|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Samverkansskicklighet
Samverkansskicklighet är ett uttryck för hur lärosätens medarbetare presterar med avseende på samverkan. Samverkansskicklighet är en meritgrund på många lärosäten och avser en persons förmåga att samverka med aktörer utanför akademin.
Tillämpning
Samverkan är en del av svenska lärosätens uppdrag och ålägganden, fastslaget i Högskolelagen [1]: ”I högskolans uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta" [1].
I regeringens forskningsproposition från 2016 "Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft''[2] betonas tydligt vikten av samverkansarbete på universitet och högskolor. I den antagna propositionen sätts ett än tydligare fokus på samverkan också genom ekonomiska incitament. Utöver de nuvarande kvalitetsindikatorer som andelar av anslagen tilldelas efter ska även lärosätens förmåga till samverkan beaktas. Samverkan och samverkansskicklighet blir därmed centralt för såväl medarbetarens som lärosätets framtida möjligheter att erhålla forskningsfinansiering, då samverkansaspekterna på olika sätt betonas i tilldelnings- och prioriteringssystem hos finansiärer.
Begreppet samverkansskicklighet förekommer i lärosätens programbeskrivningar andra dokument som rör samverkan [3] [4] och olika universitet och högskolor har underlag och riktlinjer för bedömning av samverkansskicklighet. I ansökningar till exempel vid nyrekrytering och i sammanhang kring karriärutveckling, uppmanas de sökande att verifiera sin kompetens och erfarenhet med till exempel med dokumentation och personliga referenser. Men mätning och bedömning av medarbetares förmåga att samverka är fortfarande en relativt ny företeelse varför synlighet och tillämpning av begreppet varierar mellan lärosäten.
Ett exempel: samverkansskicklighet i projekt om samverkan
I projektet KLOSS, (Kunskapsutbyte och lärande om strategisk samverkan) som var ett Vinnova-finansierat samarbetsprojekt mellan nio svenska lärosäten i syfte att utveckla strategisk samverkan, ringades samverkansskicklighet in som en kvalitetsaspekt på både individnivå och organisatorisk nivå)[5]. I projektet framkom att utöver vetenskaplig och pedagogisk skicklighet är förmåga till samverkan något som kan kan främja karriären och att samverkan bidrar till kvalitet i utbildning och forskning på universitet och högskolor. Viss skillnad i tillämpning av begreppet samverkansskicklighet finns dock.
Följande är exempel på samverkansskicklighet, och kan vara vara samverkan mellan lärosäten, med myndigheter, näringsliv, industri, samhälle, med organisationer på nationell och internationell nivå med mera.
Tabell 1: Exempel på meriterande aktiviteter som som kan visa på samverkan av olika slag, och därmed ligga till grund för bedömning av samverkansskicklighet. Exemplen bygger helt och hållet på den inventering som genomfördes i KLOSS-projektet (se ovan) och som återges i projektets slutdokumentation "Samverkansskicklighet"[6]
| Kategori av samverkan | exempel på aktivitet |
|---|---|
| Uppdragsforskning och FoU-arbete | nationella och internationella samarbetsprojekt, utveckling och genomförande av uppdragsutbildning, vetenskaplig expert vid utredningar och samarbetsprojekt, utvärdering av projekt. |
| Förmedling av forskningsinformation: | populärvetenskapliga föredrag, folkbildning, ordförandeskap, deltagande i samhällsdebatt via massmedia, gästföreläsare eller inledningstalare i kurser eller utbildning, arrangemang av föreläsningsserier. |
| Populärvetenskaplig produktion | samförfattande av publikationer med icke högskoleanställda , pedagogiskt undervisningsmaterial, redaktörskap, författande av populärvetenskapliga artiklar och bokkapitel, patent och copyright. |
| Råd, nämnder och nätverk | ledamot av forskningsråd, program, kommittéer eller rådgivningsgrupper, statliga forskningsråd eller andra ansögsgivande styrelser eller kommittéer, sakkunnigsuppdrag. |
| Ledarskapserfarenhet | projektledning, pedagogiskt ledarskap eller utvecklingsarbete, ledningsuppdrag i nätverk, föreningar och organisationer inom ämnesområdet, förtroendeposter, styrelseuppdrag, handledarfunktion i specialistutbildning med mera. |
| Yrkesskicklighet | specialistkompetens, erfarenhet i praktiskt utförande av det yrke om högskolans utbildning avser leda till, anställning i yrket konsultverksamhet, genomgången klinisk utbildning med mera. |
| Externa medel | erhållna externa medel, forskningsrådsmedel, EU-medel, medel från näringsliv och myndigheter. |
| Interaktiv forskning | t.ex. medborgarforskning där medborgare t.ex. hjälper forskare med olika slags kartläggning. |
Lärosätens samverkansskicklighet - en komplex bedömning
I takt med att betydelsen av samverkan ökar i akademiska världen ökar behovet av att hitta ett effektivt sätt att mäta och följa upp samverkansarbete. I forskningspropositionen Kunskap i samverkan - för samhällets utmaningar framgår att fördelning av anslag till forskning och forskarutbildning ska utgå från de nuvarande kvalitetsindikatorerna, liksom tidigare, samt samverkan[2]. Samverkan ska värderas tydligare i resurstilldelningen. Vinnova har på uppdrag av regeringen tagit fram en modell för hur denna bedömning av samverkan ska ske, där bedömningen föreslås ligga till grund för storlek på basanslagstilldelning[7]. Flera invändningar har hörts från lärosäten som menar att bedömningen riskerar att få en icke enhetlig tillämpning. Invändningar mot att koppla resurstilldelning till utvärderingar hördes från flera olika håll redan när forskningspropositionen Kunskap i samverkan - för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft presenterades. Bland annat kritiserades kriteriernas oklarhet i fråga om vilka samverkansaspekter som mäts (till exempel effekter av samverkan, omfattning av samverkan, inriktning i samverkansprojekt, kvalitet i samverkansprojekt). Tillika diskuterades problematiken med resursfördelningsmodeller som bygger på mätning [8].
I takt med att betydelsen av samverkan ökar i akademiska världen, ökar också behovet av att hitta ett effektivt sätt att mäta och följa upp samverkansarbete. Vinnova har tagit fram en modell för bedömning av samverkan där bedömningen föreslås ligga till grund för storleken på tilldelning av basanslag [9]. Flera invändningar har hörts från lärosäten som menar att bedömningen riskerar att få en icke enhetlig tillämpning. Invändningar mot att koppla resurstilldelning till utvärderingar kom från flera olika håll redan när forskningspropositionen Kunskap i samverkan - för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft presenterades. Bland annat kritiserades kriteriernas oklarhet i fråga om vilka samverkansaspekter som mäts (till exempel effekter av samverkan, omfattning av samverkan, inriktning i samverkansprojekt, kvalitet i samverkansprojekt). Tillika diskuterades problematiken med resursfördelningsmodeller som bygger på mätning [10].
I propositionen Vinnovas modell planeras vara
Regeringens planer är att ett nytt resursfördelningssystem ska vara på plats 2021 och till dess ska Vinnovas modell användas och utvecklas.
Engelsk översättning
Collaborative skills
- ↑ 1,0 1,1 SFS 1992:1434 Högskolelagen, kap 1, § 2. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
- ↑ 2,0 2,1 Prop. 2016/17:50 Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft. Tillgänglig: https://www.regeringen.se/f
- ↑ Uppsala Universitet (2016) Program för samverkan. Tillgänglig på http://regler.uu.se/digitalAssets/563/c_563680-l_3-k_program-for-samverkan-uu-2016-04-21.pdf
- ↑ Chalmers tekniska högskola (2016) Chalmers tekniska högskolas arbetsordning för undervisande och forskande personal. Tilllgänglig på chalmers.se/
- ↑ Bjursell, C., Dobers, P., Ramsten, A-K (2015) Meritvärde av samverkan - projektrapport delprojekt 1B inom KLOSS. Tillgänglig:https://www.kth.se/polopoly_fs/1.601802!/KLOSS_delprojektrapport_1B.pdf
- ↑ Bjursell, C., Dobers, P., Ramsten, A-C. (2016) Samverkansskicklighet - för personlig och organisatorisk utveckling. Lund. Studentlitteratur.
- ↑ Universitetsläraren (2017). ”Vem bestämmer villkoren för samverkan”. Universitetsläraren. https://universitetslararen.se/2017/03/24/vem-bestammer-villkoren-for-samverkan/?hilite=%27samverkan%27%2C%27ska%27%2C%27utv%C3%A4rderas%27%2C%27utifr%C3%A5n%27%2C%27ny%27%2C%27Vinnova-modell%27.
- ↑ SvD (2017) Universitetsrektorer: Fel av regeringen att mäta samverkan https://www.svd.se/universitetsrektorer-fel-av-regeringen-att-mata-samverkan
- ↑ ”Universitetsläraren”. Vem bestämmer villkoren för samverkan?. https://universitetslararen.se/2017/03/24/vem-bestammer-villkoren-for-samverkan/?hilite=%27samverkan%27%2C%27ska%27%2C%27utv%C3%A4rderas%27%2C%27utifr%C3%A5n%27%2C%27ny%27%2C%27Vinnova-modell%27. Läst 24 september 2018.
- ↑ SvD (2017) Universitetsrektorer: Fel av regeringen att mäta samverkan https://www.svd.se/universitetsrektorer-fel-av-regeringen-att-mata-samverkan