Light-Bulb icon by Till Teenck.svg Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn(at)su.se. Mer information: Huvudsidan.

Livslångt lärande: Skillnad mellan sidversioner

Från Samsyn
Hoppa till navigering Hoppa till sök
(→‎Tillämpningar: dispositionsförändringar)
Rad 1: Rad 1:
'''Livslångt lärande''' är både enskild individs möjlighet (och skyldighet) att utvecklas och lära sig nya saker under hela livet, och en arbetsmarknadspolitisk term som används för att beskriva hur både skola och högskola spelar en viktig roll för att kompetensförsörja samhället.
'''Livslångt lärande''' är både en enskild individs möjlighet (och skyldighet) att utvecklas och lära sig nya saker under hela livet, och en arbetsmarknadspolitisk term som används för att beskriva hur både skola och högskola spelar en viktig roll för att kompetensförsörja samhället.


[[Kategori:Primära begrepp - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]
[[Kategori:Primära begrepp - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]
Rad 9: Rad 9:
Begreppet livslångt lärande är ett övergripande paraplybegrepp, som tar sig många olika uttryck. Det fick sitt genomslag i internationell utbildningspolitisk och arbetsmarknadspolitisk debatt under mitten av 1990-talet, och har sedan dess kommit att användas som "en samlingsterm för ett nytt sätt att se på utbildning". Man har här betonat "varje individs kapacitet att lära under hela livstiden och i alla de miljöer hon vistas i".<ref>s. 15. ''Livslångt lärande som idé och praktik i högskolan''. Berit Askling, Ulf Christiansson, Rita Foss-Fridlizius. Högskoleverkets rapportserie 2001:1 R</ref>   
Begreppet livslångt lärande är ett övergripande paraplybegrepp, som tar sig många olika uttryck. Det fick sitt genomslag i internationell utbildningspolitisk och arbetsmarknadspolitisk debatt under mitten av 1990-talet, och har sedan dess kommit att användas som "en samlingsterm för ett nytt sätt att se på utbildning". Man har här betonat "varje individs kapacitet att lära under hela livstiden och i alla de miljöer hon vistas i".<ref>s. 15. ''Livslångt lärande som idé och praktik i högskolan''. Berit Askling, Ulf Christiansson, Rita Foss-Fridlizius. Högskoleverkets rapportserie 2001:1 R</ref>   


Det livslånga lärandet kommer till uttryck på en rad olika sätt. Förutom formell högre utbildning (såsom Lärarlyft,<ref>{{Webbref|url=https://www.skolverket.se/skolutveckling/kompetensutveckling/lararlyftets-kurser-for-larare|titel=Lärarlyftets kurser för lärare|hämtdatum=14 februari 2019|utgivare=Skolverket|sid=}}</ref> Korta vägen,<ref>{{Webbref|url=https://www.su.se/samverkan/samh%C3%A4lle-n%C3%A4ringsliv/korta-v%C3%A4gen|titel=Karriärvägledning och praktik kortar vägen till jobb|hämtdatum=14 februari 2019|utgivare=Stockholms universitet|sid=}}</ref> uppdragsutbildningar), kan utbildning inom ramen för livslångt lärande äga rum inom komvux, på ett studieförbund eller utgöras av en praktiskt inriktad kompetensutveckling initierad av en arbetsgivare.<ref>{{Webbref|url=http://www.scb.se/statistik/_publikationer/UF0526_2005A01_BR_08_UF100OP0501.pdf|titel=Det livslånga lärandet|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Statistiska Centralbyrån}}</ref> Livslångt lärande innefattar inte enbart vuxna, utan alla åldrar innefattas i begreppet. Redan i läroplanen för förskolan slås fast att förskolan "ska lägga grunden för ett livslångt lärande".<ref>{{Webbref|url=https://www.skolverket.se/undervisning/forskolan/laroplan-for-forskolan/laroplan-lpfo-98-for-forskolan|titel=Läroplan för förskolan|hämtdatum=14 februari 2019|utgivare=Skolverket|sid=}}</ref> Förutom formella eller institutionaliserade former av lärande, räknas även informellt eller "vardagslärande" in i det livslånga lärandet.<ref>{{Webbref|url=https://www.ufn.gu.se/digitalAssets/1182/1182110_ellstrm.pdf|titel=Livslångt lärande|hämtdatum=14 februari 2019|författarlänk=Per Ellsberger|utgivare=Göteborgs universitet|sid=}}</ref>  
Det livslånga lärandet sker på på en rad olika sätt: Det kan ske genom formell högre utbildning, både i ordinarie kursverksamhet och olika slags uppdragsutbildningar såsom Lärarlyft,<ref>{{Webbref|url=https://www.skolverket.se/skolutveckling/kompetensutveckling/lararlyftets-kurser-for-larare|titel=Lärarlyftets kurser för lärare|hämtdatum=14 februari 2019|utgivare=Skolverket|sid=}}</ref> och Korta vägen.<ref>{{Webbref|url=https://www.su.se/samverkan/samh%C3%A4lle-n%C3%A4ringsliv/korta-v%C3%A4gen|titel=Karriärvägledning och praktik kortar vägen till jobb|hämtdatum=14 februari 2019|utgivare=Stockholms universitet|sid=}}</ref> Dessutom kan utbildning inom ramen för livslångt lärande äga rum inom komvux, på ett studieförbund eller utgöras av en praktiskt inriktad kompetensutveckling initierad av en arbetsgivare.<ref>{{Webbref|url=http://www.scb.se/statistik/_publikationer/UF0526_2005A01_BR_08_UF100OP0501.pdf|titel=Det livslånga lärandet|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Statistiska Centralbyrån}}</ref> Livslångt lärande dock innefattar inte enbart vuxna, utan alla åldrar innefattas i begreppet. Redan i läroplanen för förskolan slås fast att förskolan "ska lägga grunden för ett livslångt lärande".<ref>{{Webbref|url=https://www.skolverket.se/undervisning/forskolan/laroplan-for-forskolan/laroplan-lpfo-98-for-forskolan|titel=Läroplan för förskolan|hämtdatum=14 februari 2019|utgivare=Skolverket|sid=}}</ref> Förutom formella eller institutionaliserade former av lärande, räknas även informellt eller "vardagslärande" in i det livslånga lärandet.<ref>{{Webbref|url=https://www.ufn.gu.se/digitalAssets/1182/1182110_ellstrm.pdf|titel=Livslångt lärande|hämtdatum=14 februari 2019|författarlänk=Per Ellsberger|utgivare=Göteborgs universitet|sid=}}</ref>  


Högskolor och universitet, och även forskningsfinansiärerna, har anammat det livslånga lärandet som en del av sin verksamhet, inte sällan som en del av [[samverkan]].<ref>{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/p/samverkan-for-livslangt-larande---uppdragsutbildning/|titel=Samverkan för livslångt lärande|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Vinnova}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://www.medfarm.uu.se/samverkan/livslangt-larande/|titel=Livslångt lärande|hämtdatum=24 september 2018|utgivare=Uppsala universitet}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://nvl.org/Content/Miljoner-till-Hogskolan-Vast-for-att-framja-livslangt-larande|titel=Miljoner till Högskolan Väst för att främja livslångt lärande|hämtdatum=24 september 2018|utgivare=Nordisk netvaerk for voksnes laering}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://www.google.com/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=3&ved=2ahUKEwiM9b2blNLdAhWGDywKHU_IDbsQFjACegQIShAC&url=https%3A%2F%2Fliu.se%2F-%2Fmedia%2F0-2018%2F03-dok%2Fusp2018-1-7-budgetunderlag-2019-2021.pdf&usg=AOvVaw3hfhO7lXfXxo8XjYhaHZBl|titel=Budgetunderlag 2019-2021|hämtdatum=24 september 2018|utgivare=Linköpings universitet}}</ref> Här verkar det livslånga lärandet främst vara kopplat till yrkeslivet, med vissa undantag som även innefattar ett vidare bildningsideal. Men, i den granskning som Riksrevisionen avrapporterade 2016, Det livslånga lärandet inom högre utbildning (RiR 2016:15), är begreppet "livslångt lärande" tydligt kopplat till arbetsmarknadens behov: "Tillgång till kvalificerad arbetskraft är viktig för att Sverige ska kunna konkurrera om produktion av varor och tjänster med högt kunskapsinnehåll i en allt mer globaliserad  värld."<ref>{{Webbref|url=https://www.riksrevisionen.se/rapporter/granskningsrapporter/2016/det-livslanga-larandet-inom-hogre-utbildning.html|titel=https://www.riksrevisionen.se/rapporter/granskningsrapporter/2016/det-livslanga-larandet-inom-hogre-utbildning.html|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Riksrevisionen}}</ref> Det finns även ett Nationellt kunskapscentrum för livslångt lärande vid Jönköping University, vars verksamhet "kretsar kring forskning och kunskapsspridning".<ref>{{Webbref|url=https://ju.se/center/encell|titel=ENCELL - Nationellt kompetenscentrum för livslångt lärande|hämtdatum=12 februari 2019|utgivare=Jönköping University|sid=}}</ref>
Högskolor och universitet, och även forskningsfinansiärerna, har anammat det livslånga lärandet som en del av sin verksamhet, inte sällan som en del av [[samverkan]].<ref>{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/p/samverkan-for-livslangt-larande---uppdragsutbildning/|titel=Samverkan för livslångt lärande|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Vinnova}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://www.medfarm.uu.se/samverkan/livslangt-larande/|titel=Livslångt lärande|hämtdatum=24 september 2018|utgivare=Uppsala universitet}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://nvl.org/Content/Miljoner-till-Hogskolan-Vast-for-att-framja-livslangt-larande|titel=Miljoner till Högskolan Väst för att främja livslångt lärande|hämtdatum=24 september 2018|utgivare=Nordisk netvaerk for voksnes laering}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://www.google.com/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=3&ved=2ahUKEwiM9b2blNLdAhWGDywKHU_IDbsQFjACegQIShAC&url=https%3A%2F%2Fliu.se%2F-%2Fmedia%2F0-2018%2F03-dok%2Fusp2018-1-7-budgetunderlag-2019-2021.pdf&usg=AOvVaw3hfhO7lXfXxo8XjYhaHZBl|titel=Budgetunderlag 2019-2021|hämtdatum=24 september 2018|utgivare=Linköpings universitet}}</ref> Här verkar det livslånga lärandet främst vara kopplat till yrkeslivet, med vissa undantag som även innefattar ett vidare bildningsideal. Det finns även ett Nationellt kunskapscentrum för livslångt lärande vid Jönköping University, vars verksamhet "kretsar kring forskning och kunskapsspridning".<ref>{{Webbref|url=https://ju.se/center/encell|titel=ENCELL - Nationellt kompetenscentrum för livslångt lärande|hämtdatum=12 februari 2019|utgivare=Jönköping University|sid=}}</ref> I den granskning som Riksrevisionen avrapporterade 2016, Det livslånga lärandet inom högre utbildning (RiR 2016:15), är begreppet "livslångt lärande" dock tydligt kopplat till arbetsmarknadens behov: "Tillgång till kvalificerad arbetskraft är viktig för att Sverige ska kunna konkurrera om produktion av varor och tjänster med högt kunskapsinnehåll i en allt mer globaliserad  värld."<ref>{{Webbref|url=https://www.riksrevisionen.se/rapporter/granskningsrapporter/2016/det-livslanga-larandet-inom-hogre-utbildning.html|titel=https://www.riksrevisionen.se/rapporter/granskningsrapporter/2016/det-livslanga-larandet-inom-hogre-utbildning.html|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Riksrevisionen}}</ref>  


"Livslångt lärande" är ett begrepp som påverkar arbetsmarknaden i hög grad. År 2006 utfärdade Europaparlamentet och  Europeiska unionens råd en rekommendation "om nyckelkompetenser för livslångt lärande" <ref>{{Webbref|url=https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/HTML/?uri=CELEX:32006H0962&from=EN|titel=EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS REKOMMENDATION av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Europeiska unionens officiella tidning}}</ref> och denna rekommendation uppdaterades i januari 2018.<ref>{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/info/topics/education-and-training_sv|titel=Politikområde - utbildning|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Europeiska kommissionen}}</ref> Livslångt lärande syns även i EU:s utbildningsstrategi för år 2020, vilken "fokuserar på livslångt lärande, utbyten, utbildningens kvalitet och resultat, lika villkor och innovation".<ref>{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/sweden/news/20180218-utbildning_sv|titel=Livslångt lärande och digital kompetens fokus i ny EU-satsning|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Europeiska kommissionen}}</ref> Även i FN-sammanhang talar man om livslångt lärande. FN:s generalförsamling fattade år 2015 beslut om nya globala mål för hållbar utveckling i och med "Agenda 2030". Mål 4 har entydigt fokus på utbildning och ska "Säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla".<ref>{{Webbref|url=http://www.unesco.se/utbildning/utbildning-for-alla/|titel=Utbildning för alla|hämtdatum=14 februari 2019|utgivare=Svenska Unescorådet|sid=}}</ref>
Även i ett internationellt perspektiv är livslångt lärande aktuellt. År 2006 utfärdade Europaparlamentet och  Europeiska unionens råd en rekommendation "om nyckelkompetenser för livslångt lärande" <ref>{{Webbref|url=https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/HTML/?uri=CELEX:32006H0962&from=EN|titel=EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS REKOMMENDATION av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Europeiska unionens officiella tidning}}</ref> och denna rekommendation uppdaterades i januari 2018.<ref>{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/info/topics/education-and-training_sv|titel=Politikområde - utbildning|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Europeiska kommissionen}}</ref> Livslångt lärande syns även i EU:s utbildningsstrategi för år 2020, vilken "fokuserar på livslångt lärande, utbyten, utbildningens kvalitet och resultat, lika villkor och innovation".<ref>{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/sweden/news/20180218-utbildning_sv|titel=Livslångt lärande och digital kompetens fokus i ny EU-satsning|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Europeiska kommissionen}}</ref> I FN-sammanhang talar man också om livslångt lärande. FN:s generalförsamling fattade år 2015 beslut om nya globala mål för hållbar utveckling i och med "Agenda 2030". Mål 4 har entydigt fokus på utbildning och ska "Säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla".<ref>{{Webbref|url=http://www.unesco.se/utbildning/utbildning-for-alla/|titel=Utbildning för alla|hämtdatum=14 februari 2019|utgivare=Svenska Unescorådet|sid=}}</ref>
==Begreppets inneboende spänning==
==Begreppets inneboende spänning==
Genom att det livslånga lärandet allt innefattar både individens bildning, inte minst byggd på egen motivation och inre drivkrafter, och ett sätt för samhället att försöka tillgodose arbetsmarknadens behov av kompetens, har begreppet livslångt lärande inneboende spänningar. Professor Gert Biesta beskriver spänningen på följande sätt: "Personliga, demokratiska och ekonomiska syften finns inbyggda i strävandena för ett livslångt lärande, men det sista nämnda ställs alltmer i fokus. Den enskilde individen har gjorts ansvarig för sin egen utveckling, samtidigt som den egna utvecklingen fått en underordnad roll.<ref>{{Webbref|url=https://www.folkbildning.net/reflex/CFL-webbplats-natobildning/html/nr_3_06/pdf/vad_ar_det_for_mening.pdf|titel=Vad är det för mening med livslångt lärande,  
Genom att det livslånga lärandet allt innefattar både individens bildning, inte minst byggd på egen motivation och inre drivkrafter, och ett sätt för samhället att försöka tillgodose arbetsmarknadens behov av kompetens, har begreppet livslångt lärande inneboende spänningar. Professor Gert Biesta beskriver spänningen på följande sätt: "Personliga, demokratiska och ekonomiska syften finns inbyggda i strävandena för ett livslångt lärande, men det sista nämnda ställs alltmer i fokus. Den enskilde individen har gjorts ansvarig för sin egen utveckling, samtidigt som den egna utvecklingen fått en underordnad roll.<ref>{{Webbref|url=https://www.folkbildning.net/reflex/CFL-webbplats-natobildning/html/nr_3_06/pdf/vad_ar_det_for_mening.pdf|titel=Vad är det för mening med livslångt lärande,  

Versionen från 26 februari 2019 kl. 09.00

Livslångt lärande är både en enskild individs möjlighet (och skyldighet) att utvecklas och lära sig nya saker under hela livet, och en arbetsmarknadspolitisk term som används för att beskriva hur både skola och högskola spelar en viktig roll för att kompetensförsörja samhället.

Tillämpningar

Begreppet livslångt lärande är ett övergripande paraplybegrepp, som tar sig många olika uttryck. Det fick sitt genomslag i internationell utbildningspolitisk och arbetsmarknadspolitisk debatt under mitten av 1990-talet, och har sedan dess kommit att användas som "en samlingsterm för ett nytt sätt att se på utbildning". Man har här betonat "varje individs kapacitet att lära under hela livstiden och i alla de miljöer hon vistas i".[1]

Det livslånga lärandet sker på på en rad olika sätt: Det kan ske genom formell högre utbildning, både i ordinarie kursverksamhet och olika slags uppdragsutbildningar såsom Lärarlyft,[2] och Korta vägen.[3] Dessutom kan utbildning inom ramen för livslångt lärande äga rum inom komvux, på ett studieförbund eller utgöras av en praktiskt inriktad kompetensutveckling initierad av en arbetsgivare.[4] Livslångt lärande dock innefattar inte enbart vuxna, utan alla åldrar innefattas i begreppet. Redan i läroplanen för förskolan slås fast att förskolan "ska lägga grunden för ett livslångt lärande".[5] Förutom formella eller institutionaliserade former av lärande, räknas även informellt eller "vardagslärande" in i det livslånga lärandet.[6]

Högskolor och universitet, och även forskningsfinansiärerna, har anammat det livslånga lärandet som en del av sin verksamhet, inte sällan som en del av samverkan.[7][8][9][10] Här verkar det livslånga lärandet främst vara kopplat till yrkeslivet, med vissa undantag som även innefattar ett vidare bildningsideal. Det finns även ett Nationellt kunskapscentrum för livslångt lärande vid Jönköping University, vars verksamhet "kretsar kring forskning och kunskapsspridning".[11] I den granskning som Riksrevisionen avrapporterade 2016, Det livslånga lärandet inom högre utbildning (RiR 2016:15), är begreppet "livslångt lärande" dock tydligt kopplat till arbetsmarknadens behov: "Tillgång till kvalificerad arbetskraft är viktig för att Sverige ska kunna konkurrera om produktion av varor och tjänster med högt kunskapsinnehåll i en allt mer globaliserad värld."[12]

Även i ett internationellt perspektiv är livslångt lärande aktuellt. År 2006 utfärdade Europaparlamentet och Europeiska unionens råd en rekommendation "om nyckelkompetenser för livslångt lärande" [13] och denna rekommendation uppdaterades i januari 2018.[14] Livslångt lärande syns även i EU:s utbildningsstrategi för år 2020, vilken "fokuserar på livslångt lärande, utbyten, utbildningens kvalitet och resultat, lika villkor och innovation".[15] I FN-sammanhang talar man också om livslångt lärande. FN:s generalförsamling fattade år 2015 beslut om nya globala mål för hållbar utveckling i och med "Agenda 2030". Mål 4 har entydigt fokus på utbildning och ska "Säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla".[16]

Begreppets inneboende spänning

Genom att det livslånga lärandet allt innefattar både individens bildning, inte minst byggd på egen motivation och inre drivkrafter, och ett sätt för samhället att försöka tillgodose arbetsmarknadens behov av kompetens, har begreppet livslångt lärande inneboende spänningar. Professor Gert Biesta beskriver spänningen på följande sätt: "Personliga, demokratiska och ekonomiska syften finns inbyggda i strävandena för ett livslångt lärande, men det sista nämnda ställs alltmer i fokus. Den enskilde individen har gjorts ansvarig för sin egen utveckling, samtidigt som den egna utvecklingen fått en underordnad roll.[17] Även Per-Erik Ellström beskriver denna spänning: "Från början avsågs med begreppet livslångt lärande en fortgående individuell bildningsprocess, ett självstyrt lärande, inriktat mot individuell frigörelse, självförverkligande eller självbildning [...] Från slutet av 1980-talet ses tanken om livslångt lärande istället främst som ett led i en strategi för ekonomisk och teknologisk utveckling."[18]

Engelsk översättning

Lifelong learning

Referenser

  1. ↑ s. 15. Livslångt lärande som idé och praktik i högskolan. Berit Askling, Ulf Christiansson, Rita Foss-Fridlizius. Högskoleverkets rapportserie 2001:1 R
  2. ↑ ”Lärarlyftets kurser för lärare”. Skolverket. https://www.skolverket.se/skolutveckling/kompetensutveckling/lararlyftets-kurser-for-larare. Läst 14 februari 2019. 
  3. ↑ ”Karriärvägledning och praktik kortar vägen till jobb”. Stockholms universitet. https://www.su.se/samverkan/samh%C3%A4lle-n%C3%A4ringsliv/korta-v%C3%A4gen. Läst 14 februari 2019. 
  4. ↑ ”Det livslånga lärandet”. Statistiska Centralbyrån. http://www.scb.se/statistik/_publikationer/UF0526_2005A01_BR_08_UF100OP0501.pdf. Läst 23 september 2018. 
  5. ↑ ”Läroplan för förskolan”. Skolverket. https://www.skolverket.se/undervisning/forskolan/laroplan-for-forskolan/laroplan-lpfo-98-for-forskolan. Läst 14 februari 2019. 
  6. ↑ ”Livslångt lärande”. Göteborgs universitet. https://www.ufn.gu.se/digitalAssets/1182/1182110_ellstrm.pdf. Läst 14 februari 2019. 
  7. ↑ ”Samverkan för livslångt lärande”. Vinnova. https://www.vinnova.se/p/samverkan-for-livslangt-larande---uppdragsutbildning/. Läst 23 september 2018. 
  8. ↑ ”Livslångt lärande”. Uppsala universitet. https://www.medfarm.uu.se/samverkan/livslangt-larande/. Läst 24 september 2018. 
  9. ↑ ”Miljoner till Högskolan Väst för att främja livslångt lärande”. Nordisk netvaerk for voksnes laering. https://nvl.org/Content/Miljoner-till-Hogskolan-Vast-for-att-framja-livslangt-larande. Läst 24 september 2018. 
  10. ↑ ”Budgetunderlag 2019-2021”. Linköpings universitet. https://www.google.com/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=3&ved=2ahUKEwiM9b2blNLdAhWGDywKHU_IDbsQFjACegQIShAC&url=https%3A%2F%2Fliu.se%2F-%2Fmedia%2F0-2018%2F03-dok%2Fusp2018-1-7-budgetunderlag-2019-2021.pdf&usg=AOvVaw3hfhO7lXfXxo8XjYhaHZBl. Läst 24 september 2018. 
  11. ↑ ”ENCELL - Nationellt kompetenscentrum för livslångt lärande”. Jönköping University. https://ju.se/center/encell. Läst 12 februari 2019. 
  12. ↑ ”https://www.riksrevisionen.se/rapporter/granskningsrapporter/2016/det-livslanga-larandet-inom-hogre-utbildning.html”. Riksrevisionen. https://www.riksrevisionen.se/rapporter/granskningsrapporter/2016/det-livslanga-larandet-inom-hogre-utbildning.html. Läst 23 september 2018. 
  13. ↑ ”EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS REKOMMENDATION av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande”. Europeiska unionens officiella tidning. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/HTML/?uri=CELEX:32006H0962&from=EN. Läst 23 september 2018. 
  14. ↑ ”Politikområde - utbildning”. Europeiska kommissionen. https://ec.europa.eu/info/topics/education-and-training_sv. Läst 23 september 2018. 
  15. ↑ ”Livslångt lärande och digital kompetens fokus i ny EU-satsning”. Europeiska kommissionen. https://ec.europa.eu/sweden/news/20180218-utbildning_sv. Läst 23 september 2018. 
  16. ↑ ”Utbildning för alla”. Svenska Unescorådet. http://www.unesco.se/utbildning/utbildning-for-alla/. Läst 14 februari 2019. 
  17. ↑ [https://www.folkbildning.net/reflex/CFL-webbplats-natobildning/html/nr_3_06/pdf/vad_ar_det_for_mening.pdf ”Vad är det för mening med livslångt lärande, om livslångt lärande inte har någon mening?”]. Folkbildningsnätet. https://www.folkbildning.net/reflex/CFL-webbplats-natobildning/html/nr_3_06/pdf/vad_ar_det_for_mening.pdf. Läst 23 september 2018. 
  18. ↑ Ellström, Per-Erik (1996). Livslångt lärande. Studentlitteratur. sid. 1-2 
Hämtad från ”https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Livslångt_lärande&oldid=3792”