Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsynsu.se. Mer information: Huvudsidan. |
Löpande utvärdering: Skillnad mellan sidversioner
m (removed Category:Primära begrepp - Forskningssamverkan (AP5) using HotCat) |
m (removed Category:Bearbetad - Forskningssamverkan (AP5) using HotCat) |
||
Rad 10: | Rad 10: | ||
<references /> | <references /> | ||
[[Kategori:Begrepp]] | [[Kategori:Begrepp]] | ||
Versionen från 30 mars 2020 kl. 12.27
Löpande utvärdering innebär att en organisation eller projektet upphandlar en extern aktör, ofta akademiskt meriterad kopplad till ett universitet eller högskola, som följer projektets genomförande på nära håll. Utöver en slutrapport förväntas utvärderaren ge kontinuerlig återkoppling till organisationen.
Tillämpning
Löpande utvärdering är en form av utvärdering som är ett krav från EU:s strukturfonder och ska användas i stora projekt som ansöker om 10 miljoner kronor eller mer i stöd, men används även i mindre projekt och för projekt som får andra medel än från strukturfonderna.[1] Begreppet är en omtolkning av ”följeforskning” som fick stor spridning som översättning av EU:s term ”on-going evaluation”, vilket ingick i EU:s strukturfondsprogram 2007-2013. Termen följeforskning fick kritik för otydlighet och ändrades i nästa programperiod till ”löpande utvärdering”.[2][3] En löpande utvärdering har inte i första hand en kontrollerande funktion, utan ska framförallt bidra till utveckling och lärande för alla parter som samverkar med projektet. Genom att utvärderingen bidrar till lärande blir den processtödjande och kan samtidigt utgöra underlag för planering, styrning och beslut om implementering.
Motsvarighet i engelskan
On-going evaluation.
Referenser
- ↑ Tillväxtverket, Utvärdera projekt löpande
- ↑ Ahnberg, E. et al. (2010), ”Följeforskning som företeelse och följeforskarrollen som konkret praktik”, Arbetsmarknad & Arbetsliv, årg 16, nr 3, hösten 2010
- ↑ Brulin, G. et al, (2009) ”Gemensam kunskapsbildning för regional tillväxt”, Arbetsmarknad & Arbetsliv, årg 15, nr 1, våren 2009