans värld bedrivs bland annat inom forskningsmiljön Skolutveckling och ledarskap vid Göteborgs universitet.<ref>{{Webbref|url=https://ips.gu.se/forskning/forskningsmiljoer/skolutveckling-och-ledarskap|titel=Skolutveckling och ledarskap|hämtdatum=8 februari 2019|utgivare=Göteborgs universitet|sid=}}</ref>
 Den ideella föreningen [https://sv.wikipedia.org/wiki/Vetenskap_%26_Allm%C3%A4nhet Vetenskap och allmänhet] är ytterligare en viktig aktör inom forskningskommunikation. Föreningens medlemmar består av universitet och högskolor, forskningsfinansiärer, museer och en rad andra intresseorganisationer.<ref>{{Webbref|url=https://v-a.se/medlemsorganisationer/|titel=Medlemsorganisationer - Vetenskap och samhälle|hämtdatum=18 september 2018|utgivare=Vetenskap och Samhälle}}</ref> Även Vetenskap och allmänhet beskriver en förskjutning mot tre områden: Från envägskommunikation till tvåvägskommunikation, och vidare till relation och dialog (bild kommer: <nowiki>https://flic.kr/p/2bgh1YD</nowiki>).