|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Expert
Expertrollen bärs typiskt av en forskare vid ett universitet eller en högskola när hen anlitas av en annan part för att bidra utifrån sin särskilda kompetens, oftast ämneskompetens.
Tillämpningar
Ordet expert är ett vanligt begrepp för en person som har en särskild sakkunskap eller “stor faktisk kunskap”.[1] Inom den akademiska världen är expertrollen oftast förknippad med en forskare som anlitas till något sammanhang utanför den vanliga forskar- eller lärarrollen, och där bidrar med sin kompetens, främst inom sitt särskilda ämnesområde. Det kan handla om att delta i en statlig utredning, medverka i ett debattprogram eller ge råd i en utvecklingsprocess. [2][3]
Ibland förläggs expertrollen till den externa parten. En person kan ses som expert inom sin verksamhet, säg spelutveckling, och berika akademin via gästföreläsningar eller annan samverkan.[4] Expertrollen kan också tillskrivas färdigutbildade studenter - som yrkesverksam aktiveras deras expertroll. [5]KK-stiftelsens Expertkompetensprogram visar ytterligare en variant och koppling till akademin: med specialanpassad akademisk vidareutbildning vässar yrkesverksamma experter sin expertis. [6]
Det finns tankar om att den akademiska expertrollen kan komma att förändras i och med den förändrade tillgången till information och stegrade förväntningar på tillgänglighet. Ett projekt om kulturarvssektorn och digitaliseringen ser att forskarens roll som expert (och bärare av särskild kunskap som inte andra har tillgång till) förändras och att nya sätt för kunskapsutveckling och kunskapsöverföring utvecklas.[7]
Engelsk motsvarighet
Expert role?
Referenser
- ↑ ”Svenska akademiens ordböcker”. https://svenska.se/tre/?sok=expert&pz. Läst 21 september 2019.
- ↑ Perez Vic, E. ; Hellström, T.; Fernqvist, N. ; Hellsmark, H.; Molnar, S. (2014). Universitets och högskolors samverkansmönster och dess effekter. (Vinnova analys 2014). https://www.vinnova.se/publikationer/universitets-och-hogskolors-samverkansmonster-och-dess-effekter/. Läst 7 september 2018
- ↑ Lönn, Maria (2010-06-09 2010/8). Samverkan mätt med kvantitativa mått – en kartläggning. Högskoleverket. http://www.uka.se/download/18.12f25798156a345894e1ef4/1487841919630/statistisk-analys-2010-8.pdf. Läst 21 september 2018
- ↑ Broström, A., Feldmann, A. och Blaus, J. (2015). KLOSS – Kunskap och Lärande om Strategisk Samverkan. https://www.kth.se/polopoly_fs/1.601838!/KLOSS_Rapport_2015.pdf. Läst 21 september 2018
- ↑ Karin M. Gustafsson (2018). Producing expertise: the Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity & Ecosystem Services’ socialisation of young scholars. Journal of Integrative Environmental Sciences Volume 15, 2018 - Issue 1. https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/1943815X.2018.1439509.
- ↑ ”Vårt erbjudande Våra program Expertkompetens”. KK-stiftelsen. http://www.kks.se/vart-erbjudande/vara-program/expertkompetens/. Läst 21 september 2008.
- ↑ https://digihist.se/8-historikerrollens-forandringar/forskarens-roll-och-expertens-auktoritet/