Light-Bulb icon by Till Teenck.svg Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn(at)su.se. Mer information: Huvudsidan.

Forskningsinfrastruktur

Från Samsyn
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Forskningsinfrastruktur avser vetenskapliga faciliteter och resurser så som utrustning, instrument, apparatur, experimentanläggningar, laboratorier, forskningsfartyg,  kunskapssamlingar, databaser, mjukvaruresurser och tjänster, inklusive tillhörande personell kompetens.

Tillämpning

Avancerad forskning förutsätter ofta att enskilda forskare och forskargrupper har tillgång till lämplig forskningsinfrastruktur för att genomföra experiment, datainsamling och analys. Forskningsinfrastrukturer av dessa slag, i synnerhet inom natur- och teknikvetenskap, är många gånger så pass avancerade, kostsamma och omfattande att en enskild part, tex. ett enskilt lärosäte eller land,  inte självständigt kan införskaffa och driva dem. Genom att flera parter går samman och delar på finansieringen kan även mycket kostsamma forskningsinfrastrukturer möjliggöras.

Behoven gällande forskningsinfrastruktur ser olika ut inom olika forskningsområden. Inom natur- och teknikvetenskap kan det tillexempel röra sig om storskaliga forskningsanläggningar så som biobanker, teleskop och partikelacceleratorer. Inom humaniora, samhällsvetenskap och medicin kan den istället handla om forskningsinfrastruktur i form av databaser, arkiv och samlingar.

Forskningsinfrastrukturella satsningar och Sveriges medlemskap i internationella forskningsinfrastrukturer uppfattas bidra till att överbygga och sammanföra olika forskningsmiljöer, träna och kompetensutveckla Svenska forskare, samt främja innovation, teknikutveckling  och kunskapsdelning i Sverige så väl som internationellt.

Vetenskapsrådets uppdrag kring forskningssamverkan

I Sverige är det Vetenskapsrådet som har det huvudsakliga statliga uppdraget att finansiera nationell forskningsinfrastruktur så väl som Sveriges deltagande och medlemskap i internationell forskningsinfrastruktur. Vetenskapsrådets styrelse utser även Rådet för forskningens infrastrukturer (RFI) som har till uppdrag att stödja uppbyggnaden forskningsinfrastruktur av nationellt intresse. Samtidigt har enskilda lärosäten egen lokal infrastruktur och sedan 2009 ett eget ansvar för att  utveckla metoder och tekniker som kan användas i större forskningsinfrastrukturella sammanhang.

Läs mer om Vetenskapsrådets stöd till forskningsinfrastrukturer på Vetenskapsrådets hemsida www.vr.se

För en aktuell översikt över de forskningsinfrastrukturer som Vetenskapsrådet ger driftbidrag till vänligen se Vetenskapsrådets hemsida, "Hitta forskningsinfrastruktur vi finansierar".

Andra finansiärer

Som komplement till vetenskapsrådets finansiering av forskningsinfrastruktur finns det även stiftelser och fonder som finansierar satsningar inom specifika områden, t.ex.:   

  • Riksbankens jubileumsfond (RJ) – som finansierar satsningar som syftar till att möjliggöra och främja forskning inom samhällsvetenskap och humaniora
  • Stiftelsen för strategisk forskning (SSF) – som finansierar programmet Research Infrastructure Fellows. Programmet riktar sig till nyckelpersoner för att driva nationell forskningsinfrastruktur inom teknik, medicin och naturvetenskap

Svenska forskares tillgång till internationella forskningsinfrastrukturer

Svenska forskare kan i konkurrens med andra forskare ansöka om att få tillgång till de flesta forskningsanläggningar i västvärlden oberoende av medlemskap i infrastrukturen. Sådan tillgång möjliggörs genom och styrs av respektive anläggnings ”open access policy”, vilket innebär att forskningsanläggningen är öppen för externa forskare en begränsad del av anläggningens drifttid, oftast mindre än 10 procent.

Ytterligare tid och tillgång kan möjliggöras vid ett antal forskningsanläggningar genom att Vetenskapsrådet, i egenskap av representant för Sverige, har tecknat ett avtal med anläggningarna i fråga som säkrar mer forskningstid för svenska forskare. I vissa fall avtals även forskningstid för doktorander och post-doc forskare.

Läs mer om Vetenskapsrådets arbete med att säkra tillgången till internationell forskningsinfrastruktur för svenska forskare på Vetenskapsrådets hemsida.

Motsvarande engelsk benämning/översättning

Research infrastructure

Referenser


Externa länkar

Exempel på internationell forskningsinfrastruktur där Sverige deltar

Exempel på Svensk nationell forskningsinfrastruktur

Exempel på lokal forskningsinfrastruktur vid enskilda lärosäten i Sverige

Hämtad från ”https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Forskningsinfrastruktur&oldid=1266”